Krav-djuren får böka, beta och sprätta
Hur skiljer sig egentligen svensk djurhållning från ekologisk? Ekobondens djur får större möjligheter att göra det de tycker bäst om i livet. Dessutom äter de mest foder från den egna gården, som inte leder till miljökatastrofer.
Vi äter så mycket kött att det drabbar miljön och klimatet stenhårt. Det kan forskningen konstatera idag. Men många upprörs också över hur djur kan behandlas.
Mycket av det kött vi äter är importerat. Till exempel från Danmark där suggorna spärras fast i stålburar så att de inte kan röra sig när de har kultingar. I Sverige har vi världens hårdaste djurskyddslagar som skyddar mot det. Men hur skiljer sig egentligen svenskt från ekologiskt?
Krav-grisar med jord på trynet
Den svenska grisen får vanligtvis aldrig komma utomhus. Den får heller inte böka i jorden efter mat. Grisar vill spendera nästan hela dagen med att leta efter mat, det är en av grisens starkaste drivkrafter. Svenska grisar får böka i strö på golvet.
Den EU-ekologiska grisen får böka i strö och gå utomhus, men det kan vara på betongplatta.
Den Krav-märkta grisen får gå utomhus året om. Under sommarmånaderna får den böka i jord, beta gräs och gyttjebada. Sånt som är härligt i ett grisliv helt enkelt.
Ekobonden skyddar Amazonas
Vad har svensk mjölk att göra med nedhuggen regnskog? Jo, en av de största orsakerna till att Amazonas huggs ned är odling av soja. Sojan exporteras sedan till länder som Sverige för att bli djurfoder på o-ekologiska gårdar. Svenska höns, kycklingar, kossor och grisar – i stort sett alla äter soja.
De ekologiska djuren äter mycket mat från den egna gården. Och då är det förstås foder som odlats utan varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Djuren kan också få en del soja, men den är ekologisk.
Ekologiska fåglar som får höra fågelsång
Kyckling, höns och kalkon växer upp i djurindustrins mest intensiva del. De får vanligtvis aldrig komma utomhus. En del menar att fåglar kan må bättre i bur och få färre skador. Andra menar att djur i bur kan lida av att inte få utlopp för sina behov - som att picka, sprätta, böka eller beta. Vad säger då regeringens expertmyndighet, Jordbruksverket? De bedömer att ekologiska djur har större möjlighet till bättre djurvälfärd. Särskilt fåglarna och grisarna.
Fåglar på en ekologisk gård har större möjlighet att bygga bo och sprätta. Sommartid kan de gå ut i en rastgård med träd och buskar. Vi menar inte att det alltid är en Bullerby-tillvaro, men helt klart det bästa valet i matbutiken för den som äter ägg och fågel.
Krav ställer krav på slakten
Djur från EU-ekologiska gårdar kan slaktas som andra djur. Krav vill däremot ge djuren en så lugn miljö som möjligt innan slakt. Krav-märkta djur får inte se andra djur slaktas och de ska inte känna lukten av blod. De blandas inte med djur från andra grupper under transporten eller i slakteriets stall, vilket leder till mindre stress och slagsmål. Elektrisk pådrivare får inte användas. Slakterierna kontrolleras minst en gång om året så att de följer Kravs regler.
Fråga efter eko i butiken
Många butiker menar att efterfrågan på ekologiskt kött och mjölk inte är särskilt stor. Till exempel finns det mer ekomjölk än vad folk faktiskt köper. Du kan dra ett strå till stacken genom att låta nästa mjölkpaket eller köttbulle vara ekologisk, så får fler djur ett schysstare liv.
Råkar just din butik släpa efter på ekofronten? Fråga efter mer ekologiskt! Och fråga igen. Det är din efterfrågan som styr utbudet. En butikschef berättade att han knappt får några förfrågningar från sina kunder. När fem personer frågade efter samma sak under samma vecka räknade han det som en folkstorm!
Och medan du fixar folkstorm i matbutiken, så trycker vi på både politikerna och matbranschen för mer satsningar på ekologiskt. Nu kör vi!