Miljöförsvarare i Sverige möter hat och hot
När vi pratar om utsatta miljöförsvarare handlar det ofta om de platser där det är allra farligast att stå upp för naturen. I länder som Brasilien, Filippinerna och Colombia kan det handla om liv och död. Men även i Sverige vittnar miljöengagerade om hat och hot.
Under flera år har Naturskyddsföreningen berättat om hur miljöförsvarare utsätts för hot och våld runtom i världen. Ibland handlar det om liv och död. Bara förra året mördades 26 personer i Brasilien för att de försvarade naturen.
Även om verkligheten är annorlunda i Sverige drabbar tyvärr hat och hot miljöförsvarare också här. Det gäller både på internet och vid fysiska möten och aktioner. Berättelser från ideellt aktiva visar att förlöjliganden, hot och hat på sociala medier påverkar deras engagemang. Vissa berättar att det gör att de inte vill vara lika aktiva på sociala medier. Andra att de inte vågar ta med sina barn eller föräldrar på manifestationer.
Naturskyddsföreningen ser tydligt hur aggressiva och hotfulla kommentarer blir allt vanligare i sociala medier, riktat både mot hela organisationen och mot enskilda engagerade.
Del av demokratin
Att utsättas för hat och hot – eller att se hur andra blir utsatta – riskerar att leda till självcensur och minskat engagemang i civilsamhället. Det hotar därför det livaktiga demokratiska samtalet.
En grundläggande rättighet för civilsamhällets organisationer är föreningsfriheten, som skyddas av både svensk grundlag och internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Även yttrandefriheten är grundlagsskyddad, liksom mötesfriheten.
Organisationer inom det civila samhället granskar och kritiserar ofta regeringen och myndigheterna, och måste kunna göra så utan repressalier från makthavarna.
Miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen har dessutom särskilda rättigheter i enlighet med Århuskonventionen. Det innebär bland annat att vi har rätt att överklaga beslut som strider mot miljölagstiftningen, som företrädare för det allmänna miljöintresset.
Politikens ansvar
Politiker har ett ansvar att säkerställa förenings- och yttrandefriheten för dem som engagerar sig bland annat för miljön. Men retoriken har blivit råare även inom politiken. Att till exempel argumentera emot våra ståndpunkter, bemöta vår kritik i sak eller diskutera statens finansiella stöd till civilsamhällets organisationer är en del av samhällsdebatten. Men det är inte en del av samhällsdebatten att förlöjliga miljöengagerade eller att sprida desinformation och ogrundade påståenden om finansiärer eller politiska kopplingar.
Sådana uttalanden från makthavare följs inte sällan av ännu mer hat och hot. På längre sikt kan det leda till att polariseringen ökar i samhället, samtalsklimatet försämras och demokratin urholkas. Folkvalda politiker måste ta ställning för miljöförsvarare och andra som engagerar sig i det demokratiska samtalet.
Alla har ansvar för tonen i sociala medier
Debatt och diskussion i sociala medier är något positivt som Naturskyddsföreningen välkomnar. Det kan fördjupa kunskaper och vidga perspektiv. Samtidigt är det allas ansvar att hålla en god ton och undvika kränkningar, aggressivt språk, hot och hat. För att debatten ska fördjupas krävs en ömsesidig respekt på sociala medier.
I Naturskyddsföreningens sociala kanaler välkomnar vi dialog, förutsatt att användare visar respekt för varandra. Här kan du läsa vår övergripande policy för kommentarsfält.
Vad gör du om du blir utsatt?
Hat och hot ska ingen behöva acceptera som en del av sitt föreningsengagemang. I stället är det viktigt att allt tas på allvar och att brott anmäls. Om du blir utsatt, prata med andra och sök stöd och hjälp – du är inte ensam.
Vi sluter tillsammans upp bakom alla miljöförsvarare och kräver skydd mot hat och hot.
Du kan alltid kontakta Naturskyddsföreningens rikskansli för vägledning. Bra information och hjälp med att göra en polisanmälan finns också på Brottsoffermyndighetens sida Tystna inte.
