Så ser framtidens elproduktion ut

År 2040 är fossil elproduktion ett minne blott. Fossila energikällor som kol, olja och fossilgas har fasats ut helt och hållet, både inom elproduktion och annan energianvändning i Sverige. Även de fossila delarna av avfallet som idag förbränns och släpper ut koldioxid är helt utfasade år 2040. All vår el produceras med hjälp av miljöanpassade vattenkraftverk, solceller, vindkraftverk i områden utan höga naturvärden samt ett fåtal biobränslebaserade kraftvärmeverk i storstäderna.  

Jämfört med 2020 är de största skillnaderna att kärnkraften är utfasad, att det sista fossila är borta och att den förnybara elen är hållbar. Kärnkraften har stängts ner av ekonomiska skäl och vi är inte längre beroende av ohållbar uranbrytning eller lagring av nytt radioaktivt avfall. Mer om kärnkraft kan du läsa här. 

Vindkraften är utspridd i hela landet och vindkraftverken är placerade på ett sätt som tar hänsyn till andra energikällor, som tillgången på vattenkraft till exempel. En allt större del av vindkraften är havsbaserad, då det möjliggör större verk och högre produktion. Både havs- och landbaserad vindkraft undviker områden med känsligt djurliv eller höga naturvärden.  

År 2040 exporterar Sverige hållbar och förnybar el till sina grannländer, vilket har bidragit till utsläppsminskningar i länder med fossil elproduktion. Också i resten av Europa har elproduktionen börjat närma sig fossilfrihet. Därför är klimatnyttan av exporten inte lika stor som i början av 20-talet när exporten allt som oftast ersatte fossil elproduktion någonstans i Europa. Nu är den stora nyttan istället att elproduktionen i olika länder bidrar till att balansera varandra – en solig dag i södra Europa kan underlätta för elleveranser en dag med lite vind i Sverige och vice versa. Elnätet har byggts ut både inom landet och till våra grannländer. Det gör att elen som produceras kan användas så effektivt som möjligt. 

Förutom att elsystemet är helt förnybart är den största skillnaden i elsystemet att elproduktionen inte längre anpassas efter hur mycket el som behövs vid ett visst tillfälle. Nu är det istället hur mycket el som kan produceras som avgör, vilket i sin tur styrs av hur mycket det blåser, hur mycket solen skiner och hur mycket nederbörd det har varit. Vid blåsiga nätter och soliga dagar är elproduktionen hög, kalla vindstilla nätter är den låg. Men det gör inte att elleveransen är mindre stabil eller mindre pålitlig. Tack vare en kombination av olika tekniska lösningar har vi el dygnets alla timmar och vi slipper få ett överskott vi inte kan använda. Några av de här lösningarna är: 

2040 är elproduktionen större än 2020. Det är framför allt för att möta de nya, höga behoven på el i industri- och transportsektorn. Både industrin och våra transporter har nämligen elektrifierats, för att kunna fasa ut de fossila bränslena. Samtidigt har elanvändningen minskat inom andra sektorer, genom mer effektiv elanvändning. Det har till exempel skett genom att gå från direktverkande el till värmepumpar och genom mer välisolerade byggnader. Att inte elanvändningen ökar mer beror också på att bilismen har minskat kraftigt i Sverige, så det är inte alla dagens bilar som ska elektrifieras. Mer om framtidens transporter kan du läsa här.

Du kan bidra redan idag genom att: 

 För att förändringen ska ske på riktigt räcker det inte att vi som privatpersoner agerar.  Hela samhället måste förändras – på nationell såväl som kommunal nivå. På den här sidan har vi listat några av de förändringar, styrmedel och beslut som vi anser kan snabba på samhällsomställningen.