Kris för biologisk mångfald i skogen – taket nått för svenskt skogsbruk
Hoten mot skogen är många. Det visar Naturskyddsföreningens skogsrapport. Trots att Sverige varken klarar sina egna politiska mål eller internationella åtaganden fortsätter naturskogar att kalhuggas och omvandlas till artfattiga trädodlingar.
Mer än halva Sveriges yta är täckt av skog. Trots det befinner sig skogens biologiska mångfald i i en kris där unga skogar med planterad gran och tall är dominerande. Den här omvandlingen av landskapet är förödande för den biologiska mångfalden. Enformiga gran- och tallskogar kan inte ersätta de ekosystem och livsmiljöer som finns i äldre, variationsrika naturskogar. Dagens skogsbruk gör dessutom att de här miljöerna går förlorade vid varje enskild avverkning av en naturskog, där de naturliga skogsekosystemen avvecklas till förmån för just odlingar av gran och tall.
Rapport reder ut läget i skogen
Åsikterna om hur den svenska skogen mår går isär. Olika aktörer förmedlar olika bilder av hur tillståndet i skogen egentligen är, vilket leder till förvirring i skogsdebatten. För att reda ut de här åsiktsskillnaderna och visa hur skogen faktiskt mår har Naturskyddsföreningen tagit fram rapporten ” Från mångfald till enfald – en vitbok över den svenska modellen för skogsbruk”. Med statistik, naturvårdsforskningens slutsatser, myndigheters uppföljningar och exempel från verkligheten belyser vi också behovet av en förändrad skogspolitik och lagstiftning.
Uppdelad skog och hotade arter
Rapporten är tydlig. Den visar att taket är nått för hur mycket skog som kan avverkas. Skogsbruket framhåller ofta brukandet av skogen som hållbart eftersom skogen växer mer än vad som i dag avverkas. Detta påstående är dock vilseledande. Faktum är att på den areal som finns tillgänglig för skogsbruk, det vill säga utanför områden som är skyddade eller avsatta av naturvårdsskäl, så avverkas idag i princip hela tillväxten. Taket för vad som kan avverkas i dag är alltså nått. Rapporten visar tydligt på de omfattande landskapsomvandlingar som skogsbruket har inneburit, till stor del som en följd av kalhyggen och skogsplanteringar. Skogslandskapet är i dag kraftigt fragmenterat, en bidragande orsak till detta är det finmaskiga nät av 210 000 km skogsbilvägar som breder ut sig i landskapet. Årligen anläggs dessutom ytterligare 1700 km nya skogsbilvägar.
Bristen på naturliga skogsekosystem och fragmenteringen av skogslandskapet går ut över de arter som är beroende av de här miljöerna för att överleva. Som ett resultat av det minskar den biologiska mångfalden i skogen. Över 2000 skogslevande arter är upptagna på den nationella rödlistan över arter vars framtid är osäker. Av dessa är mer än 900 arter hotade, främst av skogsbrukets åtgärder. Det absolut största hotet mot den biologiska mångfalden är just förlust av arters livsmiljöer.
Stora förändringar krävs för friskare skog
Just nu ser vi inte ut att kunna uppfylla de nationellt politiskt beslutade miljökvalitetsmålen Levande skogar eller Ett rikt växt- och djurliv. Vi lever inte heller upp till våra internationella åtaganden om att hejda förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt som situationen redan är kritisk ökar trycket på skogen. Allt fler vill använda råvaror från skogen till allt mer.
Om vi ska kunna vända den negativa utvecklingen för våra skogsekosystem behövs omfattande förändringar av skogsbruket. Detta ställer stora krav på såväl skogsbruket som politiken att åtgärda de miljöproblem som är kopplade till skogsbruket. Skogsbranschen behöver erkänna sin faktiska miljöpåverkan och ställa upp på de förändringar som krävs. Riksdag och regering måste leverera de politiska beslut och styrmedel som behövs. Det finns ett uppdämt behov av att formulera en ny skogspolitik och en ny lagstiftning som säkerställer att skogsbruket blir hållbart på riktigt.
