Hur fungerar gränsvärden för PFAS i mat?
1 januari 2023 infördes gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i livsmedel som säljs inom EU. Gränsvärdena gäller för ägg, fisk och skaldjur samt kött. Dessa gränsvärden är dock inte baserat på vad som är säkert för hälsan.
Vad betyder hälsobaserat riktvärde?
Hälsobaserade riktvärdet visar hur mycket av ämnet PFAS-4 (de 4 vanligaste förekommande PFAS) som en person kan få i sig från mat, vatten och luft utan att det anses vara farligt för hälsan. Det är baserat på vetenskap och efter att det kom ny forskning som visade att det kan vara farligt i lägre mängder än man tidigare trodde ändrades riktvärdet i september 2020. Den senaste rekommendationen säger att en person kan få i sig högst 4.4 nanogram av PFAS-4 per kilo kroppsvikt per vecka. 1 nanogram (ng) = 1 miljardels gram.
Skillnaden på hälsobaserat riktvärde och gränsvärde
Gränsvärdet för hur mycket PFAS-4 som får finnas i livsmedel är till skillnad från de hälsobaserade riktvärdet inte baserat på vad som kan vara farligt för personen som får i sig PFAS, utan beror på vad som är vanligt förekommande i undersökta livsmedel i EU. Det betyder att vi inte är skyddade mot att få i oss för höga halter. När gränsvärdena för hur mycket PFAS som får finnas i de livsmedel som säljs inom EU togs fram utgick man från den så kallade ALARA-principen. ALARA principen står för “As Low As Reasonably Achievable”, eller “så lågt det går utan att bli för svårt att genomföra”.
Gränsvärdena sätts alltså så lågt som möjligt utifrån de förutsättningar som finns. Det betyder att man undersöker vilka halter som finns i livsmedel och sätter gränsvärdet så att de med högst halt inte längre får säljas. Denna metod används när det inte är praktiskt möjligt att sätta gränsvärdet utifrån vad vetenskapen visat behövs för att befolkningen inte ska få negativa hälsoeffekter.
Tyvärr finns det så pass mycket PFAS i naturen att vissa livsmedel inte skulle få säljas om gränsvärdet sattes utifrån ett hälsoperspektiv. Till exempel skulle fisk från PFAS-förorenade sjöar inte få säljas alls, och de fiskare som fiskar där skulle bli av med sina jobb. Med ALARA-principen är det bara de livsmedel som har högst halt i sin kategori som slås ut.
Vilka gränsvärden gäller för livsmedel?
Eftersom de uppmätta halterna PFAS skiljer sig mycket mellan olika kategorier av livsmedel, får det till följd att gränsvärdena blir olika för till exempel kött och fisk, men även olika för olika fiskarter. I nötkött, griskött och fågelkött får det till exempel inte vara mer än 1,3 µg PFAS per kilo för att säljas, men en abborre med upp till 45 µg PFAS per kilo är godkänd. Om vi kopplar ihop det med det hälsobaserade riktvärdet så kan en person som väger 70 kilo alltså äta 240 gram nötkött i veckan men enbart 7 gram abborre, om PFAS-halten är vid gränsvärdet.