Naturskyddsföreningen om COP27: Litet steg mot klimaträttvisa
FN:s klimattoppmöte COP27 avslutades den 20 november, två dagar över tiden, i Sharm el-Sheikh, Egypten. Naturskyddsföreningen hade hoppats på ett betydligt mer kraftfullt svar på klimatkrisen och tydligare besked om hur tidigare beslut och löften ska uppfyllas, men bedömer det som ett framsteg när det gäller hur de fattigaste länderna ska ersättas för skador och förluster.
Fokus för klimattoppmötet COP27 i Sharm el-Sheikh var genomförandet av redan fattade beslut och löften, bland annat om hur rika länder ska leva upp till sina löften om finansiering av klimatåtgärder och besluta om ökat stöd framåt, hur skador och förluster vid exempelvis klimatrelaterade extremväder ska finansieras samt hur omställningen ska kunna ske på ett rättvist sätt. Inför mötet hade bara ett fåtal länder återkommit med skärpta klimatplaner, vilket beslutades i på COP26 i Glasgow året innan.
Inför klimattoppmötet
Förväntningarna på COP27 var att det skulle bli ett klimattoppmöte då världens länder skulle fokusera på allt som nu måste göras, men det visade snarare hur svårt det fortfarande är att enas kring vad som krävs för att hantera det gemensamma hot som vi alla står inför, klimatförändringarna.
Det saknades ett helhetsperspektiv från beslutsfattare. En del områden mötte små framgångar på COP27, medan andra blev rena besvikelser. Det har länge funnits en obalans som först i år hamnade på den officiella agendan.
Förhandlingarna hade redan från början lågt förtroende, särskilt efter att Europa ökat användningen av fossila bränslen efter Rysslands invasion av Ukraina och på grund av att rika länder inte har gjort tillräckligt för att infria sina löften om 100 miljarder USD per år i klimatfinansiering.
Sveriges position
I klimatförhandlingarna är Sverige är en del av EU, vars position förhandlades färdigt i slutet av oktober. Sverige och EU var mycket tydliga på COP27 om vikten av att hålla fast vid bland annat 1,5-gradersmålet. Detta måste självklart också omsättas i konkret politik på hemmaplan. Det återstår fortfarande för regeringen att visa hur de avser att nå Sveriges klimatmål till 2030. Den nya regeringens politik och budget innebär att Sveriges utsläpp ökar, samtidigt som även de fossila subventionerna ökar. Nedskärningar i biståndet på cirka sju miljarder kronor riskerar dessutom att innebära att Sveriges stöd till länder som drabbas av klimatförändringarna minskar.
Civilsamhällets utrymme
Platsen för årets klimattoppmöte innebar tyvärr att stora delar av civilsamhället och andra representanter inte hade råd att delta och inte heller hade möjlighet att demonstrera eller ordna aktiviteter utanför. Dessutom begränsade den egyptiska staten möjligheten för det inhemska civilsamhället att delta. En del organisationer och aktivister valde att bojkotta mötet på grund av de många kränkningar av mänskliga rättigheter som den egyptiska regimen står för. Naturskyddsföreningen valde att delta för att kunna påverka politiken och förhandlingarna på plats, tillsammans med de av våra internationella samarbetsorganisationer som också deltog. Vi valde också att göra en manifestation för miljöförsvarare tillsammans, vilket har blivit en tradition men kändes särskilt viktigt detta år när mötet hölls i Egypten.
Resultatet av förhandlingarna på COP27
- Skador och förluster och ett beslut om hur detta skulle hanteras var redan från start satt som indikator för hur framgångsrikt det här klimattoppmötet skulle bli. Stora delar av civilsamhället och G77 har under decennier krävt detta, men många har hållit emot. Förslaget på COP27 om att skapa en fond mötte motstånd från bland andra EU (inklusive Sverige), USA och Schweiz. Efter långa förhandlingar beslutades att en fond ska skapas. Det blev något av en kompromiss där EU fick in en del av sina krav. Hur den fonden ska se ut, vem och vilka finansiella medel och summor som ska bidra till den, samt vilka länder som är berättigade förmånstagare återstår dock att bestämmas fram till COP28. Beslutet kan ses som ett litet steg mot klimaträttvisa.
- Ambition för utsläppsminskningar blev en besvikelse då åtagandena inte stärktes jämför med på COP26 i Glasgow. Detta trots att de senaste rapporterna från IPCCC och UNEP:s Gap Report visat att vi med nuvarande utveckling är långt ifrån att klara 1,5-gradersmålet. Skrivningarna i samlingsdokumentet är inte tillräckligt tydliga kring att den globala uppvärmningen måste begränsas till 1,5 grader. Under fossila bränslen refererades endast till nedfasning av kol, inte olja och gas, inte heller utfasning av ineffektiva subventioner av fossila bränslen. Naturskyddsföreningen ville se en utfasning av alla fossila bränslen och en omdirigering till förnybar energi.
- Klimatfinansiering fick stort utrymme. Det lyftes att 100 miljardersmålet kommer nås år 2023, men även problematiken kring vad som kan räknas som klimatfinansiering samt behovet av en bättre balans mellan finansiering till åtgärder för utsläppsminskningar och anpassning. På årets möte skulle även långsiktig klimatfinansiering diskuteras, det vill säga vad som händer efter 2025, men detta får vänta till kommande möten.
- Kopplat till hungerskrisen och jordbrukets klimatpåverkan var det positivt att det så kallade Koroniva-arbetsprogrammet förhandlades. Resultatet blev bland annat ett beslut om ett nytt fyraårigt program för att klimatsäkra jordbruket och trygga livsmedelsförsörjning med skrivningar om agroekologi.
- Trots det i den senaste IPCC-rapporten redogjordes specifikt om mänskliga rättigheter kopplat till klimatförändringar, och hur kvinnor är särskilt utsatta, blev det svaga skrivningar i halvtidsöversynen av texten "Gender Action Plan”.
