IPCC: Brådskande klimatåtgärder krävs för att säkra en hållbar framtid för alla
De kommande sju åren är helt avgörande för möjligheten att vända klimatkrisen. Nu presenterar FN:s klimatpanel IPCC sina slutsatser från dess samtliga rapporter som publicerats under 2018–2023. Här är sammanfattningen av den sista stora IPCC-rapporten innan 2030. Nu måste politikerna lyssna på vetenskapen och agera därefter.
Fyra huvudbudskap från rapporten:
- 1,5-gradersmålet är fortfarande möjligt, men snart förbi.
- Skillnaden mellan 1,5 och 2 grader är stor för människor och natur.
- Politikerna vet vad som krävs – nu behöver åtgärderna skalas upp och genomföras!
- Avgörande att åtgärder gynnar både klimaträttvisa och hållbar utveckling.
Den 20 mars 2023 släppte FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), sina slutsatser från de rapporter som publicerats under 2018-2023. Den sammanfattande IPCC-rapporten riktar sig speciellt till politiska beslutfattare och budskapet är tydligare än någonsin: vi står inför aldrig tidigare skådade konsekvenser och kraftfull handling behövs fort. Möjligheten att ställa om och begränsa effekterna finns fortfarande men minskar snabbt.
Detta är den sista stora IPCC-rapporten som kan påverka politiska beslut under den avgörande perioden fram till 2030. Rapportens budskap manar till handling, nu i sista stund, när det fortfarande finns en chans hålla världen under 1,5-gradersmålet. Varje tiondels grad uppvärmning gör stor skillnad. Det gör de kommande sju åren fram till 2030 helt avgörande.
Rapporten ska även informera besluten på FN:s klimatkonferens COP28 i Dubai i höst, där en första utvärdering och förstärkning av Parisavtalets ambitioner ska ske. Rapporten lyfter också att lösningarna för att ta oss ur klimatkrisen redan finns tillhands. Det går fortfarande att begränsa temperaturökningen och dess allvarliga konsekvenser genom en snabb omställning från fossilt till förnybart och utökat skydd av naturliga kolsänkor. Men fönstret för möjligheten att säkra en hållbar framtid för alla börjar stängas.
1. 1,5-gradersmålet är fortfarande möjligt, men snart förbi
De globala utsläppen måste nå sin topp senast 2025 och halveras till 2030 för att ha en chans att hålla 1,5-gradersmålet vid liv. Länder som Sverige måste gå före och visa ledarskap i det arbetet.
Med nuvarande planer är världen långt ifrån att hålla sig under 1,5-gradersmålet, som ser ut att passeras redan mellan 2030-2035 om inte kraftfulla åtgärder vidtas nu och de kommande få åren. Om utsläppen globalt fortsätter på nuvarande nivåer, riskerar utsläppsbudgeten för 1,5-gradersmålet att ta slut redan vid 2030. Kostnaderna kommer att bli mycket högre om världens ledare inte agerar tillräckligt snabbt.
2. Skillnaden mellan 1,5 och 2 grader är stor för människor och natur
Fönstret för möjligheten att säkra en hållbar framtid för alla börjar stängas. IPCC har i sina senaste rapporter visat att en ökning av den globala medeltemperaturen över 1,5 grader får förödande konsekvenser för människor och natur och blir väldigt svårt att anpassa oss till.
Skador och förluster till följd av klimatförändringarna påverkar många människors liv och ekosystem starkt redan idag. Allvarlig torka, översvämningar, skogsbränder, vattenbrist, värmeböljor, stigande havsnivåer och katastrofala stormar förekommer redan med den nuvarande uppvärmningen på 1,1 grader. Dagens klimatförändringar orsakar förödelse och påverkar människors liv, försörjning, hälsa och välbefinnande, infrastruktur och ekonomier, livsmedelsproduktion och globala försörjningskedjor. I speciellt sårbara regioner, där hälften av jordens befolkning bor, var dödligheten till följd av dessa effekter femton gånger högre än i andra regioner det senaste årtiondet.
Med en tvågradig global temperaturökning skulle vi se följande effekter:
- Sötvatten skulle vara svårare att komma åt och grödor mycket svårare att odla
- Förlust av ekosystem och arter, såsom vissa varmvattenskorallrev, kustnära våtmarker, regnskogar och ekosystem i berg och vid polerna
- Lågt belägna ö-nationer skulle riskera att hamna under havsnivån
- Större, mer frekventa klimatförändringar, som torka och översvämningar
- Extrem hetta skulle hota fler människors liv
- Högre risk att passera en (eller många) tröskeleffekter
- Brist på mat och vatten
- Ökad fattigdom och migration.
- Issmältning och oåterkallelig fullständig avsmältning av en del istäcken under flera årtusenden, som orsakar flera meters havsnivåhöjning.
3. Politikerna vet vad som krävs – nu behöver åtgärderna skalas upp och genomföras!
Åtgärderna för att undvika de värsta klimatförändringarna finns redan och behöver nu genomföras i mycket större skala. Nu måste politikerna lyssna på vetenskapen och vidta de åtgärder som krävs för utsläppsminskningar och klimatanpassning samtidigt, i alla sektorer. För att möjliggöra omställningen måste den också ta hänsyn till rättviseprinciper samt social och miljömässig hållbarhet. Utsläppsminskande åtgärder har också många andra positiva effekter för människor, miljö och biologisk mångfald. Det här är de huvudsakliga åtgärder som behövs, enligt IPCC-rapporten:
- Mycket större satsningar på förnybar energi och energieffektiviseringar i stället för fossila bränslen
- Rikta om investeringar från fossila bränslen till klimatomställningen och ta bort klimatskadliga subventioner. Det behövs tre till sex gånger mer klimatinvesteringar både för utsläppsminskningar och klimatanpassning, riktade till rätt åtgärder och regioner.
- Utöka skyddet av naturliga kolsänkor i skog, mark och hav, ställ om till ett hållbart skogsbruk och jordbruk
- Ställ om transportsystemet, framför allt städer, vilket också ger renare luft, bättre hälsa och lägre sjukvårdskostnader
- Ändrade produktionsmetoder och konsumtionsmönster
- Hållbara livsstilar och mer växtbaserad kost.
4. Avgörande att åtgärder gynnar både klimaträttvisa och hållbar utveckling
Effekterna av klimatförändringarna har redan förödande konsekvenser för människor världen över men drabbar marginaliserade grupper värst. Dessa grupper har dessutom bidragit minst till klimatförändringarna. Men det finns många möjligheter med integrerade lösningar för utsläppsminskningar, klimatanpassning och hållbar utveckling. Möjliga fördelar inkluderar minskad energifattigdom, matsuveränitet och jämställdhet. Detta förutsätter att åtgärderna utformas med hänsyn till lokal kontext och baseras på urfolk och lokalsamhällens kunskap och deras meningsfulla deltagande. Det förutsätter även att resursstarka länder, som Sverige, lever upp till och utökar sina löften om klimatfinansiering och bidrar med ny finansiering till skador och förluster. Teknologiskt och finansiellt resursstarka länder måste assistera de länder med mindre resurser för att säkerställa en bättre framtid för alla.
Så tycker Naturskyddsföreningen:
- Naturskyddsföreningen anser att dagens politiska planer är långt ifrån tillräckliga. Enligt IPCC investeras det fortfarande globalt mer i fossila bränslen än i klimatomställningen. FN:s klimatpanels och den samlade forskningens budskap om att omställningstakten måste öka markant och samtidigt bidra till klimaträttvisa, måste tas på allvar. Dessutom måste Sverige fortsatt bidra till ökad klimatfinansiering globalt, utöver det existerande biståndet.
- I Sverige har regeringen inte bara avvecklat avgörande utsläppsminskande åtgärder, utan till och med tagit beslut som kommer leda till ökade utsläpp. Det är allvarligt och innebär att världen är på väg mot mycket farliga klimatförändringar, som redan idag har förödande konsekvenser för människor och natur världen över. Naturskyddsföreningen anser därför att det är skarpt läge för den svenska regeringen att leverera och visa ledarskap, speciellt som resursstarkt land med goda förutsättningar för omställning.
- Enligt Sveriges klimatlag måste regeringen i år ta fram en klimathandlingsplan som visar hur och leder till att Sverige uppnår sina klimatmål. Denna klimathandlingsplan är den sista som kan presentera åtgärder för att säkerställa att Sverige når klimatmålen till 2030. Det är avgörande för chanserna att nå målen 2045. Det är viktigt att regeringens klimathandlingsplan är tydlig och konkret och innehåller effektiva åtgärder som ger stora utsläppsminskningar i närtid. Åtgärderna måste utsläppsberäknas så långt som möjligt, och planen behöver precisera hur Sveriges klimatmål ska nås, såväl till 2030 som på längre sikt.
Vad är IPCC?
IPCC står för "Intergovernmental Panel on Climate Change" och är FN:s vetenskapliga klimatpanel. IPCC utför ingen egen forskning, utan sammanställer världens ledande klimatforskning och med experter från en stor del av världen som granskare.
Rapporten som släpptes 20 mars 2023 är en sammanfattande så kallad syntesrapport av IPCC:s tre senaste delrapporter i den sjätte utvärderingscykeln.
