Kärnkraftsfällan – högre utsläpp i väntan på ny kärnkraft

Regeringen har en energipolitisk långsiktig inriktning med målsättningen om att Sveriges elproduktion ska öka till minst 300 TWh till år 2045, och en färdplan för ny kärnkraft. Tidöpartierna har sagt att de vill att kärnkraften byggs ut i Sverige och regeringen ser just nu över på vilka sätt utbyggnaden kan underlättas.

Klimatomställningen anges som ett skäl till att ny kärnkraft behövs, men regeringen har inte visat några beräkningar om hur en satsning på ny kärnkraft påverkar utsläppen jämfört med alternativen eller om en utbyggnad är nödvändig.

Naturskyddsföreningens analys visar att en utbyggnad av kärnkraften inte kan motiveras av utsläppsminskningar. Tvärtom låser kärnkraften under lång tid in Sverige vid ett kraftslag som kraftigt försenar klimatomställningen och kan ge hundratals miljoner ton högre utsläpp. För klimatets skull vore det bäst att fortsätta möjliggöra dagens snabba utbyggnad av förnybar el och skrota kärnkraftsplanerna.

Räkneexemplen här ovan visar hur stor skillnad i elproduktion det kan bli om Sverige satsar på förnybar el från sol och vind, i jämförelse med kärnkraft.  

Kärnkraftfallet: Sverige satsar på nya kärnreaktorer enligt regeringens färdplan. Två reaktorer antas vara i drift 2035. Elproduktionen ökar sedan linjärt till 2045 då motsvarande tio fullskaliga nya reaktorer antas vara färdiga. En liten mängd förnybar el byggs ut i närtid för att uppnå målet om 300 terawattimmar el år 2045.  

Förnybartfallet:  En utbyggnad av elsystemet med förnybar el. Om Sverige satsar på att fortsätta bygga ut sol och vind i hög takt får Sverige på en gång stadig tillgång till mer el. Ingen satsning görs på nya reaktorer utan i stället byggs sol- och vindkraft ut i nuvarande tempo för att tillsammans med existerande elproduktion (inklusive kärnkraft) uppnå målet om 300 terawattimmar el 2045.

Produktionsgapet. Visar skillnaden i elproduktion mellan kärnkraftfallet och förnybartfallet. Sverige skulle kunna “förlora” 276 terawatttimmar till 2045 om man väljer att fokusera på kärnkraft. 

I kärnkraftfallet förloras alltså el som hade kunnat gå till klimatomställningen, till exempel för att elektrifiera vägtrafiken och göra den tunga industrin fossilfri.  

Om man räknar om produktionsgapet till utsläpp kan det bli hela 220 miljoner ton koldioxid. Det är lika mycket som fem gånger hela Sveriges årliga inhemska utsläpp år 2023. Dessa extra utsläpp samlas i atmosfären och bidrar omedelbart till klimatkrisen.

Om Sverige satsar på kärnkraftsspåret dröjer det alltså som tidigast en bra bit in på 2030-talet innan det blir omfattande ny elproduktion. Förmodligen skulle det ta ännu längre tid. I både Finland, Frankrike och Storbritannien har projekt för att bygga nya kärnkraftverk drabbats av förseningar och kostnadsökningar. Under tiden kärnkraften byggs tränger den undan satsningar på förnybart.

Istället för att slösa med dyra mångmiljardlån till långsam kärnkraft borde regeringen satsa på energieffektivisering och förnybar energi. Det är billigare, går snabbt att bygga ut och sänker utsläppen här och nu.  

Vill du se en kraftfullare klimatpolitik? Bli medlem eller månadsgivare till Naturskyddsföreningen.

*Varken förnybartfallet eller kärnkraftsfallet ovan visar hur Naturskyddsföreningen egentligen vill se energisystemet. För att enkelt kunna göra en beskrivning av skillnaderna mellan att satsa på olika energislag har Naturskyddsföreningen valt att utgå från regeringens nuvarande planer om att det totala energisystemet behöver växa till hela 300 terawattimmar. Vi anser att den totala energimängden bör vara mindre. Läs mer om detta i Naturskyddsföreningens rapport om framtidens hållbara energisystem.