10 viktiga händelser inom svensk miljöpolitik 2018–2022

Rapporten följer även upp hur det gått för de 18 miljöpolitiska förslag som partierna fick ta ställning till i vår partienkät inför förra valet samt hur partierna agerat jämfört med hur de svarade.

Vår granskning visar att endast tre av de 18 förslagen genomfördes i sin helhet under mandatperioden: Att stoppa fossila investeringar via exportkrediter (mer om det nedan), ökad information om varors kemikaliehalt samt ökade miljöersättningar till lantbrukare som låter sina betesmarker betas.   

Åtta förslag genomfördes delvis. Det var fem förslag som, trots att de hade stöd av en majoritet av partierna i valenkäten, inte genomfördes. Bland förslagen som inte blev verklighet finns bland annat ett ökat mål för återvinning av plast, åtgärder för att främja ekologisk odling och en begränsning av bottentrålningen.   

Men vad mer har hänt inom miljöpolitiken? En hel del. Här presenteras – utan inbördes ordning – ett urval av mandatperiodens mest framträdande fram- och motgångar.   

Miljöbudgeten har fördubblats under mandatperioden, från knappt 11 miljarder 2018 till 21 miljarder kronor 2022 – de högsta nivåerna någonsin. Höjningen har bland annat inneburit ökade anslag till skydd av värdefull natur och till investeringar i industrins klimatomställning. Det är ett stort kliv framåt, men mer behövs. 

I början av 2022 lade regering fram ett förslag om ett reformerat reseavdrag. Avdraget har länge varit en av Sveriges största klimatskadliga subventioner och eldat på utsläppen från fossila bränslen. Dagens reseavdrag gynnar till stor del bilåkande i storstäderna men det nya förslaget är lika för alla färdmedel vid resor till eller inom arbetet, oavsett om det är bil, cykel, buss eller tåg. Det gör att fler – som har det alternativet – kommer att välja kollektivtrafik i stället för att åka bil.  

Mer rättvist och bättre för klimatet med andra ord! 

I miljömålsberedningen enades riksdagspartierna om flera bra förslag för havet. Bland annat att öka andelen marint skyddade områden till 30 procent år 2030. Blir förslaget verklighet, skulle det innebära ett stort steg för våra hav och marina djur som länge tagit skada på grund av överfiske och föroreningar. Nu gäller det att regeringen tar vidare ett skarpt förslag till riksdagen. 

För ett hållbart samhälle krävs gröna investeringar. Men vi måste också fasa ut finansieringen av, och investeringar i, fossila verksamheter. Under mandatperioden gjordes framsteg inom området – bland annat beslutade regeringen att exportkrediter till fossila projekt ska upphöra senast 2022. 

Exportkrediter är garantier eller förmånliga lån som svenska staten erbjuder företag för att underlätta affärer utomlands, i syfte att gynna svensk export.  

Hela 60 procent av svenskarnas utsläpp sker utomlands, men dessa utsläpp har hittills varit osynliga i den svenska klimatstatistiken. Det kan det snart bli ändring på.   

Så sent som i maj 2022 enades samtliga riksdagspartier om att Sverige ska ha ett mål för att minska så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. Med det, ser Sverige ut att bli först i världen med en sådan målsättning. Det betyder att de utsläpp som Sverige orsakar utomlands ska inkluderas i våra klimatmål. 

Säger riksdagen ja till ett sådant mål skulle det vara ett historiskt besked – och innebära att vi i Sverige tar ansvar för hela vår klimatpåverkan.  

Mer än halva Sverige täcks av skog, men aldrig tidigare har det funnits så lite av den biologiskt rika naturskogen som det gör idag. Under mandatperioden har flera försämringar för skogen och skydd av värdefull natur antingen föreslagits eller gått igenom. Bland de allvarligaste är beslutet att avveckla den så kallade nyckelbiotopsinventeringen, som innebär kartläggning av värdefull natur och som är ett centralt kunskapsunderlag för skydd av skogen. Regeringen lade fram förslaget efter påtryckningar från Centerpartiet och Liberalerna inom Januariavtalet.  

Dessutom har Sverige motarbetat en rad förslag från EU-kommissionen som syftar till ett hållbart skogsbruk. 

En undermålig skogspolitik helt enkelt.  

När det gäller skydd av arter har det sett mörkt ut under mandatperioden. 2021 presenterades en utredning som innehöll många bra förslag för att skydda fridlysta arter. Nu verkar förslaget däremot ha glömts bort och hamnat i byrålådan. Ett annat exempel är jaktfrågorna. I många fall är det tydligt att regeringen gynnar jägarnas intressen – istället för skyddet av hotade och sårbara arter.  

Regeringen har överlag agerat positivt både när det kommer till lagstiftningsåtgärder och beslut av prövningar i olika miljöärenden. Men! Det finns några miljöprövningar – som dessutom varit särskilt betydelsefulla – som brutit mot mönstret.  

Dels gav regeringen tillstånd till ett slutförvar för använt kärnbränsle, trots betydande säkerhetsrisker med den metod som ska användas. Regeringen sa också ja till Cementas fortsatta kalkbrytning på Gotland, trots att det hotar grundvattnet. Det skedde efter att riksdagen beslutat om en specialskriven lag för att ge Cementa ett unikt undantag från miljölagstiftningen. Det är helt oacceptabelt. 

Regeringen har nyligen beslutat att skära ner det svenska biståndet med mer än 9 miljarder kronor för att finansiera mottagandet av de som flyr kriget i Ukraina. Sverige ska självklart ta emot de som flyr, men det är inte världens fattiga och utsatta människor som ska betala priset.  

Det plötsliga beslutet drar undan mattan för tusentals organisationer i hela världen som arbetar för miljö, klimat och mänskliga rättigheter. På många platser där de verkar är civilsamhällets utrymme redan kraftigt begränsat och miljöförsvarare arbetar inte sällan med livet som insats.  

Rättare sagt skattelättnader och skatteundantag på användning av fossila bränslen.   

Inför förra valet lovade en riksdagsmajoritet att verka för en utfasning av merparten av de klimatskadliga subventionerna. Trots det minskade dessa med bara drygt fyra procent under mandatperioden. De klimatskadliga subventionerna ligger fortfarande på 33 miljarder kronor per år.   

I år kommer subventionerna att öka kraftigt igen – efter vårens beslut om sänkt skatt på bensin och diesel samt ökade undantag för jord- och skogsbruket.