Replik: Ekojordbruket är ännu det bästa vi har

I en replik på vår debatt ”Ekologisk mat är den mest hållbara svenska maten” menar Take Aanstoot och Linus Blomqvist att ekologiskt jordbruk inte alltid är bäst – att det bästa jordbruket vore ”en blandning av de mest miljövänliga metoderna och teknikerna från ekologiskt och konventionellt jordbruk”. Vi vill gärna se att jordbruket som helhet utvecklas, och ser ingen motsättning mellan att satsa på ekologiskt och KRAV-certifierat jordbruk och att förbättra det konventionella lantbruket.

Det ekologiska och Krav-certifierade jordbruket har utvecklats under decennier och vilar på vetenskaplig grund. En av de miljövänliga metoderna i ett sådant jordbruk är att använda mekanisk och manuell ogräsbekämpning i stället för naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, vilket gynnar den biologiska mångfalden, ger friskare vatten, gör att odlare slipper hantera giftiga kemikalier och att det blir mindre kemiska rester i vår mat. 

En annan miljövänlig metod inom det ekologiska jordbruket är att använda gödsel från lokala kretslopp, i stället för konstgödsel. Vid produktionen av konstgödsel används fossil energi, vilket ger utsläpp av växthusgasen koldioxid. Vid användningen tillförs stora mängder nytt kväve till åkermarken vilket ökar utsläppen av lustgas, som är en 298 gånger mer potent växthusgas än koldioxid. Forskning visar att större delen av ökningen av lustgasutsläpp beror på ökad tillförsel av kväve i lantbruket, framför allt i form av konstgödsel.  

Replikförfattarna anser att man i det ekologiska jordbruket borde tillåta ”begränsade mängder” konstgödsel för att öka skördarna, ”begränsad användning” av utvalda kemiska bekämpningsmedel och genmodifierade grödor. Det är inte vad vi menar med ”miljövänliga metoder”.

Syftet med vår debatt var att lyfta ekologiska och Krav-märkta livsmedel som de mest hållbara – något som flera svenska riksdagspartier säger sig efterfråga. Vi ville också peka på att ekologiska och Krav-märkta livsmedel bidrar till Sveriges självförsörjning, genom att produktionen inte är beroende av importerade insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Dessutom, när man köper ekologiskt Krav-märkt kött och mejerivaror får man nästan alltid svenska produkter.

Vi ville därför påtala vikten av en tydligare och mer omfattande satsning från politiskt håll på svensk ekologisk produktion, något som bättre svarar mot EU:s uttalade vilja att satsa på ekologisk produktion. Enligt EU:s livsmedelsstrategi, ”Farm to Fork” 2020, ska andelen ekologisk jordbruksmark inom EU öka från 8 till 25 procent till år 2030.  

Ekologisk produktion ger lägre avkastning i olika hög grad beroende på gröda och var i världen odlingen sker. Men det finns inget samband mellan ökad ekologisk odling på en plats och förlust av biotoper någon annanstans, som replikförfattarna hävdar. Att värdera sådana indirekta effekter är enligt flera forskare problematiskt. I Sverige råder heller ingen brist på jordbruksmark i dag. Det finns stora arealer som inte används, framför allt i svårbrukade områden som lämpar sig dåligt för intensiv produktion med fokus på maximal avkastning.

Och det är inte så att lägre avkastning behöver leda till att fler människor drabbas av svält. I dag produceras tillräckligt mycket mat för att föda tio miljarder människor: omkring 800 miljoner människor lider i dag av undernäring, 2 miljarder lider av näringsbrist och 2 miljarder är överviktiga eller lider av fetma. Att människor går hungriga beror inte på brist på mat. Det handlar om fördelning av den mat som finns, och är ett politiskt problem.  Även om situationen förändras i framtiden, finns det stora outnyttjade frihetsgrader i minskat matsvinn och en övergång till en mer växtbaserad diet. 

Jordbruk handlar om så mycket mer än kilo gröda. Det handlar också om långsiktiga värden som biologisk mångfald, bördiga jordar, kolinlagring, naturupplevelser och en levande landsbygd. Ett robust och hållbart lantbruk behöver balansera hela den paletten med en tillräcklig (inte maximal!) produktion av mat. En balansakt som det ekologiska lantbruket utforskat sedan länge. 

Vi välkomnar innovationer och tekniker som kan gynna en utveckling mot ett hållbart jordbruk, även i det konventionella jordbruket. Ännu så länge är dock ekologiskt och Krav-certifierat jordbruk det närmaste vi kommer ett hållbart och miljövänligt jordbruk. 

Karin Lexén
Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Emma Rung
Vd, Krav

Sofia Emilsson
Verksamhetsledare, Ekologiska Lantbrukarna

Charlotte Bladh André
Vd, Organic Sweden

Mimmi Dekker
Verksamhetsledare, Ekomatcentrum

Läs hela repliken i Aktuell Hållbarhet.