Så arbetar ekobonden

När man sitter sådär för sig själv på en maskin har man tid att tänka. Jag visste att de människor som bodde granne med åkrarna var arga, det vi sprutade flyttade ju sig med vinden. Ibland hände det att fruktträden i villaområdet blev skadade och att tomater i växthusen dog. 

Vad skulle jag säga till en villaägare för att försvara bekämpningsmedlen? Hade jag kunnat vara lantbrukare utan dem här kemikalierna hade jag ju slutat använda de direkt, men på den tiden trodde jag inte att det fanns något alternativ. 

Året 1998 var ett hårt, svårt och blött år som resulterade i stora skillnader på sädens kvalité, mellan det vi skördat före och efter regnet. När uppköparen sedan kom med sin lastbil och slängde all säd i samma binge, rasade alltihop för mig. Det gjordes ingen skillnad mellan bra eller dålig säd. All den ansträngning jag lagt ner i mitt arbete var inte värd någonting, det var en riktig vändpunkt. Nu kom den gamla tanken upp igen - om jag kunde sluta med kemikalierna så skulle jag det. 

Det var många parametrar som gjorde att jag ställde om till ekologiskt. En viktig faktor för mig som entreprenör var att jag ville sälja en vara som är efterfrågad, någonting som konsumenten värdesätter. Här tittade jag också på Danmark som hade ställt om till mycket mer ekologiskt. Det var ju inget snack om att folk efterfrågade mer ekomat. 

”Det blir bara ogräs, det ser du ju här där vi missar med sprutan” sa min pappa när jag funderade på att ställa om till ekologisk odling. Och det visste jag ju, att så blir det. Jag var rädd för att ogräset skulle ta över mina odlingar när jag ställde om till eko, men det gjorde det inte. 

Det jag inte visste var att när jag gödslade med organisk gödsel så blev det faktiskt inte lika mycket ogräs. Slänger du på konstgödsel får du en ogräsexplosion utan dess like. Det är det som gör att konstgödsel och kemikalierna går hand i hand. 

Min plan var att ha en stark strategi, att jag skulle vara mer enveten än ogräset. Så jag skaffade nya skär till plogen för att göra det ordentligt och tisteln plockade vi för hand. Och det har ju gått fint i sexton år nu!

Basen för min odling är att växla spannmålsodling med frövallar och åkerbönor - här får livet i jorden får vara i fred under fyra år och åkerbönan laddar jorden med kväve. Vår fantastiska natur är ett självspelande piano. Har du många olika arter på samma yta får du mycket högre avkastning från det samspelet. 

Problemet är ju att vi odlar monokulturer i dagens jordbruk. Så snart det kommer en svamp som hittar ett sätt att angripa grödan, då är det kört. Tänk om vi alla vore enäggstvillingar i ett samhälle, det skulle göra oss väldigt mottagliga för ett angrepp. När jag istället blandar olika sorter på mitt fält hjälper naturen mig att välja rätt. Resultatet blir att det växer mer av den starkaste och mest tåliga varianten. Nästa år består utsädet till stor del av den sorten. 

Växterna har till och med försvarssystem mot insekter och svampar. När bladlusen landar i mitt fält smakar inte alla mina plantor gott för lusen. Och eftersom jag inte sprutar mina åkrar finns det fullt med spindlar och insekter som faktiskt försvarar grödan mot t.ex. bladlöss. 

En annan häftig sak är att växter signalerar med hjälp av dofter när de blir angripna. Doftsignaler som växten släpper ut uppfattas av nyckelpigor i närheten att det finns bladlöss att äta. Det är den sortens kunskaper som kommer att hjälpa oss att odla smart i samklang med naturen! 

Istället för konstgödsel köper jag in krav-gödsel från en hönsgård bredvid, använder Biovinass (en rest från jästtillverkning) och gödslar med Ekoväx (slakteriavfall i form av pellets). Tanken är att använda sig av ett kretslopp, att vi odlar med schyssta rester som samhället producerar. 

Nya spannmålssorter är anpassade efter ett system där man använder konstgödsel och bekämpningsmedel. Med anpassningen försvinner många av de egenskaper som fanns i de gamla sorterna. De nya har till exempel inte lika långa rötter eller stora rotsystem som kan tillföra växten näring, de saknar förmågan att konkurrera ut andra växter som ogräs och kan inte växa sig höga. 

De gamla kultursorterna har kvar alla de här egenskaperna och bidrar med mycket annat än bara en lång växt med säd i toppen. Näringsmässigt har de äldre sorterna också förmågan att ta upp näringsämnen på ett annat sätt, i tester har t.ex. Ölands lantvete haft 400–600 procent högre seleninnehåll än annat vete. Dessutom ger de ett otroligt gott bröd! 

En annan positiv sak med att ställa om till ekologiskt är att få ta del av ny innovation och hela tiden söka nya utmaningar. Jag tycker det är vansinnigt roligt att lyckas odla utan kemikalierna och dessutom slippa lägga pengar på bekämpningsmedel. 

Jag har till exempel en kamerastyrd radhacka - den sår, gödslar och hackar min åker. Radhackan kan jobba i sidled och med hjälp av en kamera, som kopplas till hydralsystemet, flyttar den sig själv till rätt ställe. Det här är en uppfinning från en lantbrukare i Östergötland, det är egentligen inget nytt utan smart teknik som underlättar mitt arbete. Förr var det två man som gjorde samma jobb, en som körde och en annan som satt längst bak med en stång styrde hackan manuellt. 

För att få fler jordbrukare att ställa om till eko behövs en lugn, saklig och inkluderande argumentation. Vi måste fortsätta på den inslagna vägen och vi har ju konsumenterna med oss! Men det är inte alltid så lätt att ställa om. Och precis som i övriga samhället finns det en stor spridning med människor som är nyfikna på nya alternativ och de som aldrig kan tänka sig att byta till någonting nytt. 

Dessutom saknar jag mer forskning för att hitta ännu fler hållbart ekologiska jordbruksmetoder. Vi vet idag att om vi använder biologiska mångfald och artrikedomen så får vi ut mer mat per yta. 

Skeptiker brukar hävda att det blir svält om vi ställer om till ekologiskt. Men vi slänger ju nära hälften av maten. Hur kan det vara logiskt att producera billig mat och sedan slänga den? Det finns ingen anledning att tro att det skulle bli svält för att vi odlar ekologiskt. För att få en hållbar produktion måste vi ju också på samma gång ha en hållbar konsumtion! 

Om du gillar bönder – köp ekologiskt! Då går en större del av din krona till bonden. Det gör faktiskt skillnad. Men jag vill också uppmana de stora spannmålshandlarna att sluta koppla ekopriset till det oekologiska spannmålet. Om eko går bra, varför ska jag få betalt utifrån priset på oekologisk spannmål? Då är det ju någon annan som tjänar pengarna. 

 Det jag har sett på den här resan är helt otroligt, ibland känns det som om jag har landat med ett rymdskepp när jag försöker förklara vad jag varit med om.