Hållbart skogsbruk – vad är det?
Vad är ett hållbart skogsbruk? Är svenskt skogsbruk hållbart? Här kan du läsa mer om hållbart skogsbruk.
Det råder stora meningsskiljaktigheter kring vad ett hållbart nyttjande av skogen innebär. Samma oenighet finns i frågan om dagens skogsbruk är hållbart eller inte. Skogsbruket menar ofta att dagens sätt att bruka skogen ska anses vara hållbart eftersom man avverkar mindre än tillväxten, återplanterar träd efter avverkning och tar en viss naturhänsyn. Naturvården menar å andra sidan att dagens skogsbruk inte är hållbart eftersom det skadar en lång rad av skogens värden och förstör livsmiljöer för många av skogens rödlistade arter.
Svenskt skogsbruk är inte hållbart
Det finns givetvis enskilda aktörer som förvaltar sin skog på ett hållbart sätt, men det svenska skogsbruket som helhet är inte hållbart. Skogsbruket har under lång tid bedrivits på ett sätt som förändrat skogslandskapet i grunden, med ett stort antal hotade djur- och växtarter som följd. Omfattande ingrepp i miljön (som kalhyggen, markberedning där jorden grävs upp, diken som avleder vatten och trädplantering) har gjort att skogslandskapet i stora delar av Sverige omvandlats från varierad skog med hög biologisk mångfald, till monotona virkesåkrar där många arter inte kan leva.
Det finns samtidigt höga politiska förväntningar kring ett hållbart nyttjande av naturresurser. Men eftersom det råder delade meningar om vad begreppet “hållbart skogsbruk” innebär blir det svårt för inblandade parter att enas kring hur arbetet ska tas vidare.
Att Sverige inte förvaltar skogslandskapet på ett hållbart sätt framgår tydligt i uppföljningen av Sveriges miljömål. Miljömålen representerar det svenska genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling, och inget av de mål som kopplar till skogen bedöms kunna nås inom utsatt tid. För målet “Levande skogar” går utvecklingen dessutom åt fel håll.
Avverkningar är det största hotet mot rödlistade arter i Sverige
Avverkningar och igenväxning är tillsammans det största hotet mot rödlistade arter i Sverige. Omkring 1400 rödlistade arter påverkas starkt negativt av avverkning. Dessutom är det hundratals av dessa rödlistade arter som inte överlever kalhyggen, den metod som är överlägset vanligast i Sverige. Skogsbruket har under lång tid bedrivits på ett sätt som medfört kris för den biologiska mångfalden med ett stort antal hotade djur- och växtarter som följd.
Det är tydligt att målet att hejda förlusten av biologisk mångfald inte har nåtts och att livsmiljöer för många av skogens känsliga arter istället fortsätter att minska och fragmenteras.
Ett hållbart skogsbruk sker inom naturens gränser
Ett hållbart nyttjande av skogen utgår från tre dimensioner: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dessa utgör en odelbar helhet där den ekologiska dimensionen utgör ramarna:
Den ekonomiska dimensionen
Den ekonomiska dimensionen måste ta upp hur vi kan och bör använda skogens råvara i utvecklandet av ett hållbart samhälle. Här är sektorer som energi och byggande centrala. Även skogens betydelse för andra näringar, vid sidan av skogsnäringen, som till exempel besöksnäringen och renskötseln. Lönsamhet för den privata skogsägaren är också en central del av hållbarheten. Vidare kräver omställningen till cirkulär ekonomi en minskad resursanvändning och ökad cirkularitet i råvaruflöden. Att användningen av jungfruliga material behöver minska för att skapa ett hållbart samhälle gäller även skogsråvara.
Bland skogens ekonomiska värden hittar vi energiråvara och virkesråvara för massa, papper och träprodukter. Men även matresurser där vilt, bär och fisk ingår. Många uppskattar till exempel att ge sig ut på jakt efter blåbär, lingon och kantareller. Skogen ger också råvaror till hantverk och är en betydande ekonomisk tillgång för den ökande upplevelse- och turismnäringen. Även renskötseln är beroende av skogen för sin verksamhet. Pollinering, som har ett tydligt ekonomiskt värde, glöms ofta bort i kalkylerna över skogens värden trots att många pollinatörer är knutna till skogarna.
Den ekologiska dimensionen
Den ekologiska dimensionen formuleras framför allt genom miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Även andra miljökvalitetsmål påverkas av hur skogen brukas. Dit hör: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt God bebyggd miljö.
Att bevara skogens arter är grunden för en väl fungerande natur som ger oss människor en lång rad varor och tjänster. Ekosystemtjänsterna är en följd av ett fungerande samspel mellan ekosystemens arter och den icke levande delen av miljön. Ett ekosystem som är rimligt intakt med bevarad biologisk mångfald har också en större motståndskraft och återhämtningsförmåga än ett utarmat system, och står därför emot till exempel klimatförändringar bättre.
Den sociala dimensionen
Med skogens sociala dimension menas ”de värden som skapas av människans upplevelser av skogen”. Det handlar om skogens betydelse för bland annat hälsa, välbefinnande och en god livsmiljö, friluftsliv och turism, pedagogik och kunskap om skog och miljö, lek och sociala relationer, intellektuell och andlig inspiration samt identitet och kulturarv. Även här kommer den biologiska mångfalden in med sitt stora estetiska värde för många människor – skönhetsupplevelser eller upplevelser av stillhet och tystnad.
I alla tre dimensioner ingår självklart att skogens alla ekosystemtjänster ska bevaras för kommande generationer. Råvaran utgör endast en av dessa tjänster. Beskrivningen av ett hållbart skogsbruk måste utgå från vedertagen kunskap kring ekosystemtjänster och markanvändningen måste ske inom de ramar som ekosystemet och naturen sätter.
