Så påverkas haven av klimatförändringar

Vår planet är beroende av haven och kryosfären, jordens istäckta delar, som klimatreglerare. Tack vare sina ljusa istäcken fyller polarområdena, Arktis och Antarktis, en viktig värmereflekterande funktion. Haven i sin tur absorberar stora mängder överskottsvärme och koldioxid från atmosfären.  

Mer än 90 procent av överskottsvärmen och uppemot 30 procent av koldioxidutsläppen har tagits upp av haven, enligt den Internationella klimatpanelens (IPCC) rapport från 2019. Havens kustekosystem, som mangrove och sjögräsängar, bidrar även de till att mildra klimatförändringar genom att binda kol. Bara mangroven tar upp ungefär fyra gånger så mycket koldioxid som regnskog. Sjögräsängarna täcker bara någon tiondels procent av havsbottnarna, men står för 18 procent av kolinlagringen i världen.  

Ny forskning visar att just mangroveskogar och saltängar i tidvattenzonen längs världens tropiska kuster är särskilt bra på att fånga in och lagra kol. Kolet binds inte främst i växterna, utan till fyra femtedelar i den havsdränkta jorden som de växer i. Det gör att kolinlagringen blir mer långvarig. Så länge mangroven står kvar behålls kolet i jorden. Om mangroven avverkas, till exempel för att anlägga dammar för jätteräkor, börjar kolinnehållet i slammet snabbt att frigöras till atmosfären. Mer än en tredjedel av världens mangrove har redan exploaterats.  

Idag förstörs mellan två och sju procent av havens naturliga klimatlösningar varje år. Det är en takt som har ökat sjufalt under det senaste halvseklet. Skövlade ekosystem och klimatförändringar har satt hård press på haven och kryosfären, och det är i haven som vi ser de största effekterna av klimatförändringarna. 

När istäckena smälter på grund av stigande temperatur kan de inte längre reflektera solens värme tillbaka ut i rymden, vilket snabbar på effekterna av klimatförändringar. Ju högre uppvärmning framöver desto högre sannolikhet för att norra Ishavet blir  är isfritt på sensomrarna inom en inte alltför avlägsen framtid. Volymen av glaciärer fortsätter också att minska globalt liksom utbredningen av permafrost på höga, nordliga breddgrader. Som om inte det vore nog minskar också snötäckets utbredning. 

Havsytans genomsnittliga nivå förväntas fortsätta att stiga under hela 2000-talet. Alla IPCC:s scenarier visar att takten kommer att öka jämfört med den takt med vilken havsytan stigit under perioden 1971 till 2010. Orsaken är ökad uppvärmning av haven – vilket ökar havsvattnets volym – i kombination med avsmältning av glaciärer och inlandsisar. Det är alltså oundvikligt att havsnivån kommer stiga – hur mycket beror på våra framtida utsläpp. 

Haven fortsätter att värmas upp under 2000-talet. Värme förväntas röra sig från ytvattnet ner till djupare vatten vilket i sin tur påverkar havscirkulationen. Haven värms upp långsamt – det betyder att även om vi lyckas minska mängden växthusgaser kommer haven fortsätta att värmas upp. Östersjön är ett av de hav som värms upp allra snabbast på Norra halvklotet. 

Nederbördsmönstren kommer att fortsätta ändras med generellt starkare kontraster mellan blöta och torra regioner med stora regionala och lokala variationer. Även nederbördsextremer förväntas ändras med exempelvis fler och mer intensiva skyfall i de flesta tempererade landområden och i tropikerna. I Östersjöområdet kan detta få negativ påverkan på övergödningen eftersom det riskerar leda till en ökad avrinning från land som för med sig mer näring. 

När koldioxid löses i havsvatten bildas kolsyra vilket leder till att pH sjunker och haven blir surare. Havsförsurningen kan ha långtgående konsekvenser för organismer och ekosystem, särskilt de som lagrar in kalk i skal eller skelett, såsom korallrev.  

Läs mer om de hotade korallreven 

Klimatförändringarnas effekter på havens fysik och kemi påverkar i sin tur havens ekosystem och arter. Korallreven bleks mer frekvent än under de senaste 40 åren. Även om vi lyckas hålla temperaturökningen till 1.5 grader förutspår forskare att korallreven kommer att minska med 90 procent. Vid 2 graders ökning kommer korallreven i princip försvinna helt. Vi kommer också se effekter på arters utbredningsområden, produktivitet och migrationsmönster eftersom många arter inte längre kan anpassa sig till förändrade förhållanden. Ett exempel på detta är att fler fiskbestånd kommer röra sig mot polerna. Detta får konsekvenser inte bara för den enskilda arten, utan riskerar att rubba hela ekosystemet.  

Nära hälften av jordens befolkning och flera av världens största städer ligger vid kusten. Vi är alla direkt, eller indirekt, beroende av haven och kryosfären. Jordens istäcken står för ungefär 69 procent av vårt färskvatten, fisket förser hundratals miljoner människor med inkomst och näring, och kustnära ekosystem ger oss skydd mot stormar och flodvågor.  

För att klara av de utmaningar som haven står inför måste vi både minska utsläppen av växthusgaser och skydda och återställa ekosystem. Men det är ändå inte tillräckligt. Vi måste sluta subventionera och främja miljöskadliga sektorer, och istället stärka och stödja de hållbara. Även om vi lyckas minska utsläppen kommer konsekvenserna vara stora. Särskilt låginkomstländer och små önationer kommer att drabbas mycket hårt. Ojämlikhet inom och mellan länder liksom ökad konkurrens om naturresurser riskerar därtill att leda till ökad konflikt.  

1. Ökat skydd av hav och kustekosystem 
För att öka havens motståndskraft mot klimatförändringar behöver större havsområden skyddas och förvaltas väl. Det är särskilt viktigt att bevara och restaurera kustnära ekosystem som sjögräsängar och våtmarksområden.  

2. Främjande av småskaligt fiske 
Subventioner till miljöskadliga sektorer, som oljeutvinning till havs och storskaligt industriellt fiske, måste upphöra. Istället bör ett hållbart småskaligt fiske med lägre klimat och miljöpåverkan främjas. 

3. Anpassad fiskeriförvaltning 
Klimatförändringarna gör att många fiskarter kommer få svårt att anpassa sig till varmare hav och därför söker sig mot kallare vatten. Vissa länder kommer att se en ökning av fisk och andra en minskning. Småskaliga fiskesamhällen i låginkomstländer kommer att drabbas hårdast. För att minska risken för konflikt, ökad fattigdom och orättvis fördelning i fiskeresurser så måste fiskeriförvaltningen anpassas och samarbetet mellan länder och regioner stärkas.  

Naturskyddsföreningen stödjer och samarbetar med miljöorganisationer i Afrika, Asien och Latinamerika. Tillsammans arbetar vi för levande hav, friska kustekosystem liksom ett hållbart och rättvist nyttjande och förvaltning av marina resurser. På flera håll pågår återplanteringsprojekt för att återskapa tidigare avverkad mangrove.