Ny lag ska se till att företag värnar miljö och mänskliga rättigheter
Svenska och europeiska företag kan i dag orsaka miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter runtom i världen – utan att kunna ställas till svars. Här förklarar vi varför det behövs en ny EU-lag som ställer skarpa krav på företag.
Varför behövs bindande regler för miljö och mänskliga rättigheter?
När du köper varor i affären kan de ha bidragit till alltifrån skövling av regnskog, utsläpp av gifter, ökade klimatutsläpp och hot mot miljöförsvarare – utan att du vet om det. Det kan till och med vara så att företagen som säljer varorna inte vet om det själva.
Internationell handel kan bidra till jobb och ekonomiska möjligheter som förbättrar människors levnadsvillkor runtom i världen. Samtidigt visar granskningar att företags verksamheter i många fall orsakar både miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter. Till exempel kan gruvor släppa ut miljögifter och skada närliggande samhällen. Regnskog kan skövlas för att ge plats åt oljepalmsplantager. Och människor kan tvingas flytta från den mark de brukat för att jordbruksmarken ska användas till plantager.
Därför håller EU på att ta fram en lag som ska reglera företags verksamhet – oavsett var i världen verksamheten sker. Med en stark lagstiftning som ställer krav på företagen kan negativ påverkan på människor och miljö förhindras. De som drabbas negativt av företagens verksamhet ska dessutom kunna ställa företagen till svars i en domstol.
Vadå, kan inte företag ställas till svars idag?
Nej, i dag är det väldigt svårt att få rätt mot företag när de orsakar miljöförstöring eller brott mot mänskliga rättigheter. Det finns nämligen bara frivilliga åtaganden, genom till exempel FN och OECD, men inga bindande regler på internationell nivå. Därför kan de som drabbas sällan få rätt i domstol när ett företag har orsakat problem för människor och miljö.
Det gällde till exempel fallet med giftigt avfall som exporterades till Arica i Chile av det svenska bolaget Boliden på 1980-talet. Avfallet orsakade en rad hälsoproblem som cancer, hudåkommor, neurologiska sjukdomar hos befolkningen i området. De drabbade lyckades inte få upprättelse i domstol, vilket belyser problemet med att preskriptionstiden är för kort inom det svenska rättssystemet för att talan ska kunna väckas inom rimlig tid. Hade det funnits en lagstiftning som krävt att Boliden tar ansvar i hela värdekedjan hade situationen kanske aldrig uppkommit. Eller så hade det gett lokalbefolkningen faktisk möjlighet att få saken prövad.
Vad innebär det nya lagförslaget för miljö och mänskliga rättigheter?
Den lag som just nu ligger på EU:s bord kallas Corporate Sustainability Due Diligence (CSDD) och om det blir skarpt nog kommer det innebära att företag måste ta ansvar för deras verksamhet i hela värdekedjan. Det betyder i teorin att ett svenskt företag som producerar solpaneler eller batterier till elbilar måste ha gjort en riskanalys kring hur alla delar i verksamheten kan hota miljö och människor. Sen måste de också agera för att åtgärda de största riskerna. Till exempel måste utvinningen av mineralerna ha skett med respekt för de lokalsamhällen som påverkas av gruvverksamheten. De som skyddar miljön i området ska inte heller utsatts för hot.
Lagförslaget handlar även om att företag behöver ta ansvar när de säljer produkter till ett annat land. Om ett företag säljer bekämpningsmedel eller övervakningsutrustning ska de ta ansvar för att produkterna inte används på ett sätt som skadar miljö eller människor.
Men EU-kommissionens förslag är tyvärr inte skarpt nog. Förslaget omfattar i nuläget bara väldigt stora företag och det är otydligt om företagen kommer behöva ta ansvar för hela sina värdekedjor. Skrivningarna kring hur miljö och klimat ska omfattas är för vaga. Även om förslaget innebär en möjlighet för utsatta att ställa företag till svars i EU så finns många praktiska hinder för att det ska bli verklighet.
Vad vill Naturskyddsföreningen att lagen CSDD ska innehålla?
Tillsammans med över 100 europeiska organisationer har Naturskyddsföreningen tagit fram tio krav på vad den nya EU-lagstiftningen ska leda till. Av dem lyfter Naturskyddsföreningen framför allt fram tre. Vi kräver:
- Att alla företag blir skyldiga att respektera mänskliga rättigheter, miljö och klimat kopplat till deras verksamhet – även utomlands.
- Att människor som kan påverkas negativt av företags verksamheter ska tillfrågas i förväg, ges möjlighet att påverka och ha gett sitt samtycke.
- Att människor som drabbas negativt ska kunna ställa ansvariga företag till svars i domstolar i EU, och få rätt till kompensation.
Finns det inte en risk för att lagen CSDD blir svår att hantera för svenska företag?
Lagen kommer att kräva mer av alla företag, men den kan underlätta för de företag som redan agerar ansvarsfullt. Om lagförslaget gäller alla företag i hela EU, så blir reglerna lika för alla.
100 europeiska företag, däribland Ericsson och IKEA, skrev ett brev till EU-kommissionen med uppmaningen att lägga fram ett förslag som omfattade alla företag i hela deras värdekedja. De ville även att det skulle finnas möjlighet att ställa företag till svars i domstol.
Flera små och medelstora företag har också förespråkat att direktivet ska omfatta alla företag, oavsett sektor och storlek. En studie gjord av EU-kommissionen visar att kostnaden för små och medelstora företag skulle ligga på 0,14 procent av företagens årliga kostnader. Det är inte så betungande som vissa hävdar.
Dessutom kan vi inte förhandla bort miljö och mänskliga rättigheter för att det blir lite mer krångligt. Att vår konsumtion inte ska bidra till miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter borde vara en självklarhet.
