Miljöförsvarare mördas för att de står upp för miljön
Att vara en miljöförsvarare har blivit allt farligare. Varje år mördas runt 200 miljökämpar världen över – tre gånger så många som antalet mördade journalister. Och våldet fortsätter.
De flesta tror nog att det framför allt är personer som kämpar för yttrandefrihet och politisk frihet som riskerar att mördas för sina åsikter. Men idag är hoten också stora mot dem som kämpar för att få behålla sin mark, skydda regnskogen mot plundrare, eller för att det lokala fisket ska bevaras. Och för varje människoliv som går förlorat finns det många fler som hotas eller misshandlas – och ännu fler som tvingas bort från sina hem. Samtidigt tystas många organisationer och hindras från att arbeta.
– Den som kämpar för att skydda natur och miljö utmanar ofta mäktiga ekonomiska intressen. Gruvverksamhet, byggandet av vattenkraftverk och skogsavverkning är tre områden där hoten och morden varit många, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Situationen allt svårare för miljöförsvarare
Situationen för världens miljöförsvarare blir allt svårare. 2019 mördades 212 miljöförsvarare enligt organisationen Global Witness och mörkertalet tros vara stort. Många är också de som utsätts för trakasserier, utpressning och hot från mäktiga ekonomiska intressen när de försöker skydda natur som även fungerar som naturliga livsmiljöer.
Bakom övergrepp står ofta korrupta regeringar, stora företag eller enskilda markägare. I demokratiska länder sker övergreppen ofta i områden där staten har en liten kontroll. De ökade övergreppen hänger också ihop med en försämrad situation när det gäller de mänskliga rättigheterna i många länder. Utvecklingen leder till ett minskat utrymme för miljöorganisationer som inte längre kan verka fritt: möten kan inte hållas, organisationerna övervakas, oskyldiga ställs inför rätta, medlemmar och aktiva fängslas och mördas.
Värst utsatta är ofta människor som kämpar för rätten till det land de brukat eller ägt i flera decennier, och som själva tillhör urfolk. Ofta syftar mord på miljöförsvarare till att skrämma anhöriga till tystnad och tvinga bort människor som bor i områden företag vill exploatera. Många mord har inträffat när människor protesterat mot byggandet av stora vattenkraftverk som hotat hela deras närmiljö.
Urfolket samerna drabbas
Men det är inte bara i länder långt borta som exploateringen av naturresurser inverkar negativt på urfolk och deras livsstil. I Sverige har etableringen av nya gruvor på traditionellt samiska områden lett till omfattande problem:
– Här hemma ser vi tydligt hur det samiska urfolket drabbas. Därför har vi ett samarbete med det samiska samhället, fortsätter Karin Lexén.
Laver-projektet i Älvsbyn är ett område för samverkan. Här planeras Sveriges största gruva någonsin, vilket innebär ett gigantiskt avfallsupplag för hundratals miljoner ton svavelhaltig gruvsand mitt i ett sjölandskap som är både Natura 2000-klassat och viktigt för samisk kultur och näringar. Även skogsbruket och utbyggnad av vindkraft påverkar samernas levnadsmiljö, inte minst renbetesmarker, och därför är samverkan viktig. Naturskyddsföreningen har sedan tidigare förordat att Sverige ska ratificera ILO 169, konventionen om urfolks rättigheter.
Ökat tryck på världens resurser
Den snabba ekonomiska utvecklingen i stora delar av världen med ökad konsumtion som har de senaste åren lett till ett allt hårdare tryck på världens naturresurser. Men är det då inte rimligt att också människor i Afrika, Asien och Latinamerika får det bättre? Jo, menar Karin Lexén. Men då måste användning av naturresurser ske ett hållbart sätt, i enlighet med de lagar som gäller och följa de konventioner som världens länder skrivit under.
– De ”brott” som många miljökämpar gjort sig skyldiga till är ofta att de krävt att företag och stater ska följa de lagar och internationella konventioner som finns.
Vi som lever i Sverige har också ett ansvar för det som sker. Vårt behov av nya produkter som till exempel mobiltelefoner är starkt pådrivande för utvinningen av det som kallas konfliktmineraler. Flera svenska företag är engagerade i gruvverksamhet och många pensionsfonder har pengar investerade i företag som bidrar till exploateringen. Ett sätt att minska risken för övergrepp mot miljökämpar är därför att öka återvinningen av den metall som redan utvunnits – och att vara en medveten konsument, till exempel genom att inte byta mobil lika ofta.
Vårt stöd kan rädda liv
Men går det då att göra något för att skydda de miljökämpar som förföljs? Ja, menar Karin Lexén:
– 2017 uppmärksammade vi ett fall i Gabon i Afrika där regnskog avverkades för att ge plats åt oljepalmsplantager mot bybornas vilja. Avslöjandet ledde till att Sverige satte press på Afrikanska Utvecklingsbanken som nu prioriterar miljö och sociala frågor högre. Vi kommer också att förstärka vårt arbete för att kunna ge ett snabbt stöd till människor som är utsatta för direkta hot. Sen är det viktigt att vi engagerar oss för dem som är utsatta. Genom att visa vårt stöd kan vi rädda liv – och viktiga resurser för framtiden!
Även om fallet i Gabon var ett viktigt genombrott på hög påverkansnivå så måste byborna fortfarande kämpa för sina rättigheter att nyttja och förvalta naturskogarna. Nya hotbilder har dykt upp, bland annat i form av “ekoturistprojekt” på mer än 600 000 hektar där utländska turister ska flygas in för att få se det vilda djurlivet. Samtidigt planerar man att avverka andra delar av skogsområdet, med vad man kallar “förbättrad teknik”. Det här riskerar att resultera i att naturskog försvinner i vissa områden medan andra områden inte längre är tillgängliga för de människor som bor och har bott där i generationer. En av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer samt en lokal organisation har organiserat flera möten och workshops för att byborna ska få ta del av information, kunna mobilisera sig och formulera krav. Eftersom projekt likt det i Gabon görs i samförstånd med presidenten så krävs det att människor ges möjlighet till inflytande på högsta politisk nivå.
