Tidöpartierna ger inte svar om hur utsläppen ska minska tillräckligt
Regeringen och Sverigedemokraterna vill se över de nationella klimatmålen till 2030 och 2040, något som riskerar skapa stor osäkerhet i klimatpolitiken. I den nya tilläggsöverenskommelsen till Tidöavtalet saknas fortfarande svaren om hur Sveriges utsläpp ska minska i närtid.
På en pressträff 14 november presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en ny överenskommelse mellan Tidöpartierna inom klimatpolitiken, ett tillägg till Tidöavtalet. Sverigedemokraterna ställer nu sig bakom utsläppsmålet till 2045, men Tidöpartierna säger samtidigt att etappmålen till 2030 och 2040 ska ses över av Miljömålsberedningen.
Osäkerhet för klimatet med nya Tidöavtalet
Etappmålen och därmed utsläppsminskningar, särskilt till 2030, är helt centrala för klimatet. En ny utredning om klimatmålen riskerar att skapa en stor osäkerhet i den politiska styrningen.
Det riskerar också resultera i att Sverige tappar tempo i klimatomställningen och ytterst att målen sänks. Här verkar det fortfarande råda olika syn mellan Tidöpartierna om avgörande frågor, som till exempel om utredningen öppnar för ambitionssänkning eller inte. Naturskyddsföreningen vill se en ambitiös politik med snabba utsläppsminskningar i närtid.
2030-målen avgörande för klimatet
Regeringen och Sverigedemokraterna pratar också om flexibiliteter i klimatarbetet, vilket tyvärr skulle kunna innebära att olika kryphål utnyttjas i stället för att Sverige minskar utsläppen tillräckligt.
Det kan till exempel handla om att Sverige köper utsläppsutrymme från andra EU-länder. Men inget pekar på att den möjligheten kommer att finnas. Det går inte att förlita sig på att andra länder ska gå snabbare fram, vi behöver en nationell politik som säkrar att vi når målen.
2030-målen handlar om hur vi ska få mat, rent vatten och hur vi ska skydda oss mot skogsbränder och översvämningar. Helt enkelt hur vi ska kunna leva trygga liv.
Regeringens kommande klimathandlingsplan
Under hösten 2023 presenterar regeringen sin handlingsplan för klimatet.
Det här behöver klimathandlingsplanen leverera enligt Naturskyddsföreningen:
- Accelerera samhällets omställningstakt avsevärt de närmsta åren.
- Öka takten i utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisera mera.
- Ställa om transportsektorn.
- Öka kolsänkan på ett hållbart sätt.
- Visa ledarskap för industrins omställning.
- Säkerställa att finansiella flöden bidrar till att nå klimatmålen.
- Införa mål och styrmedel för de konsumtionsbaserade utsläppen.
Tiden för att avvärja en allvarlig klimatkris är kort och fönstret minskar snabbt. IPCC har pekat ut åren fram till 2030 som helt avgörande. Det innebär att den klimathandlingsplan regeringen ska lägga på riksdagens bord under hösten 2023 kommer avgöra om Sverige kommer klara av att ta sin del av ansvaret för genomförandet av Parisavtalet och i förlängningen en planet med fungerande ekosystem i framtiden.
Omställningen måste vara snabb och omfatta alla samhällssektorer. Regeringen kan göra sina egna vägval, men ambitionsnivån måste vara tillräcklig för att nå klimatmålen. Vi kan inte skjuta problemen på framtiden, det krävs faktiska åtgärder nu.
