Så ser framtidens elproduktion ut
Vi har stora förändringar framför oss. För att uppfylla klimatmålen och begränsa effekterna av klimatförändringarna behöver till exempel vår elproduktion bli förnybar, fossilfri och hållbar. Vi vet att det går, men vad betyder det i praktiken? I den här texten reser vi till Sverige år 2040 – en tid då vi fasat ut fossil energi och kärnkraft.
År 2040 är fossil elproduktion ett minne blott. Fossila energikällor som kol, olja och fossilgas har fasats ut helt och hållet, både inom elproduktion och annan energianvändning i Sverige. Även de fossila delarna av avfallet som idag förbränns och släpper ut koldioxid är helt utfasade år 2040. All vår el produceras med hjälp av miljöanpassade vattenkraftverk, solceller, vindkraftverk i områden utan höga naturvärden samt ett fåtal biobränslebaserade kraftvärmeverk i storstäderna.
Kärnkraften har fasats ut och vindkraften ökat
Jämfört med 2020 är de största skillnaderna att kärnkraften är utfasad, att det sista fossila är borta och att den förnybara elen är hållbar. Kärnkraften har stängts ner av ekonomiska skäl och vi är inte längre beroende av ohållbar uranbrytning eller lagring av nytt radioaktivt avfall. Mer om kärnkraft kan du läsa här.
Vindkraften är utspridd i hela landet och vindkraftverken är placerade på ett sätt som tar hänsyn till andra energikällor, som tillgången på vattenkraft till exempel. En allt större del av vindkraften är havsbaserad, då det möjliggör större verk och högre produktion. Både havs- och landbaserad vindkraft undviker områden med känsligt djurliv eller höga naturvärden.
Sverige förser andra länder med hållbar el
År 2040 exporterar Sverige hållbar och förnybar el till sina grannländer, vilket har bidragit till utsläppsminskningar i länder med fossil elproduktion. Också i resten av Europa har elproduktionen börjat närma sig fossilfrihet. Därför är klimatnyttan av exporten inte lika stor som i början av 20-talet när exporten allt som oftast ersatte fossil elproduktion någonstans i Europa. Nu är den stora nyttan istället att elproduktionen i olika länder bidrar till att balansera varandra – en solig dag i södra Europa kan underlätta för elleveranser en dag med lite vind i Sverige och vice versa. Elnätet har byggts ut både inom landet och till våra grannländer. Det gör att elen som produceras kan användas så effektivt som möjligt.
Vad gör vi när solen inte skiner?
Förutom att elsystemet är helt förnybart är den största skillnaden i elsystemet att elproduktionen inte längre anpassas efter hur mycket el som behövs vid ett visst tillfälle. Nu är det istället hur mycket el som kan produceras som avgör, vilket i sin tur styrs av hur mycket det blåser, hur mycket solen skiner och hur mycket nederbörd det har varit. Vid blåsiga nätter och soliga dagar är elproduktionen hög, kalla vindstilla nätter är den låg. Men det gör inte att elleveransen är mindre stabil eller mindre pålitlig. Tack vare en kombination av olika tekniska lösningar har vi el dygnets alla timmar och vi slipper få ett överskott vi inte kan använda. Några av de här lösningarna är:
- Elanvändare bidrar själva till att balansera elproduktionen genom så kallad efterfrågeflexibilitet – de anpassar elanvändningen beroende på om priset är högt eller lågt.
- Privatpersoner har smarta värmepumpar som drar ner elanvändningen när det inte blåser så mycket. Inomhustemperaturen påverkas dock inte även om elanvändningen dras ner.
- Industrier kör sina mest energiintensiva processer (som vätgasproduktion) när det finns gott om el och priserna är låga.
- Batterier, i bilar, hushåll eller i elnätet, laddas när det är goda förhållanden och kan förse elnätet med ström vid eventuella bristsituationer.
- Även vätgas kan användas för att lagra el. Vätgasen produceras när det finns gott om förnybar el, lagras i vätgaslager och används sedan vid behov. Är det ont om el kan vätgasen användas i bränsleceller för att producera el som matas ut i elnätet igen.
Mer och bättre elproduktion
2040 är elproduktionen större än 2020. Det är framför allt för att möta de nya, höga behoven på el i industri- och transportsektorn. Både industrin och våra transporter har nämligen elektrifierats, för att kunna fasa ut de fossila bränslena. Samtidigt har elanvändningen minskat inom andra sektorer, genom mer effektiv elanvändning. Det har till exempel skett genom att gå från direktverkande el till värmepumpar och genom mer välisolerade byggnader. Att inte elanvändningen ökar mer beror också på att bilismen har minskat kraftigt i Sverige, så det är inte alla dagens bilar som ska elektrifieras. Mer om framtidens transporter kan du läsa här.
Hur kan jag vara med och skynda på omställningen?
Du kan bidra redan idag genom att:
- Kontakta dina kommunpolitiker och kräv att kommunen ska minska sin energianvändning och att den energi som används ska vara 100 procent förnybar. Kommunen kan till exempel sätta upp solceller på sina byggnader och styra mot energieffektiv uppvärmning, isolering, ventilation, elsystem och belysning. De kan också förenkla för kommunens invånare och företag genom kommunal energirådgivning, solkartor som visar hur mycket solenergi som når olika tak, eller kartläggning av den bästa placeringen av vindkraftverk. Här kan du läsa mer om hur du kan påverka din kommun.
- Välj elavtal som är märkta med Bra Miljöval. Mer om det kan du läsa här.
- Påverka din hyresvärd, din bostadsrättsförening eller din arbetsgivare att energieffektivisera! Det hjälper både klimatomställningen och minskar kostnaderna.
- Om du äger din egen bostad och har ett lämpligt tak, installera solceller och /eller solvärme och inspirera andra att göra samma sak. Läs mer om varför och hur här.
- Du som äger din bostad och har egen uppvärmning kan också installera en smart värmepump som anpassar elanvändningen efter elpriset.
- Gå med i en elbilspool som laddar bilarna smart. Oavsett vilken bil du har gör du stor nytta i att köra mindre - dagens höga bilanvändning går inte att förena med en helt hållbar elproduktion. Mer om framtidens transporter kan du läsa här.
- Använd mindre el! Energieffektivisera genom att isolera vinden, byta till en effektiv värmepump, byt till energieffektiva fönster, installera snålspolande armaturer, byt till effektiva vitvaror.
För att förändringen ska ske på riktigt räcker det inte att vi som privatpersoner agerar. Hela samhället måste förändras – på nationell såväl som kommunal nivå. På den här sidan har vi listat några av de förändringar, styrmedel och beslut som vi anser kan snabba på samhällsomställningen.
