Rapport: de betalar dyrt för våra billiga läkemedel
I en rapport från Swedwatch och Naturskyddsföreningen vittnar befolkningen där våra läkemedel tillverkas om sjukdomar, markkonflikter och otjänligt dricksvatten. I indiska Hyderabad har lokalbefolkningen drabbats av utsläpp från läkemedelsindustrin under årtionden.
En stor del av de läkemedel som vi använder i Sverige tillverkas i låglöneländer som Indien och Kina, utan miljökrav och insyn. Utsläppen riskerar lokalbefolkningens rätt till en hälsosam miljö men innebär även hälsorisker globalt i form av ökad antibiotikaresistens.
Hyderabad i centrum för tillverkningen av våra läkemedel
Indien är en av världens ledande läkemedelsproducenter och staden Hyderabad har blivit ett centrum för den globala produktionen. De enorma utsläppen från fabrikerna har lett till höga halter antibiotika och andra läkemedel i grundvattnet.
Rapporten från Swedwatch och Naturskyddsföreningen visar, med exempel från Hyderabad, att situationen inte blivit bättre trots åratal av rapportering av problemen.
Under arbetet med rapporten träffade Swedwatch lokalbefolkning och aktivister som har protesterat i åratal på grund av de hälsoproblem de upplevt samt hotet mot deras försörjning, som fiskdöd, boskapsdöd och tvångsförflyttningar.
Inga miljökrav på läkemedel – priset är allt
Sverige och många andra EU-länders upphandling av läkemedel styrs enbart av lägsta pris. I Sverige innebär generikautbytet att konsumenterna alltid ska erbjudas det billigaste alternativet. Det sker helt utan miljöhänsyn.
Regionerna (landstingen) gör offentlig upphandling av läkemedel till sjukhusen där de har möjlighet att ställa miljökrav, men det utgör bara cirka 20 procent av Sveriges totala läkemedelsanvändning.
Läkemedelstillverkningen präglas av bristande insyn
Hur och var ett läkemedel tillverkas är hemligt, liksom eventuella miljökonsekvensbedömningar. Den bristande transparensen gör det svårt för drabbade att utkräva ansvar, och omöjligt för konsumenter, apotek och investerare att granska hur produktionen gått till.
Det finns inga krav på ett läkemedelsbolag att övervaka eller rapportera om föroreningar utanför fabrikernas portar, trots vittnesmål om att fabriker tar genvägar och dumpar obehandlat avfall i lokalsamhällen för att pressa priserna. Trots protester och rapportering om stora utsläpp av läkemedel fortsätter Sverige att köpa in läkemedel helt utan miljökrav.
Det är oacceptabelt att människor och miljö i låg- och mellaninkomstländer ska betala priset för våra billiga mediciner.
EU måste reglera om ökad transparens och miljöhänsyn i läkemedelsbranschen, samt lagstifta om obligatoriska risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter. Företag har startat en del egna initiativ, men den bristande transparensen gör att verksamheten fortfarande inte kan granskas av utomstående på ett bra sätt.
Lokalbefolkningen vittnar om konsekvenser av läkemedelsproduktionen:
- Förorenat vatten
- Luftföroreningar
- Förorenad mark, vilket påverkar boskap och odling
- Fiskdöd
- Markkonflikter vid utbyggnad av industriområden
Även om människor vittnar om olika hälsoproblem, har ingen ordentlig vetenskaplig studie av påverkan gjorts.
Antibiotikaresistens är ett oroande problem på global nivå
Om vi fortsätter att köpa in läkemedel utan miljökrav riskerar vi att själva drabbas i form av antibiotikaresistens. De stora mängderna antibiotikautsläpp från fabrikerna är en drivande faktor till att antibiotikaresistens uppkommer. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem. Enligt beräkningar så dör 700 000 människor redan årligen i sjukdomar som hade kunnat botas om inte bakterierna hade blivit motståndskraftiga mot antibiotika.
Naturskyddsföreningen och Swedwatch kräver att:
- Sverige och EU måste ställa miljökrav vid läkemedelstillverkning för att skydda global folkhälsa, miljö och mänskliga rättigheter.
- Läkemedelsföretag måste utföra noggranna risk- och konsekvensanalyser för miljö och mänskliga rättigheter (så kallad environmental and human rights due diligence) i enlighet med internationella normer för att säkerställa att principen om att inte lokalsamhällen påverkas negativt.
- Läkemedelstillverkare måste öka transparensen och ta hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan.
