Regeringens miljöbudget –varken effektiv eller fungerande

Regeringen sänker skatten på fossila drivmedel för både vägtrafik och jordbruk. De lägger exempelvis 6,5 miljarder på att sänka skatten på bensin. Det ökar utsläppen och bromsar omställningen. Kraftigt sänkt reduktionsplikt ökar ytterligare fossilberoendet.

Regeringen avvecklar stadsmiljöavtalen, ett avtalsom används för att främja en övergång till gång, cykel och kollektivtrafik i Sveriges kommuner. Inga nya ansökningar kommer att beviljas. Satsningar på järnväg uteblir till förmån för vägtrafik, och subventionerna till flygplatser ökas.

Regeringen satsar också på elektrifiering av vägtrafiken, genom att exempelvis införa en skrotningspremie där det går att få pengar för sin gamla fossilbil om man köper en elbil, men inte om man köper en cykel eller kollektivtrafikkort.

Regeringen planerar för kraftiga ökningar av elproduktionen men fokuserar bara på kärnkraft. Satsningar på förnybar energi, som är billigare, säkrare och går snabbare att bygga ut, saknas. Framförallt saknas stora satsningar på energieffektivisering som skulle kunna minska behovet av att bygga ut elproduktionen.

Klimatanpassning minskar samhällets sårbarhet för klimatrelaterade händelser som ökad brandrisk, längre värmeböljor, fler översvämningar och förändrad tillgång till dricksvatten och livsmedel. Ändå minskar anslaget till klimatanpassning från redan nu otillräckliga nivåer. I budget inför 2024 minskar regeringen i stället anslaget för klimatanpassning i miljöbudgeten med 50,5 miljoner från 140 miljoner till 89,5 miljoner. Medel för klimatanpassning finns också i andra budgetposter, totalt 712 miljoner. Sammantaget föreslår regeringen en minskning på 25 miljoner för de olika anslag som rör klimatanpassning. Jämfört med 2022 är minskningen 165 miljoner.

Nästa år sänks budgeten rejält för stödet till civilsamhällesorganisationer som arbetar med hållbar konsumtion. 2023 delade 22 organisationer på 14 miljoner för att främja konsumenternas intressen. Till 2026 minskas budgeten till 0, ett hårt slag mot miljömässigt hållbar konsumtion.

Det är positivt att regeringen satsar 123 miljoner kronor på att få snabbare tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Idag är länsstyrelser och domstolar ofta underbemannade och det händer därför ibland att ansökningar om att till exempel bygga ut en industri blir liggande för länge. Därför är det bra att regeringen satsar 123 miljoner kronor på att få till snabbare tillståndsprövningar. Det är något Naturskyddsföreningen krävt i en rapport från i maj 2023.

Det är dock inte helt helt korrekt att alla de 123 miljonerna är en förstärkning, förra höstens budget drog regeringen in långt större summor i anslagen till länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Det betyder att de nya pengarna snarare kan ses som ett plåster på såren. Men 10 miljoner kronor till mark- och miljödomstolarna är en faktisk förstärkning.

Regeringen återställer delar av den stora kapning som gjordes i fjol. Nästa år ska dock posten för skydd av värdefull natur sänkas igen, från 1,67 miljarder till 1,2 miljarder. Både Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen bedömer att det krävs mycket mer pengar än så för att nå målet om 30 procents skydd av natur. 

Regeringens budget för skötsel av värdefull natur är helt otillräcklig. Pengarna har närapå halverats från 2 miljarder 2022 till 1,2 miljarder 2024. De sänkta ambitionerna kommer kraftigt att försvåra Sveriges möjligheter att stärka ekosystem och biologisk mångfald, och rimmar illa med ambitionerna i EU:s kommande naturrestaureringslag.

Både skogsbruk och lantbruk behöver ställa om för att säkra biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. I budgeten för 2024 gör regeringen en punktinsats för att hjälpa lantbrukare som drabbats hårt av extremväder samt ökar stödet till produktion av biogas med 200 miljoner. Men det saknas långsiktiga satsningar inom både skogs- och jordbruk på naturnära skogsbruk, ekologisk produktion och naturbete. 

Sveriges havs- och vattenmiljöer lider av kraschade fiskbestånd, övergödning, föroreningar, förlust av biologisk mångfald och en alldeles för stor exploatering av våra viktiga och känsliga kustmiljöer. Förra året minskade regeringen anslagen till havs- och vattenmiljöer med 260 miljoner kronor. Nu skjuter de till 158 miljoner kronor, det tillförs alltså mindre pengar än vad som tidigare har tagits bort.   

Regeringen tar också bort ett anslag på 6 miljoner kronor per år för att genomföra havsmiljöpropositionen. Det är riktigt nedslående eftersom det indikerar att regeringen inte har för avsikt att genomföra viktiga insatser för en bättre havsmiljö.

Redan i förra årets budget övergav regeringen och Sverigedemokraterna målet om att en procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd. Det ersattes i stället av en treårig biståndsram som innebär att det svenska biståndet minskas med miljardbelopp. Det sker i ett läge där demokratin backar globalt, människorättsaktivister och miljöförsvarare attackeras och mördas, kriserna för klimat och natur eskalerar och den globala hungerkatastrofen är ett faktum.  

Det är positivt att regeringen uttrycker att den vill öka ambitionsnivån i det globala klimatarbetet och i arbetet med att bevara och återställa den biologiska mångfalden. Vi ser också positivt på att stöd till klimatanpassning och motståndskraft i de mest utsatta, ofta konfliktdrabbade, länderna ska prioriteras. Tyvärr går det inte att utläsa i budgetpropositionen hur dessa satsningar ska gå till.

Det framgår inte hur ökningarna av klimatbiståndet och satsningarna på biologisk mångfald ska gå till i praktiken eftersom biståndsbudgeten inte presenterar hur pengarna ska fördelas. Riksdagen förväntas därmed fatta beslut om budgetförslaget utan att kunna se hur prioriteringarna faktiskt ser ut. Det är en väldigt dålig praxis ur ett demokratiskt perspektiv. Det försvårar planering och effektiv resursanvändning, och ökar riskerna för samtliga aktörer i utvecklingssamarbetet.

Totalt ligger det svenska biståndet för 2024 på liknande nivåer som för 2023, men utan att justera för inflationen. Även om det är positivt att regeringen vill öka klimatbiståndet är det oroade att klimatsatsningen sker på bekostnad av andra viktiga biståndsområden.