Regeringen förvärrar krisen för biologisk mångfald

Regeringen bedriver en politik som hotar både naturen och näringslivets långsiktiga villkor. Med dagens politik är EU:s mål för biologisk mångfald omöjliga att nå för Sverige. Det visar Naturskyddsföreningens nya granskning av regeringens politik för naturen 2022–2025, skriver Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen och Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, i en debattartikel i Dagens Industri 27/8 2025. 

En ny opinionsundersökning från Verian, beställd av Naturskyddsföreningen, visar att bara 19 procent av väljarna är nöjda med regeringens politik för biologisk mångfald. Det är en skrämmande låg siffra.

Naturvårdsverkets rapport till EU den här veckan understryker allvaret – bara 40 procent av djur- och växtarterna och 20 procent av livsmiljöerna i Sverige bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Resten riskerar att försvinna på sikt. Trots dessa larmrapporter fattar regeringen beslut som skyndar på naturkrisen i stället för att hejda den.

Biologisk mångfald är ingen ”mjuk” miljöfråga – det är en grundförutsättning för mänskligt liv. När arter försvinner bryter vi långsamt ner de ekosystem som förser oss med mat på tallriken, rent vatten och frisk luft.

I vår nya rapport ”Politik i strid med naturen” har vi granskat regeringen Kristerssons politik för biologisk mångfald sedan tillträdet 2022. Resultatet visar att det i många fall råder en allvarlig brist på krisinsikt. Regeringens politik, både i Sverige och EU, ligger inte i linje med vare sig svenska eller internationella miljömål. Tvärtom så agerar regeringen i många fall på ett sätt som riskerar att förvärra läget för naturen.

Vi har granskat de viktigaste förslagen som regeringen lagt fram under mandatperioden och dess agerande i förhållande till avgörande EU-lagstiftning på området. Resultatet är nedslående. Av 19 granskade förslag och lagstiftningar riskerar regeringens politik att förvärra naturkrisen i hela 13 fall. I inget enda fall får regeringen det högsta betyget ”utmärkt”.

På område efter område ser vi hur regeringens förda politik riskerar att fördjupa krisen:

  • Minskat skydd av värdefull natur. Regeringen har minskat budgeten för skydd av natur med en tredjedel – i ett läge där Sverige tvärtom måste öka skyddet kraftigt. Det innebär bland annat mindre pengar för att ersätta markägare som väljer att skydda sin skog, med följden att värdefulla skogar riskerar att avverkas.
  • Strandskyddet har luckrats upp. Strandskyddet ska säkra allmänhetens tillgång till stränder och bevara strändernas unika natur. Nu har skyddet för små sjöar och vattendrag tagits bort vilket innebär att cirka 10 procent av Sveriges yta förlorar sitt naturskydd. Det är ett historiskt bakslag.
  • Arter som varg, säl och skarv får sänkt skydd. Regeringen har aktivt verkat för att sänka vargens skyddsstatus i EU och vill minska vargstammen i Sverige. Jakt på säl och skarv ska utökas utan vetenskapligt stöd. Syftet sägs vara att stärka fiskbestånden, men bristen på fisk kan inte skyllas på säl och skarv, utan beror framför allt på människans överfiske och övergödning.
  • EU-lagar för biologisk mångfald har motarbetats. Regeringen har försökt stoppa flera viktiga lagar, däribland naturrestaureringslagen, som ställer krav på alla EU:s länder att återskapa förstörd natur. Lagen har beskrivits av EU-kommissionen som ett ”avgörande steg för att undvika ekosystemkollaps”. Sverige har också aktivt motarbetat den EU-lag som ska stoppa import av produkter som orsakar avskogning i bland annat Amazonas.

Regeringen försvarar sina ställningstaganden med argument om ökad konkurrenskraft, tillväxt och enklare regler för näringslivet. Men allt fler företag inser att deras verksamhet och lönsamhet är långsiktigt beroende av fungerande ekosystem. Många näringslivsföreträdare har därför tydligt tagit ställning mot försvagningar av EU:s miljölagstiftning.

Det finns ljuspunkter, som förslaget att flytta ut trålgränsen i Östersjön och förbudet mot bottentrålning i vissa marina skyddade områden. Men dessvärre utgör de enstaka positiva undantag.

EU har beslutat att skydda minst 30 procent av EU:s land- och havsområden till 2030 och att återställa minst 20 procent av förstörda ekosystem. Men med dagens politik är dessa mål omöjliga att nå för Sverige.

Naturskyddsföreningen uppmanar regeringen att:

1. Kraftigt öka budgeten för att skydda och återställa värdefull natur.
2. Stärka skyddet för hotade arter och livsmiljöer – inte försvaga det.
3. Stå upp för ambitiösa miljölagar i EU, i stället för att motarbeta dem.
4. Se till att skogs- och jordbruk bedrivs inom ekosystemens gränser.

Naturkrisen är lika akut som klimatkrisen. Regeringen måste sluta föra politik i strid med naturen – och i stället ta strid för den.

Beatrice Rindevall, ordförande, Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Stoppa naturkrisen!

Kräv att Sveriges regering tar ansvar och skyddar minst 30 procent hav och land.

Skriv på uppropet!
Gillas av 1

Relaterat innehåll