Ingen beredskap kan hantera konsekvenserna av en kärnvapenattack
79 år efter att kärnvapen tillintetgjorde Hiroshima och Nagasaki växer återigen risken för att vapnen ska användas på nytt. Vissa menar att risken inte varit så stor på decennier. Trots Natomedlemskap kan Sverige vara en stark röst för nedrustning. Det menar Naturskyddsföreningen tillsammans med en rad organisationer, som skriver på FN:s dag för totalt avskaffande av kärnvapen.
Kärnvapens effekt går långt bortom förstörelsen orsakad av explosionen eftersom de förorenar mark, vatten och liv i generationer. Små barn som utsätts för strålning löper tre till fem gånger så stor risk att drabbas av cancer på lång sikt än vuxna. Flickor är särskilt utsatta, enligt en ny rapport av ICAN (2024).
De som överlevde i Japan lever fortfarande med konsekvenserna, likväl som människor på platser där tusentals kärnvapen testats, främst i urfolksområden och i forna kolonier. Röda Korsets sjukhus i Hiroshima behandlar fortfarande överlevare och deras barn.
Kärnvapen kan förstöra hälso- och sjukvård i sådan omfattning att ingen meningsfull medicinsk insats eller katastrofhjälp blir möjlig. Sjukhus slås ut och de flesta som arbetar inom sjukvården dödas eller skadas allvarligt.
Farliga strålningsnivåer skulle också hindra räddningspersonal från att ta sig in i området. Det innebär att offer med krosskador, brännskador och de smärtsamma följderna av akut strålningssjuka skulle lämnas utan vård.
90 000 döda i Stockholm
Svenska Läkare mot Kärnvapens rapport Förebygga är den enda medicinen visar på konsekvenser om ett mindre kärnvapen på 100 kiloton skulle användas över Stockholm (bomben över Hiroshima var på 15 kiloton).
Rapporten använder offentlig information om sjukvården för att undersöka vilka resurser som skulle finnas tillgängliga för att behandla skadade. Scenariot är framtaget med hjälp av en simulator. Den beräknar ett uppskattat antal döda och skadade vid en detonation utifrån ett antal angivna parametrar.
Runt 9 000 läkare skulle vårda runt en kvarts miljon skadade.
Beräkningar utgår ifrån en populationsdatabas baserat på ett genomsnitt av hur många människor som befinner sig i ett område inom 24 timmar. Vid en kärnvapendetonation över Stockholm kan omkring 90 000 människor dö och 250 000 skadas.
Tre av regionens sju akutsjukhus skulle helt eller delvis förstöras. Runt 9 000 läkare skulle vårda runt en kvarts miljon skadade. Som jämförelse vårdades i hela Sverige som mest 545 covidpatienter samtidigt på intensivvårdsavdelningar. Vid Sveriges två brännskadecentra finns det upp till 25 vårdplatser.
Ingen beredskap kan hantera kärnvapenattacker
Det finns ingen beredskap som kan hantera konsekvenserna av en kärnvapenattack. Det enda sättet att undvika en sådan katastrof är att se till att kärnvapen aldrig används igen. Men i stället har kärnvapen återigen fått en mer central roll. Kärnvapenstaterna upprustar istället för att uppfylla sina åtaganden om nedrustning.
Sverige har ställt sig bakom Natos kärnvapendoktrin och gått med i Natos Nuclear Planning Group, den politiska grupp som fattar beslut om Natos kärnvapenstrategi.
Det hindrar dock inte Sverige från att vara en tydlig röst och ifrågasätta kärnvapnens roll och status parallellt med ett aktivt diplomatiskt arbete. Sverige bör alltjämt ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud och fram tills dess delta i statspartsmöten som observatör.
Det pågår en oroande urholkning av kärnvapennedrustning och vapenreglering. Därmed ökar risken för kärnvapenanvändning, av misstag eller med avsikt. Sverige har ett ansvar att fortsätta en lång tradition av att sätta internationell humanitär rätt och nedrustning som högsta prioritet i utrikespolitiken.
