Industriell avverkning av regnskog negativt för mänskliga rättigheter
I Kongobäckenet, världens näst största regnskogsområde, finns en enorm artrikedom och 75 miljoner människor är beroende av området. Men som i många andra regnskogar sker omfattande avverkning vilket innebär stora risker för mänskliga rättigheter, biologisk mångfald och klimat.
Med Kamerun som utgångspunkt visar rapporten Undercutting rights, från Swedwatch och Naturskyddsföreningen, att de skogsavverkningsföretag som granskats inte uppmärksammar – och heller inte arbetar för att motverka – dessa risker i tillräckligt hög grad.
– Rapporten bekräftar att industriell avverkning av regnskog för med sig risker för både mänskliga rättigheter och miljö, och att fördelarna för lokala samhällen ofta kan vara osäkra. För att motverka den negativa påverkan måste både skogsavverkningsföretag och köpare av tropiskt timmer följa internationella riktlinjer och visa skälig aktsamhet för miljö och mänskliga rättigheter, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
Det är avgörande att skydda tropisk skog och dess invånare, både för att minska fattigdomen i skogsberoende samhällen och för att nå de globala klimatmålen eftersom skogsavverkning driver på klimatförändringarna. Trots detta avverkas regnskog med alarmerande hastighet. Omvandling till jordbruksmark är idag den största orsaken till avskogning, men även olaglig och ohållbar skogsavverkning bidrar starkt till skövling och att växt- och djurarter minskar eller till och med försvinner.
Skogsavverkning drabbar flickor och urfolk
Men rapporten visar även hur mänskliga rättigheter påverkas av tre olika skogsavverkningsföretag i tio lokalsamhällen i Kamerun. Kamerun rymmer en tiondel av Kongobäckenets regnskog, som är världens största regnskog näst efter Amazonas. Rapporten indikerar att alla tio samhällena påverkas negativt av skogsavverkningen, och det gäller även av den avverkning som är certifierad inom ramen för FSC (Forest Stewardship Council). De negativa effekterna handlar om allt från oåterkallelig förlust av skog till förflyttning av människor till negativ påverkan på djur, växter samt på det småskaliga jordbruket.
Rapporten visar också att vissa grupper, som flickor och urfolk, påverkas särskilt mycket. Bland annat påverkar avverkningen möjligheterna att försörja sig på jakt eller småskaligt jordbruk. Inflödet av arbetare i områdena har också gjort att de sociala strukturerna påverkas, och bland annat har barn- och tonårsgraviditeter ökat i flera av samhällena. Orsakerna till dessa sociala förändringar är inte helt fastställda.
Företag måste ta ansvar för riskerna
För att säkerställa att principen om att inte vålla skada uppfylls – alltså att inte lokalsamhällen påverkas negativt – måste företagen som är verksamma inom avverkningssektorn utföra noggrann risk- och konsekvensanalys för miljö och mänskliga rättigheter (så kallad environmental and human rights due diligence) i enlighet med internationella normer. Rapporten slår även fast att företagen bland annat måste göra ansträngningar för att försäkra sig om att breda, inkluderande konsultationer i lokalsamhällena genomförs, så att berörda människor får möjlighet att lämna synpunkter och påverka. Dessutom måste importörer och inköpare av tropiskt timmer använda sitt inflytande för att försäkra sig om leverantörerna verkligen gör en risk- och konsekvensanalys och dessutom transparent redovisar den.
Rapporten har gjorts i samarbete med den kamerunska organisationen Center for Environment and Development (CED).
