Sju invasiva blommor och hur du bekämpar dem
Blomsterlupin, kanadensiskt gullris, parksallat, jättebalsamin, parkslide, jätteloka och vresros. Samtliga sju växter är invasiva och trivs bland annat i vägrenar, dikeskanter och i ängsmiljöer. De sprider sig snabbt i landskapet och konkurrerar ut inhemska växter. Här hittar du tips om hur du bekämpar dem.
Invasiva växter är främmande arter som tränger ut inhemska blommor som blåklocka, prästkrage och käringtand och sprider sig ohämmat. Även om de kan locka till sig bin och andra pollinatörer är de samtidigt ett stort hot mot insekter. De blommar bara en kort period och när alla andra växter är utkonkurrerade lämnas bina hungriga.
Viktigt om invasiva växter:
- Plantera inte invasiva växtarter i trädgården. Risken är stor att de sprider sig till naturen.
- Ta kontakt med markägaren innan du börjar bekämpa invasiva arter.
- Rensa redskapen efter att du har bekämpat invasiva växter. Annars är risken stor att du sprider växterna med små rotfragment eller fröer.
- Rör inte jätteloka utan skyddskläder.
- Klipp inte parkslide. Eftersom parkslide sprider sig vegetativt är risken stor att växten sprider sig när du klipper den.
- Alla bekämpningsmetoder är inte möjliga att utföra för privatpersoner. Kontakta din kommun eller Naturvårdsverket om du vill ha råd.
- Växtavfall från invasiva växter ska aldrig komposteras. Packa istället växtavfallet i plastsäckar som du försluter väl. Kolla med återvinningscentralen var du kan lämna dem för förbränning.
- Rapportera in var du hittat invasiva växter till Artportalen via www.invasivaarter.nu.
Så bekämpar du invasiva växter
Här hittar du fakta och metoder för att bekämpa sju invasiva växter.
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
Fakta om blomsterlupin
Blomsterlupinen är kanske en av de mest välkända växterna i Sverige, även om det inte är en svensk art. Blomsterlupin kom till Sverige (Skåne) från västra Nordamerika år 1870 och har sedan dess spridit sig i hela landet.
Många planterar blomsterlupin i trädgården eftersom blommorna är vackra, men dessvärre hotar blomsterlupinen vår biologiska mångfald då den tränger bort den naturliga floran, bland annat ängsblommor. Det är lätt att känna igen blomsterlupin tack vare deras typiska blad och ärtväxtblommor som förekommer i olika färger.
Så bekämpar du blomsterlupin
- Gräv eller dra upp med rötterna: Försök att gräva eller dra upp blomsterlupinen med rötterna innan de blommar och sätter frö.
- Klipp: Genom att klippa blomsterlupin under minst fyra år, innan blomningen och två månader senare begränsas spridningsmöjligheterna för växten. Det kan även minska populationens överlevnadsmöjlighet.
- Oavsett metod: Kom ihåg att rengöra redskapet efter användning och ta med växtmaterialet i förslutna sopsäckar till förbränning på återvinningscentralen.
Se hur du tar bort lupiner i filmen:
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
Fakta om jättebalsamin
Jättebalsamin växer snabbt och högt och härstammar från Himalaya. Den kom till Sverige 1918. Växtens nektar lockar humlor till blommorna men konkurrerar ut alla svenska, inhemska arter och hotar de den biologiska mångfalden. Det påverkar också pollinatörererna negativt då det bara finns nektar för dem den korta tid som jättebalsamin blommar.
Så bekämpar du jättebalsamin
- Dra upp med rötterna: Det är lätt att rycka upp hela växten. Det är viktigt att göra det innan växten har satt fröer. Rotdragningen behöver upprepas flera gånger under säsongen och under flera år för att få ett bra resultat.
- Klipp: Du kan också klippa bort växterna. Klipp så nära marken som möjligt och gör det flera gånger per år innan blomningen. Om du gör det innan det finns blommor kan du kompostera växtavfallet. Om det finns blommor ska det hanteras som brännbart avfall.
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Fakta om jätteloka
Jätteloka är en flockblommig växt som kan bli tre meter hög. Den härstammar från Kaukasus och Centralasien. Den första jättelokan i Sverige rapporterades från Västmanland år 1900. Jättelokan förekommer mest på näringsrika marker (till exempel åkermark) och längs vattendrag i södra och mellersta Sverige. Ett storvuxet exemplar kan producera 100 000 fröer vilket gör det svårt att stoppa spridningen. Jätteloka är inte bara ett hot mot vår biologiska mångfald, den kan också vara skadlig för oss då växtsaften kan orsaka brännskador. Därför är det viktigt att använda skyddskläder när du bekämpar jätteloka.
Så bekämpar du jätteloka
Använd skyddskläder om du hanterar jätteloka.
- Kapning: Du kan klippa bort själva blommorna flera gånger per år tills blomningssäsongen är slut för att begränsa spridningen av jätteloka. Klipp när de har gått över till fröer och lämna växtavfallet till förbränning. Det är viktigt att ha skyddskläder på dig när du klipper.
- Kapa rötterna: Om det bara finns några få individer kan du kapa rötterna med en vässad spade innan blomningen och följa upp några veckor senare. Gör det mer än 15 cm under jorden. Unga individer kan grävas upp. Det är viktigt att ha skyddskläder på dig när du jobbar med jätteloka. Upprepa åtgärden i flera säsonger.
- Klipp: Du kan antigen slå jätteloka som blommar och lämna alla andra individer (populationsbegräsning) eller slå alla individer (utrotning). Den här åtgärden behöver ofta repeteras flera gånger per år i flera säsonger.
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
Fakta om kanadensiskt gullris
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis) är en invasiv art som inte ska förväxlas med vanligt gullris (Solidago virgaurea) som är en svensk växt som är viktig för pollinatörer. Båda arterna är korgblommiga växter som har gula blommor, men kanadensiskt gullris är vanligtvis mycket större än vanligt gullris. Kanadensiskt gullris har också en yvig kvastlik blomställning medan blommorna hos vanligt gullris sitter tätare mot stjälken.
Kanadensiskt gullris härstammar från USA, Mexiko och Kanada och kom till Sverige kring år 1865. Den spridit sig över hela landet utom i fjällen.
Så bekämpar du kanadensiskt gullris
- Klipp: Du kan bekämpa kanadensiskt gullris genom att slå/klippa det minst två gånger per år, innan blomningen. Detta behöver upprepas under flera år. Klippningen kan även kompletteras med insådd av lokala fröer från inhemska arter.
- Om det finns få inhemska arter kring ett bestånd av kanadensiskt gullris kan man kombinera slåttern/klippningen med att täcka området med en täckande markduk så att det blir svårare för nya plantor att komma upp.
- Gräv upp: Du kan gräva upp hela växten och lämna växtavfallet för förbränning.
Parkslide (Reynoutria japonica)
Fakta om parkslide
Parkslide är en japansk, invasiv växt som kan växa i olika livsmiljöer, till exempel åkermark och skog. Den liknar jätteslide som också är invasiv och bekämpas på samma sätt som parkslide. Parkslide växer högt och har många små blommor. Arten kom till Sverige under sent 1800-tal och har spridit sig i nästan hela landet.
Så bekämpar du parkslide
Det är svårt att få bort parkslide och växten sprider sig vegetativt, till exempel genom rötterna bladen och stjälken. Därför är det ofta bättre att låta växten få vara kvar med undantag när växten sprider sig utanför det befintliga beståndet.
- Täcka med markduk: Du kan använda en täckande markduk som läggs på parksliden. Du behöver även täcka ett område på minst 3-4 meter runt beståndet. Mer information om hur du gör hittar du här.
- Uppgrävning: Vi rekommenderar inte privatpersoner att bekämpa parkslide genom att gräva upp hela beståndet inklusive rötter, eftersom risken att sprida växten till andra platser är stor.
Vresros (Rosa rugosa)
Fakta om vresros
Vresros är en rosbuske med rosa blommor som ofta förekommer i sandiga kustlandskap. Arten härstammar från nordöstra Asien och förvildades i Sverige cirka 1918. Den har nu spritt sig över nästan hela landet och har utkonkurrerat många svenska, inhemska växter.
Så bekämpar du vresros
- Klipp: Det kan hjälpa att klippa vresros innan blomningen. Det behöver göras minst tre gånger per år i minst tre år. Lämna växtavfallet till återvinningscentralen för förbränning.
- Gräv upp: Gräv upp hela växtbeståndet tillsammans med dess rötter (minst 0,5 meter djupt). Den här åtgärden är effektiv om du lyckas ta bort hela växten och rotsystemet.
- Dra upp med rötter: Du kan försöka dra upp rötterna. Detta behöver upprepas under flera år då det är svårt att få bort alla rötter. Du kan kombinera rotdragning med bete eller klippning.
Parksallat (Lactuca macrophylla ssp. uralensis)
Fakta om parksallat
Parksallat kommer från Kaukasus, kan lätt bli ett obesegrat ogräs i din trädgård och kväva alla annan växtlighet. Vanlig spridningsväg är att trädgårdsägare dumpar sitt trädgårdsavfall i skogen vilket är förbjudet.
Så bekämpar du parksallat
- Slå av plantorna innan blomning eller rensa bort parksallaten direkt när den kommer upp.
- Ta med växtmaterialet i förslutna sopsäckar till förbränning på återvinningscentralen.
Läs mer
Världens längsta blomsteräng
I projektet Världens längsta blomsteräng ska vägkanter till såväl cykelbanor och bilvägar bli till paradis för biologisk mångfald. Arbetet sker i hela landet – tillsammans med privatpersoner, vägföreningar och våra medlemmar.
Så här går det till:
- Vi fokuserar på kanter längs mindre vägar som tillsammans kommer att bilda ett blomsternätverk som utvecklar och bevarar den biologiska mångfalden i Sverige.
- Vi kartlägger blomrika vägkanter, rensar bort invasiva arter, väntar med att slå vägkanterna tills efter blomning samt tar bort gräsklippet efteråt. Till detta kan många människor bidra utifrån sina egna förutsättningar.
Låter det spännande? Var med oss och skapa världens längsta blomsteräng här.