Skövlingen av Amazonas regnskog minskar
Den 1 januari 2023 tog Lula Da Silva över det brasilianska presidentskapet från Jair Bolsonaro. Sedan dess har skövlingen av Amazonas regnskog minskat. I veckan hölls det första mötet mellan Amazonasländerna på 14 år. Har hoppet ökat för Amazonas? Naturskyddsföreningen reder ut.
Hur ser läget ut för Amazonas regnskog?
Under 2023 har skövlingen av regnskogen i Amazonas hittills minskat med 42 procent, jämfört med förra året. Det visar statistik från det brasilianska rymdforskningsinstitutet. Att skövlingen minskat beror främst på åtgärder som gjorts av Brasiliens nya president Lula da Silva. Han ersatte Jair Bolsonaro i början av 2023. Lula Da Silva har bland annat upprättat nya naturreservat och sett till att naturvårdsverket Ibama åter kan fullfölja sitt uppdrag att skydda regnskogen.
Läget för Amazonas är dock fortsatt kritiskt och forskare varnar för att regnskogen snart kommer att nå sin så kallade ”tipping point”. Det innebär att avskogningen då har gått så långt att nederbörden minskar drastiskt och en torr savann tar över stora delar av den fuktiga regnskogen.
Förväntningarna var därför höga när ledare för Amazonasländerna - Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela - på initiativ av Lula Da Silva träffades den 8-9 augusti 2023 för att komma överens om regnskogens framtid. Det är första gången på 14 år som ledarna samlas och under mötet har de enats om en överenskommelse, den så kallade Belémdeklarationen.
Vad innebär Amazonländernas överenskommelse för regnskogen?
Deklarationen innebär att Amazonländerna lovar att de ska skydda regnskogen. Den innehåller dock inga konkreta bevarandemål utan det är upp till de olika nationerna att sätta egna mål om stopp för skövlingen av Amazonas regnskog. Lula Da Silva hade hoppats att få de övriga länderna att följa hans initiativ, att stoppa skogsavverkningen till 2030, men lyckades alltså inte.
Frågan om hur den expansiva jordbrukssektorn bör begränsas var uppe under mötet och ledarna tryckte på att skogens värden bör värnas. Därtill lyfter deklarationen urfolkens och lokalsamhällenas roll för att förvalta och bevara biologisk mångfald.
Ledarna vill även starta en dialog kring ”hållbar gruvdrift och fossilrelaterade aktiviteter” men utan att införa ett stopp för oljeborrning i regionen.
Vad tycker Naturskyddsföreningen?
Amazonländernas överenskommelse hade behövt innehålla bindande krav på att skydda regnskogen. För att Amazonas inte ska nå tipping point hade det behövt vara på 80 procent. På det hela taget är deklarationen därför rätt så tunn. Därtill finns det många kritiska frågor kvar att lösa ut, såsom konflikterna kring gruvdrift, oljeborrning och andra näringar som sker på urfolks territorium.
Hur ser situationen ut för Amazonas miljöförsvarare?
Skogen är, enligt människorättsorganisationen Global Witness, det ekosystem som är farligast att skydda. Under Jair Bolsonaros tid vid makten ökade hot, förföljelse och mord kraftigt i Brasilien. Lula Da Silva har tagit detta på stort allvar och vänt den nedåtgående trenden.
