Öppet brev: Sverige behöver en vallersättning
Genom att införa en miljöersättning för vallodling kan Sverige främja kolinlagring, biologisk mångfald och konkurrenskraft och därmed bättre möta EU-kommissionens förväntningar på ökad miljö- och klimatprestanda i den nya jordbrukspolitiken. Det skriver flera organisationer i ett öppet brev till Sveriges landsbygdsminister.
3 fördelar med vallodling:
▪ Ökad kolinlagring. Vallodling binder runt 600 kg kol per hektar och år, vilket är mer än någon annan jordbruksgröda.
De fleråriga gräs och örter som ingår i vallodling bygger större rotsystem än några andra grödor, vilket gör att mullhalten i marken ökar. Mer mull i jordarna ökar kolinbindningen likväl som möjligheten att bättre stå emot klimatförändringar. Gräs- och klövervallar är också mindre känsliga för torka respektive stora mängder nederbörd. Ettåriga grödor, som spannmål, minskar ofta kolmängden i marken, vilket gör att vallodling behövs för att balansera denna negativa effekt.
▪ Biologisk mångfald. Vallodling har goda effekter på jordhälsa och mikrolivet (mångfalden i åkerjorden).
Vallen innebär ofta inblandning av blommande växter vilket gynnar pollinerare. Vallen är också en viktig avbrottsgröda som skapar mer hållbara växtföljder. Vall i växtföljden i spannmålsintensiva bygder och på gårdar med i huvudsak växtodling innebär minskade risker med växtskadegörare och förlust av växtnäringsämnen - och bidrar till mer hållbara gödnings- och växtskyddsstrategier med minskat behov av insatsmedel. Extensivt skötta vallar, som slås och skördas efter att blommande växter har satt frö, är särskilt betydelsefulla för den biologiska mångfalden och utvecklar med tiden ängsmarkskaraktär.
▪ Ökad självförsörjningsförmåga i produktionen. Vallfoder är det mest hållbara fodret till våra idisslande djur.
Ju mer högkvalitativ vallodling vi har i landet desto mer av våra idisslares foderstater skulle kunna utgöras av grovfoder med höga proteinhalter, vilket minskar behovet av importerade proteinfodermedel. Vall i växtföljd med ettåriga grödor som spannmål och oljeväxter ger även minskade behov av insatsmedel som handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel i odlingen.
