Livsfarlig situation för miljöförsvarare i Filippinerna

– Ett troligt skäl till att miljöförsvarare och organisationer i landet ses som hot är att de kämpar för att skydda miljön i områden som är rika på naturresurser som regeringen vill exploatera. Detta berör också landets urfolk, som utgör 12–15 procent av Filippinernas befolkning, berättar Sonny Africa, verksamhetschef på IBON Foundation.

– Den största utmaningen för urfolk här på Filippinerna är samma som för många andra urfolk i världen. De lever i områden som är rika på resurser, så som mineraler eller färskvatten. Vi på IBON Foundation arbetar tillsammans med urfolksorganisationer som gör motstånd mot företag som vill exploatera marken där urfolk bott sedan urminnes tider, säger Sonny Africa.

Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr, son till den tidigare diktatorn Ferdinand Marcos vann valet den 9 maj 2022 med stora marginaler. Med en massiv desinformationskampanj som lagt dimridå över den forna diktatorns plundring av statskassan och manipulerat opinionen har Marcos-dynastin lyckats få sin tid vid makten (1965–1986) att framstå som landets ”gyllene era”. Som vicepresidentkandidat vid Ferdinand Marcos sida finns Rodrigo Dutertes dotter Sara Duterte-Carpio. Marcos har utlovat sitt skydd till Rodrigo Duterte ifall åtal skulle komma att väckas mot honom i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Med Ferdinand Marcos jr vid makten är risken stor att den allvarliga situationen för miljö, demokrati och mänskliga rättigheter förvärras ytterligare.

– Valet påminner oss om att kampen för miljön, mänskliga rättigheter och demokrati är en episk kamp, säger Sonny Africa. Han fortsätter:

– Mäktiga krafter vill stoppa kritik mot regeringens politik och de attackerar civilsamhället och sprider desinformation. Därför att de fruktar människor som är informerade, organiserade och som utmanar deras odemokratiska styre, säger Sonny Africa.

I en händelserik tid med flera pågående konflikter runtom i världen riskerar situationen i geografiskt mer avlägsna länder, som exempelvis Filippinerna, hamna i skuggan av konflikter på närmare håll. Men Sonny Africa menar att omvärldens engagemang i landet är avgörande:

– Alla kan bidra i vår kamp för demokrati och utveckling. All slags internationell solidaritet är välkommen, säger Sonny. Han pekar på att det är viktigt att arbeta för förändring på olika nivåer:

– Även den svenska regeringen kan bidra. Exempelvis genom att ställa frågor och ge rekommendationer till Filippinerna inom FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Regeringen har länge bedrivit smutskastningskampanjer mot utvalda organisationer i landet, däribland Ibon Foundation, som blev ”rödmärkta” i slutet av 2017. Att bli ”rödmärkt” är samma sak som att stämplas som anhängare till kommunistgerillan New People’s Army (NPA) som har fört en väpnad kamp mot regeringen sedan 1969.

I slutet av 2017 och 2018 intensifierade presidenten kriget mot NPA. Armén fick fria händer att slå till mot misstänkta kommunister. Urfolk är särskilt utsatta för falska anklagelser eftersom de ses som hinder för utveckling i landet. Samtidigt blir angreppen på dem också ett sätt för regeringen att flytta fokus från olika politiska misslyckanden.

Jennifer Malonzo, verksamhetschef på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation IBON International (en systerorganisation till Ibon Foundation) oroas av att Filippinernas urfolk ses som ett hinder för utveckling:

– Medlemmar i urfolk-, jordbruks- och kvinnoorganisationer som vi arbetar tillsammans med blir “rödmärkta”. De blir olagligt fängslade och utomrättsligt mördade, säger hon och fortsätter:

– Vi ser att det som händer här är en del av en global trend. I många länder pratar man nu om ett krympande utrymme för civilsamhället. Men här finns inte ens något utrymme kvar som kan krympa och repressalierna mot rättighetsförsvarare är extrema!