Klimatlarm! 5 viktiga budskap från IPCC:s andra delrapport

Det handlar om förödande konsekvenser som allvarligt påverkar vår hälsa, matproduktion, vattentillgång samt växters och djurs livsmiljöer.  

Sverige kommer, som resten av Nordeuropa, få se stigande temperaturer och ökad nederbörd, med fler översvämningar och intensivare extremväder, också med perioder av hetta, torka och risk för skogsbränder. 

Samtidigt som vattenbrist kommer att bli ett ökande problem på många håll i världen kommer översvämningar bli allt vanligare och större. IPCC konstaterar att 3,3 till 3,6 miljarder människor, ungefär 30 procent av världens befolkning, redan idag lever i områden som är starkt sårbara för klimatförändringar. Vid århundrades slut riskerar så mycket som 50–75 procent av världens befolkning, beroende på vilket av IPCC:s sannolika utsläppsscenario som tas som utgångpunkt och där världen nu ligger långt ifrån vad som skulle krävas, att vara exponerade för perioder av klimatförhållanden med extrem hetta och hög luftfuktighet, vilket riskerar att utgöra ett allvarligt hot mot människors hälsa. Värst är det för redan utsatta grupper i redan utsatta länder.  

Slutsatsen är alarmerande: Klimatförändringarna riskerar att hota de kritiska system som mänskligheten och ekosystemen är beroende av för hälsa och välmående. Vi måste agera nu!  

Här är fem viktiga budskap från IPCC:s rapport ”Effekter, anpassning och sårbarhet”

Klimatkrisen, naturkrisen, ekonomiska och sociala orättvisor – samtliga hör ihop och är konsekvenser av mänsklig påverkan på miljön. Mer konkret handlar det om människans ohållbara brukande av naturens resurser, utsläppen från fossila bränslen och vår förstörelse av växters och djurs habitat.  

Effekterna av klimatförändringarna driver dessutom på och förstärker varandra i en sorts nedåtgående och allt mer accelererande spiral. Ett konkret, om än förenklat exempel, är hur intensivare värmeböljor och torka orsakade av klimatförändringarna leder till skogsbränder, som i sin tur leder till mer utsläpp av växthusgaser och förluster av kolsänkor, vilket i sin tur driver på klimatförändringarna ytterligare.  

Kriserna är sammanlänkade – därför måste lösningarna också vara det.  

Även vid de mest optimistiska scenarier, där vi lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, blir konsekvenserna av klimatförändringarna så storskaliga att de kommer bli svåra att hantera på många platser. Dock kommer 1,5-gradersgränsen sannolikt ha passerats redan vid slutet av detta årtionde. Om dagens klimatlöften infrias är vi snarare på väg mot 2,4 grader i "bästa" fall, men troligen minst 2,7 graders höjning år 2100. 

Vid två och tre graders uppvärmning blir klimateffekterna i många fall nästintill omöjliga att anpassa sig till. En del platser på jorden skulle bli obeboeliga och antalet klimatflyktingar öka markant. Så många som 143 miljoner människor kan tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar år 2050, enligt IPCC som hänvisar till tidigare uppskattningar från Världsbanken.

Tre till fyra graders uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och mänskligheten, med nästintill oöverblickbara konsekvenser när mat- och vattenförsörjning allvarligt hotas.  

Behovet av drastiska utsläppsminskningar och kraftiga åtgärder för klimatanpassning är därför helt avgörande för våra fortsatta möjligheter till en trygg och hållbar framtid på jorden. Det är av yttersta vikt att begränsa den global uppvärmningen till max 1,5 grader och varje tiondels grad gör stor skillnad för våra chanser. De extrema riskerna som IPCC påvisar i rapporten understryker allvaret i att beslutfattare – på alla nivåer – måste agera kraftfullt nu, det finns varken tid eller utrymme att vänta.

Fungerande och starka ekosystem i skogar, våtmarker, jordbruk, städer, kuster, hav och sjöar gör oss mer motståndskraftiga – resilienta – mot klimatförändringarnas effekter. IPCC framhåller att cirka 30–50 procent av jordens land-, skogs- och havsmiljöer behöver skyddas för att stärka motståndskraften, vilket är en mycket större andel än vad som är skyddat idag. 

Växtlighet vid kusten och jordbruksmetoder som agroforesty, där träd integreras i odlingar och betesmarker – har en rad olika miljöfördelar som till exempel till att skydda mot effekterna från kraftig nederbörd, översvämningar och blåst. Trädens rötter håller kvar näring och fukt i marken och motverkar jorderosion, medan dess grenar och bladverk ger skugga och skydd mot hetta för andra växter och djur. Dessutom bidrar ökad växtlighet till en större kolsänka (eller kolinlagring) i mark och växt.  

Bevarad och stärkt biologisk mångfald innebär att ekosystemen bättre kan stå emot angrepp från skadedjur och återhämta sig fortare efter torka och skogsbränder.  

Genom snabba, kraftfulla och väl samordnade insatser kan vi bromsa den negativa utvecklingen och minimera de mest katastrofala effekterna av klimatförändringarna. Det är därför viktigt med kraftfulla politiska beslut och att resurser till klimatanpassning sätts in omgående. Ju längre vi väntar desto större och mer kostsamma riskerar skadorna att bli.  

Rapporten visar att åtgärder måste vidtas på alla samhällsnivåer och i alla sektorer, något som nyligen också underströks i svenska Nationella expertrådet för klimatanpassnings rapport. För att kunna lyckas måste anpassningar främja social och ekonomisk rättvisa och ta tillvara på olika typer av erfarenheter och kunskaper. Därför behöver marginaliserade grupper, urfolk och kvinnor involveras i större utsträckning i beslutsprocesser och genomförandet av klimatanpassningsåtgärder.

Klimatförändringarna är påtagliga och påverkar oss alla – människor, djur och natur, världen över. Men vissa regioner och grupper drabbas hårdare än andra. Det orättvisa är att det ofta är de nationer och samhällsgrupper som har släppt ut minst växthusgaser och har minst anpassningskapacitet, som drabbas värst.  

Extremväderskatastrofer till följd av stigande havsvattennivåer och extrem torka kommer att bli allt vanligare och kommer att slå hårt mot framför allt fattiga länder. En del effekter kommer vara bortom vad som är möjligt att anpassa oss till och leda till permanenta förluster och skador på miljö, kulturarv, samhällen och infrastruktur. I en klimaträttvis värld behöver resursstarka länder, med höga historiska utsläpp och starka finansiella, kunskapsmässiga och tekniska resurser, kompensera resurssvaga grupper och länder.  

IPCC framhåller att det är avgörande att stöd till klimatanpassning mobiliseras så fort som möjligt och att löften från internationella klimatförhandlingarna om stöd till utsatta länder måste infrias.