Ingvar Arvidsson skickar tusen brev för skogen

“Under 90-talet kändes det som om förändringen för skogen verkligen var på gång. Det hände så mycket; ny skogsvårdslag, utbildningar, certifiering. Vi var hoppfulla då och tänkte att skogsbruket självt skulle ta ansvar, som de lovat. Det visade sig vara en fullständigt felaktig bedömning och det tog tyvärr tid innan vi förstod att hänsynslösheten bara fortsatte. I 40 år har vi kämpat men med klent resultat, och jag har frågat mig vad vi behöver göra för att få till en förändring för skogen.

Så mindes jag Tingvallamossen, när länsstyrelsen godkände att den skulle användas för att utvinna metangas. Då protesterade vi högt. Vi tryckte vykort med ljungpipare på, som via medlemmarna i länsförbundet skickades till styrelseledamöterna i länsstyrelsen. Var och en av dem fick säkert 150-200 vykort. Och 1987 blev Tingvallamossen ett naturreservat. Vi visade helt enkelt, att det fanns opinion och vi fick dem att tänka om. Jag tänkte, att detta kanske också skulle kunna fungera när det gäller skogen.

Så efter en natt jag inte kunde sova, satte jag mig och började skriva på ett brev till våra ministrar. Skrev ner mina tankar om det ohållbara skogsbruket och skickade vidare till några kunniga på skog och skogsskydd. Förhoppningen med “Tusen brev” är precis som det låter, att tusen brev ska skickas. Tänk vilken effekt 150 vykort kunde få när det gällde Tingvallamossen. Tusen brev till våra ministrar tror jag kan få dem att förstå hur många vi är. Hur stark opinionen är. Just nu sprider jag brevet till alla jag kan komma på och hoppas att de ska delta och skicka det vidare.

Jag tror, att det är kampen i livet som är kryddan och meningen. Man vet inte hur länge man kan vara aktiv. Hoppas på att hålla på några år till i alla fall. Jag kan ju inte låta bli.”

Ingvar Arvidsson, Bengtsfors, Skogsaktiv i Naturskyddsföreningen