Replik: Någon måste föra naturens talan
Debatten om miljöorganisationers möjlighet att överklaga miljöbeslut fortsätter. Här är Naturskyddsföreningens replik på en kritisk ledarartikel i SvD.
I en ledare i SvD 23/8 kritiseras en grupp medlemmar i Naturskyddsföreningen som försöker skydda värdefulla naturskogar med rödlistade orkidéer i Hedemora i Dalarna.
Det är lätt att få det att låta som att ideella krafter styr och ställer i skogen och har ett stort inflytande över vad skogsägare får göra med sin mark. Men den bilden stämmer inte överens med verkligheten.
För att sätta det hela i perspektiv: varje år sker över 70 000 avverkningar i de svenska skogarna. Av dessa är det mellan 10–20 fall som Naturskyddsföreningens lokalföreningar tar till domstol.
Den möjligheten är dessutom viktig för civilsamhället och demokratin, eftersom miljöorganisationerna på detta sätt kan bidra till att de miljölagar som riksdagen lagstiftat om faktiskt följs. Om inte miljöorganisationer kan dra olagliga avverkningar inför domstol kommer de demokratiskt fattade lagarna till skydd för hotade arter inte att få genomslag. Det visar historiken tydligt. Någon måste kunna föra naturens talan, annars är miljölagarna inte mycket värda.
Överklagandena som ledarartikeln lyfter handlar om den hotade arten knärot, en orkidé. Där knäroten växer är den biologiska mångfalden ofta hög eftersom knäroten är knuten till gamla skogar som inte har avverkats på åtminstone 120 års tid. Knäroten ger därför en indikation på hur höga naturvärdena är i skogen i övrigt och fungerar som en signal om att skogen bör skyddas. Överklagandena handlar alltså inte enbart om knärot, utan om något mycket större. Således är det problematiskt att knäroten enligt SLU har minskat.
Expertmyndigheterna målar upp en oroande bild över miljötillståndet i skogen och möjligheten att nå miljömålet ”Levande skogar” ser alltmer dyster ut. För att hantera naturkrisen kan skogsbruket därför inte fortsätta bedrivas som idag. Naturskyddsföreningen anser att vi behöver ställa om till ett naturnära skogsbruk. Ett hållbart och förebyggande skogsbruk är en förutsättning för att vi ska nå nationella miljömål och leva upp till EU:s naturvårdsdirektiv.
Ett antal felaktigheter i ledarartikeln bidrar till att måla upp en bild av orättvisa förhållanden. Det påstås bland annat att markägaren skulle få stå för sina kostnader i rätten – men inte Naturskyddsföreningen. Så är naturligtvis inte fallet, även våra lokalföreningar får stå för sina rättsliga kostnader.
Det måste slutligen understrykas att det finns framsynta skogsägare som ofta i det tysta försöker utveckla nya metoder att bruka sin skog som leder till både mer kolinlagring och högre biologisk mångfald. Dessa skogsägare skulle behöva få mer stöd och uppmärksamhet för de föregångare de är. Naturskyddsföreningen har tagit fram förslag på hur ett naturnära skogsbruk skulle kunna se ut och främjas, men för att förslagen ska komma på tal behöver fler partier se naturkrisen i ögonen istället för att fortsätta med business as usual.
JOHANNA SANDAHL, ordförande Naturskyddsföreningen
OSCAR ALARIK, chefsjurist Naturskyddsföreningen
