Så mycket trålas det innanför trålgränsen
Naturskyddsföreningens nya granskning visar att dagens trålgräns inte utgör den gräns eller det skydd som namnet antyder. Nära hälften av ytan innanför trålgränsen omfattas av inflyttningsområden där trålning är tillåten. Nästan tre fjärdedelar av fisken som fångades innanför trålgränsen under 2021 togs upp med trål.
Vad är en trålgräns?
Situationen i Sveriges hav är allvarlig och många fiskbestånd är idag i obalans. En av de största anledningarna är fisket. Sverige har en så kallad trålgräns och innanför den gränsen är trålning generellt förbjuden. Det finns dock undantag från förbudet mot trålning innanför trålgränsen, bland annat i de så kallade inflyttningsområdena. Inflyttningsområden är områden innanför trålningsgränsen där man får tråla, men med fler begränsningar än utanför trålgränsen. Det har under senare år talats om att flytta ut trålgränsen för att skydda inte minst strömmingen.
Hur fungerar trålning?
Trålning är en fiskemetod där ett strutliknande nät dras genom vattnet av en eller flera båtar. Det finns olika former av trålning. Trålning efter pelagisk fisk, det vill säga fisk som lever i den fria vattenmassan såsom strömming och skarpsill, sker genom att man drar en trålkasse genom vattnet. Med hjälp av dagens teknologi för att hitta och fånga fisk kan man på detta sätt fånga mycket stora mängder fisk på kort tid. Detta riskerar att få effekt på lokala fiskbestånd genom att mycket fisk fångas på liten yta då till exempel strömming ansamlas i djupare vatten innan den går in mot kusten för att leka.
Bottentrålning syftar istället till att fånga bottenlevande skaldjur och fisk, såsom havskräftor och torsk. Trålen dras längs med botten och fångar därmed inte bara fisk och skaldjur utan river även upp bottensediment och påverkar bottnarnas djursamhällen negativt. Bottentrålning är energikrävande och fångsten per fiskeansträngning (till exempel per trålad timme) är ofta låg.
Trålning tillåts i nästan halva ytan innanför trålgränsen
Naturskyddsföreningens granskning visar att trålning i dag tillåts i mer än 45 procent av ytan innanför trålgränsen. Vid en analys av fångsterna från år 2021 fångades hela 73 procent av fångsten innanför den så kallade trålgränsen med just trål.
För de olika havsområdena var denna siffra 90 procent för Östersjön, 58 procent för Bottniska viken och 32 procent för Västerhavet. Mängdmässigt plockades den absoluta majoriteten av denna fångst ut i det trålområde i Östersjön där olika undantag kan ge tillträde till större fiskefartyg.
Av all fångst som fångades med trål i svenska havsområden och av svenska fartyg 2021 fångades nästan 9 procent innanför trålgränsen. I Bottniska viken var denna siffra bara 5 procent medan den i Östersjön respektive Västerhavet var cirka 10 respektive hela 24 procent.
Ett annat sätt att mäta hur mycket det trålas är att titta på hur lång tid det trålas innanför respektive utanför trålgränsen. Hela 32 procent av de trålade timmarna av svenska båtar i svenska vatten skedde år 2021 innanför trålgränsen, i Västerhavet var det hela 35 procent. I Västerhavet sker dock endast cirka en tredjedel av trålningen som äger rum innanför trålgränsen inom just inflyttningsområdena. Eftersom trålning efter räka tillåts även i andra områden på ett djup större än 60 meter så förekommer 69 procent av tråltimmarna utanför inflyttningsområdena. Till stor del sker detta i de skyddade områdena Kosterfjorden-Väderöfjorden och Gullmarsfjorden.
Så tycker Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen har under lång tid verkat för en mer hållbar fiskeriförvaltning och en omställning till hållbart fiske. Naturskyddsföreningen vill se följande åtgärder:
- Flytta ut trålgränsen till tolv nautiska mil.
- Ta bort de undantag för trålfiske som tillåts innanför trålgränsen. Att flytta ut trålgränsen kommer inte att ha önskad effekt om inte undantagen för att tråla innanför trålgränsen också tas bort, såväl innanför den nuvarande trålgränsen som en utflyttad trålgräns.
- Förbjud bottentrålning i skyddade områden, både i och utanför territorialhavet.
- Fiskekvoterna måste dessutom sänkas kraftigt för att ta hänsyn till osäkerheter som felrapportering, att oönskad fångst olovligt kastas tillbaka i havet samt fiskens essentiella roll för balansen i ekosystemen. Ett sätt att ta hänsyn till allt detta är att kraftigt minska de tillåtna kvoterna.
