Hajar hotas av överfiske

Hajar är rovdjur och precis som andra toppredatorer (rovdjur högst upp i näringskedjan) är de viktiga för att hålla ekosystemen i balans. De flesta hajar lever länge, växer långsamt och är ofta många år gamla när de får ungar första gången. Till skillnad från många andra fiskar så är kullarna ofta små och består av få men ganska stora ungar, vissa så stora att det omgående riskerar att fångas av fiskeredskap. Dessa egenskaper gör att hajarna lätt blir offer för överfiske och eftersom de har få naturliga fiender så är människan det största hotet.

Pigghajen är vår vanligaste svenska haj. Den kan bli upp till 130 centimeter lång och har en tagg på sina två ryggfenor som också har gett upphov till namnet. Den kan bli uppåt 30 år och kanske betydligt äldre. I Sverige finns den främst i Skagerrak och Kattegatt, men förekommer även i Öresund och sydvästra Östersjön. Den svenska pigghajen tillhör pigghajsbeståndet i Nordostatlanten.   

Pigghajar är så kallat vivipara (levandefödare). Det innebär att ungarna utvecklas från ägg inne i honans mage och sedan föds som färdiga hajungar. Pigghajshonorna i svenska hav blir könsmogna vid 12-13 års ålder, men eftersom de är dräktiga/bär på ungarna i upp till två år så föder de inte sina första ungar förrän i fjortonårsåldern. Pigghajen föder relativt få ungar per kull, i medeltal cirka sex stycken. 

Pigghajen är listad som akut hotad på den svenska rödlistan. Den fiskades under 1900-talet i så pass stor utsträckning i Nordostatlanten att beståndet i början av 2000-talet var i mycket dålig skick. På grund av detta infördes förbud mot riktat fiske år 2010 för att pigghajen skulle få en chans att återhämta sig och från 2017 har pigghajen varit en förbjuden art att ta i land inom EU.  

Under åren med fiskestopp har pigghajen i Nordostatlanten återhämtat sig till viss del men beståndet är fortfarande bara runt hälften av vad det var på 1960-talet. Trots detta gör Internationella havsforskningsrådet bedömningen att det riktade fisket på pigghaj kan starta på nytt från och med årsskiftet 2023. Inom EU och Storbritannien har man nu beslutat om en gemensam kvot på mer än 15 000 ton pigghaj, vilket är en extrem ökning från föregående års fiskeförbud. Bara i Skagerrak får det fiskas mer än 1100 ton pigghaj, varav Sverige får fiska nästan 800 ton.  

Givet pigghajens livscykel, med långsam tillväxt, sen mognad och få ungar, riskerar det nyöppnade fisket att få stora konsekvenser för artens fortsatta återhämtning. Den sena könsmognaden leder i sig till att de första hajarna som fötts sedan förbudet mot riktat fiske infördes först nu börjar bli könsmogna, och sannolikt har de inte ens hunnit få sina första ungar. Den ökning av arten som har skett är alltså till huvuddelen individer som inte har hunnit föröka sig. 

Naturskyddsföreningen anser att det är mycket positivt att pigghajsbeståndet har ökat, men anser att riktat fiske på hotade arter och bestånd ska vara förbjudet. En ökning av arten leder till att den fångas i större utsträckning vid annat fiske. En möjlighet skulle därför vara att istället för riktat fiske dela ut en så kallad bifångstkvot, där man får behålla och ta i land den pigghaj som fångas vid fiske efter andra arter. Detta skulle vara betydligt skonsammare för populationen genom att minska riskerna för överfiske och sannolikt tillåta en fortsatt återhämtning av beståndet.