Miljöförsvarare mer hotade än någonsin

Mellan 2012 och 2022 dödades så många som 1 910 miljöförsvarare för att de försvarade naturen och rätten till sin mark och sina resurser, enligt Global Witness.

I genomsnitt har en person varannan dag under de elva senaste åren fått sätta livet till för att de kämpat emot miljöförstörande verksamhet. Det är farligare att vara miljöförsvarare än att vara journalist, en yrkesgrupp som också är utsatt för mycket hot och hat.

Men dödsfall är bara den yttersta manifestationen av hoten mot miljöförsvarare. Övervakning, våld, smutskastningskampanjer och dödshot är några saker som det vittnades om i vår rapport ”Miljöförsvarare under attack”.

Många av morden är knutna till protester mot företag och deras verksamhet. Det är framför allt tre branscher som sticker ut när det kommer till hot mot miljöförsvarare:

Kopplingen mellan miljö och mänskliga rättigheter är uppenbar. När de som försvarar miljön övervakas, trakasseras och dödas är det ett hot mot demokratin och ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

För att bromsa klimatförändringarna och stoppa minskningen av biologisk mångfald krävs modiga människor och en stark miljörörelse som kan driva på för de förändringar som behöver ske.

När länders demokrati försvagas blir det svårare för miljöförsvarare att på ett säkert och effektivt sätt skydda naturen.

Våldet mot miljöförsvarare är ojämlikt: de allra flesta morden äger rum i låg- och medelinkomstländer. Speciellt farligt är det i länder där det civila samhället är svagt och demokratin försvagad.

De farligaste länderna för miljöförsvarare:

Colombia är världens dödligaste land för de som försvarar miljön, där dödades 382 miljöförsvarare mellan 2012 – 2022. Latinamerika generellt, och Amazonas i synnerhet, har länge varit en svår region för miljöförsvarare att verka i. 9 av 10 dödsfall under 2022 skedde i just Latinamerika och hela 60 av morden ägde rum i Colombia. Colombia har kritiserats för att inte agera tillräckligt starkt mot våldet, men ett ljus i mörkret är att när Gustavo Petro tillträdde som president i augusti 2022 lovade han förbättrat skydd för miljö- och människorättsförsvarare. Det har ingen regering förbundit sig till tidigare. Colombia har också skrivit på ett viktigt regionalt avtal som ska skydda miljöförsvarare.

Brasilien är det näst farligaste landet i världen för miljöförsvarare, här dödades 376 personer under 2012 – 2022. Över 85 procent av attackerna skedde i Amazonas-området där urfolk och lokalbefolkning tvingas flytta på grund av skogsavverkning, expanderande sojaodlingar och boskapsuppfödning. Morden på journalisten Dom Philipps och urfolksexperten Bruno Pereiras vittnar om det våld som blivit allt vanligare i regionen och som lokalbefolkningen utsätts för.

Filippinerna sticker ut som det farligaste landet i Asien för miljöförsvarare – 281 personer mördades här mellan 2012 och 2022. Över 80 procent av morden är länkade till protester mot företag verksamma inom framför allt gruvindustrin men även jordbrukssektorn. Människorättsjuristen Ben Ramos som tog strid för utsatta bönder och miljöförsvarare är en av dem som fått sätta livet till. Antiterrorlagstiftning som riskerar att leda till fler brott mot mänskliga rättigheter har införts i landet. Den gör det också enklare att stämpla miljöförsvarare som terrorister.

Minst en av tio miljöförsvarare som mördas är en kvinna. Trots att det är färre kvinnor än män som drabbas av dödligt våld utsätts kvinnor ofta för genusspecifika hot, såsom sexuellt våld.

Många kvinnor står inför en dubbel utmaning: dels riskerar de att utsättas för hot och våld på grund av sin kamp för miljön, dels måste de försvara sin rätt att göra sin röst hörd i sina samhällen och familjer. I många delar av världen är kvinnor fortfarande uteslutna från markägande och diskussioner om hur naturresurser bör brukas och förvaltas.

Människor som tillhör olika urfolksgrupper är oproportionellt hårt drabbade av hot, hat och våld. Många av dem bor på eller lever av mark och naturresurser som företag vill exploatera. Urfolk som försvarar miljön och sina rättigheter är därmed ett hinder för expansion av olika verksamheter – vilket gör dem till en måltavla.
Trots att urfolk bara utgör ungefär fem procent av världens befolkning tillhörde omkring 40 procent av de miljöförsvarare som mördades under 2012–2022 en urfolksgrupp.

Det är djupt tragiskt att urfolk, de kanske viktigaste aktörerna för kampen mot klimatkrisen och bevarande av biologisk mångfald, också är de som drabbas hårdast av både miljöförstöring och företagsrelaterade attacker.

Skyddet för dem som står upp för miljön, klimatet och artrikedomen med risk för sitt eget liv måste stärkas.

Det borde vara en självklarhet att kunna försvara miljön utan att riskera livet. Lika självklart borde det vara att företag tar ansvar för hur deras verksamhet påverkar miljön och mänskliga rättigheter. Men verkligheten ser tyvärr helt annorlunda ut idag. Situationen för både miljöförsvarare och den planet vars överlevnad de kämpar för är alarmerande.

För att vända den negativa utvecklingen krävs modiga beslut från våra politiker. Det behövs bindande lagstiftning som skyddar både miljö och mänskliga rättigheter.

Under 2023 håller EU på att förhandla fram en lag som ska se till att europeiska företag tar ansvar för att deras verksamhet inte bidrar till hot, våld och mord på miljöförsvarare.

Naturskyddsföreningens uppmaningar till den svenska regeringen och svenska EU-parlamentariker är att de driver på för en skarp lag i EU. Den behöver bland annat se till att företagen har meningsfulla konsultationer med människor som berörs av deras verksamhet. Dessutom måste drabbade kunna ställa företag till svars och få tillgång till gottgörelse. Här kan du läsa Naturskyddsföreningens och flera andra organisationers ställningstagande.