”Naturskyddsföreningen: Sverige måste minska sin energianvändning, Ebba Busch”

För att klara klimatomställningen och fasa ut de fossila bränslena i transport- och industrisektorerna kommer det svenska elsystemet möta en kraftigt ökad efterfrågan på el.

Regeringens och Ebba Buschs lösning på detta stavas maximerad elproduktion, där mer och ny kärnkraft anses ha en nyckelroll. Men att bygga ny kärnkraft tar lång tid, och är väldigt dyrt. Kärnkraft medför dessutom stora negativa effekter på miljön och säkerhetsrisker.

Energi- och elproduktion medför alltid en miljöpåverkan, även förnybar el. Den enda helt gröna terawattimmen är den som inte behöver produceras. Därför kallar Internationella energirådet (IEA) energieffektivisering för ”första bränslet”.

Energieffektivisering frigör el för nya behov betydligt fortare än utbyggnaden av kärnkraft. Ser vi till att använda redan producerad energi mer effektivt blir det både enklare och billigare att klara en omfattande elektrifiering och nå klimatmålen.

Åtgärder som har snabb effekt, är bra för klimatet och gynnar svenska hushåll långsiktigt kan vara energieffektiv renovering av miljonprogrammen, isolering av vindsutrymmen, slopade subventioner till tung industris elanvändning och åtgärder mot energiläckor.

En mer effektiv användning av energi och effekt skulle genom endast teknoekonomisk lönsamma åtgärder kunna minska Sveriges nuvarande elanvändning med 20–25 TWh, enligt en studie från Energimyndigheten.

Om beteendeförändringar inkluderas kan minskningen öka med 10–25 procent i bostäder och 5–30 procent i andra lokaler. Energianvändningen kan minska ännu mer med beteendeförändringar i andra sektorer – om fler väljer kollektivtrafik, cykling, lättare bilar och mindre bostäder kan den begränsade elen användas på andra ställen.

Ett annat starkt argument är konkurrenskraften. Energieffektivisering på EU-nivå beräknas, för varje procentenhet energieffektivisering, skapa 56 000 nya arbetstillfällen, ge cirka tio miljarder i lägre energikostnader för hushållen och bidra med 7,9 miljarder euro i ökad BNP. Om den europeiska elanvändningen skulle minska med 10 procent skulle Sveriges elpriser kunna halveras.

Ur ett internationellt perspektiv är vi svenskar dock inte särskilt bra på energieffektivisering. Det är inte så konstigt, eftersom vi med våra historiskt låga elpriser inte har behövt lära oss att hushålla med vår elanvändning. Därför har Sverige i dag bland den högsta energianvändningen per capita i EU.

Oavsett politisk färg har få incitament skapats för att främja energieffektivisering. Så sent som på klimattoppmötet i Dubai skrev regeringen under ett avtal om att sätta energieffektivisering först, men på hemmaplan ljuder en helt annan melodi.

Regeringen har tidigare föreslagit ett mål som bygger på att Sverige ska planera för hur mycket el vi kommer att behöva rent generellt i framtiden. Vi tycker målet i stället ska handla om vad som ska elektrifieras. Det målet ska sedan kompletteras med etappmål.

I dag har Sverige ett mål om energieffektivisering som relateras till BNP, vilket innebär att ju mer BNP växer desto mer energi kan användas. Detta bör ersättas med ett nytt absolut mål för att minska energianvändningen. Med ett sådant mål lever regeringen också upp till de krav som ställs inom ramen för EU:s klimatpaket Fit for 55.

Energieffektivisering är varken svårt eller dyrt, men det kräver politisk vilja och krafttag.

Ebba Busch talar ofta om att inte lägga alla ägg i en korg när det gäller klimat- och energipolitik. Genom att endast planera för en maximerad elproduktion gör man just det.

I stället anser vi att man bör fokusera på att tillvarata den enorma potential som finns i energieffektivisering. Genom att energieffektivisera kan vi bygga ett effektivt elsystem som är billigare – för både hushåll och företag. 

Här kan du läsa debattartikeln i Altinget.