Kenya: Ekologisk odling ger bättre skördar

Det är regnperiod på höglandet i sydvästra Kenya där Samuel Maina odlar te på de branta kullarna. Mörkgröna tebuskar täcker det kulliga landskapet så långt ögat når. Enstaka hus, träd och elstolpar sticker upp bland odlingarna. Här har Samuel Maina skördat teblad i mer än femton år, mitt i det som kallas Kenyas tea zone.  

Men på senare år har grönsaksodlingen tagit allt större plats. Varje odlingsbar plätt mellan boningshuset och teodlingen som sträcker sig nedåt slänten har fyllts med grönsaker, bananplantor och ätbara växter.  

Det som tidigare var en liten köksträdgård har förvandlats till ett småskaligt jordbruk. Överskottet från odlingarna säljer Samuel Maina och hans fru Jennifer till grannarna.  

– Jag odlar mer än familjen behöver. Vi lever ett gott liv, säger han.  

Tebuskarna är fortfarande hans huvudinkomst, men grönsaksförsäljningen blir allt viktigare. Familjen har skaffat boskap, höns och getter för pengarna från grönsaksodlingen, och för snart ett år sedan grävde de en damm som rymmer 50 kubikmeter regnvatten. 

– Vädrets makter är vår största utmaning. Som jordbrukare är man helt beroende av regn så för mig har den här dammen varit ett enormt lyft, säger han och visar vattenledningen som går från dammen till grönsakslandet.  

Att samla regnvatten gör småbrukare mindre sårbara för klimatförändringar och oregelbunden nederbörd. Samuel Maina berättar att han numera skördar under en större del av året, vilket ger honom en mer jämnt fördelad inkomst.  

På marken intill dammen står ett fyrtiotal plantor prydligt uppradade. Det är avokadoträd som Samuel Maina har drivit upp för att plantera ut på sina ägor. Han berättar entusiastiskt om silvergrevillea, mango och andra fruktträd som har planterats bland grödorna. Även bland tebuskarna sticker flera träd upp. Träden ger skugga och förhindrar att den näringsrika myllan rinner bort, samtidigt som bladen från vissa träd används för att utfodra djuren.  

– Vi behöver plantera fler träd som håller kvar fukten i marken. Det är en bonus att vi även kan skörda frukt för att äta och sälja, säger han.  

Agroforestry eller skogsjordbruk kallas metoden där träd och buskar planteras bland jordbruksgrödor eller på betesmark. Fördelarna är många: odlingsmarkens bördighet ökar, biodiversitet gynnas samtidigt som risken för vind- och regnerosion minskar. Den ökade kolinlagringen innebär dessutom att jordbrukets påverkan på klimatförändringar blir mindre omfattande. 

Omkring 80 procent av befolkningen i Kenya arbetar inom jordbruket, samtidigt som strax under hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Matosäkerhet är ett problem i Kenyas så kallade tea zone, säger Edward Muiruri från Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Pelum, en paraplyorganisation som förespråkar ekologisk odling och markanvändning i centrala, östra och södra Afrika.  

– Många av teodlarna är väldigt sårbara eftersom de endast odlar en gröda. Te är en så kallad ”cash crop” som de själva inte kan konsumera utan säljs till förädling, säger han.  

I stället uppmanar Pelum småbrukarna att odla flera olika slags grödor. Att de uppmuntrar ekologisk odling har flera orsaker, både ur miljösynpunkt och ur ett ekonomiskt perspektiv.  

– Konstgödsel och andra kemikalier är en väldigt dyr utgift för småbrukare. Det är heller inte ekonomiskt hållbart för dem att köpa hybridfröer, säger Edward Muiruri.  

Fördelen med mer traditionella grödor är att fröerna kan användas som utsäde inför nästa odlingssäsong, förklarar han. Minskade utgifter för lantbruket gör att vinstmarginalen blir lite större och familjerna får mer över till skolavgifter, kläder och annat nödvändigt.   

Oack, Organic Agriculture Centre of Kenya, är en av Pelum Kenyas medlemsorganisationer som hjälper jordbrukare i regionen att ställa om till ekologisk markanvändning genom kurser och rådgivning.  

– Vi vill lyfta ekologisk mat även på lokal nivå. Det finns en ökad efterfrågan på hälsosam mat som är fri från kemikalier. Det är viktigt att ekologisk mat inte endast är för den välbärgade befolkningen i storstäderna utan tillgänglig för alla, säger Edward Muiruri.  

Effektivare jordbruksmetoder, diversifiering och bättre användning av regnvattensresurserna kommer på sikt bidra till att priserna på ekologisk mat sjunker, tror Edward Muiruri. 

– Vi är övertygade om att ekologisk markanvändning är det bästa sättet att minska effekterna av klimatförändringar. Redan nu upplever vi perioder med torka, sporadisk nederbörd och dåliga skördar. Genom att odla flera olika sorters grödor som växer på samma åker får småbrukarna större avkastning på en liten yta, säger han.  

Samuel Maina ställde om till ekologisk odling redan för tio år sedan. För honom är det självklart att varken använda konstgödning eller syntetiska bekämpningsmedel. Näringsrik gödsel kommer från boskap och höns, och för att få bort skadeinsekter använder han en blandning av chili och tvål.  

– Det håller insekterna borta utan att döda dem. Min köksträdgård ser kanske lite vildvuxen ut jämfört med kommersiella lantbruk, men det är bättre att odla fler olika grödor så att jag alltid har tillgång till färska grönsaker, förklarar han.

Han visar hur myllan luftas, vattnas och berikas för att ge de bästa förutsättningarna för en god skörd. Komposten är täckt av en presenning för att förhindra att den näringsrika myllan sköljs bort vid kraftiga regn. De många olika sorterna av växter ökar den biologiska mångfalden – något som gynnar hans biodling.  

– Jag lärde mig att bruka jorden av mina föräldrar och nu har jag gått tillbaka till de metoder de lärde sig av sina föräldrar. Jag köper inte längre fröer utan planterar utsädet från förra årets skörd, säger han och visar stolt upp en samling lockförsedda burkar, tydligt markerade med sädesslag eller frösort.  

I byn finns ett nätverk av 14 småbrukare som regelbundet träffas för att utbyta erfarenheter. Samuel Maina har blivit känd för sin fröbank och delar gärna med sig av sin kunskap.  

Men småbrukarna och organisationerna som lobbar för en kemikaliefri markanvändning kämpar i motvind, säger Mary Irungu från Pelum Kenya: 

– De multinationella företagen som säljer hybridfröer och bekämpningsmedel är ganska aggressiva i sin marknadsföring. För en småbrukare är det ibland enklare att ta till en färdig lösning än att själv tillverka produkterna.  

– Samtidigt finns ett stort intresse för hälsosam mat. Vi måste övertyga alla om att ekologisk mat är bättre både för miljön och för hälsan.  

 Text och foto: Sara Assarsson 

Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Pelum Kenya  hjälper bönder ställa om sitt jordbruk till ekologisk odling för ökade skördar och större inkomst. En kombination av agroforestry och insamlande av regnvatten (rain water harvesting) ger den största ökningen av skördarna och hjälper även småbrukarna att klara de tuffa utmaningar som kommer med klimatförändringarna. 

Ekologisk odling är en viktig del av lösningen för en hållbar matproduktion inom planetens gränser.  Den gynnar den biologiska mångfalden och viktiga ekosystemtjänster som pollinering. Den biologiska mångfalden är 30 procent större på ekologiska gårdar.  Ekologisk odling bidrar även till flera av de globala utvecklingsmålen, som rent vatten, minskad hunger, ökad biologisk mångfald och hållbar produktion och konsumtion.