Skyfall och torra brunnar – vad händer med vårt vatten?
Flera år i följd har grundvattennivåerna varit under det normala i delar av södra Sverige. Samtidigt verkar riskerna för skyfall öka i framtiden. I takt med att klimatet förändras ökar vår sårbarhet också när det kommer till vattnet.
I Sverige har vi länge varit bortskämda med god tillgång till vad som brukar klassas som vårt absolut viktigaste livsmedel – vatten. Vi har faktiskt knappt behövt fundera över vårt användande. Men vattentillgången är inget vi kan ta för givet och situationen har förändrats. Flera år i rad har det varit lägre grundvattennivåer än normalt i delar av södra Sverige.
Det vatten vi har i dag är faktiskt samma vatten som dinosaurierna drack för många miljoner år sedan. Men vattnet flyttar på sig och kretsloppet kan påverkas av förändringar i klimatet.
Vårt dricksvatten kommer från sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin. Normalt sett fylls de på allra mest under vintern och våren när snön smälter. Under den period växterna är gröna och växer är det nämligen inte mycket av nederbörden som når grundvattenmagasinen, det mesta tas upp av växtligheten.
Klimatförändringarna kommer att påverka vattensituationen
Det går inte att veta säkert hur vattensituationen kommer att påverkas av den globala uppvärmningen eller hur vattentillgången kommer se ut i framtiden. Vädret kommer att variera även i fortsättningen och det kan bli så att vi ser motsatsen till det vi ser idag – för mycket vatten, med större risker för översvämningar. Men säkert är att den globala uppvärmningen och klimatförändringarna påverkar vattentillgången på flera sätt.
En högre medeltemperatur kan till exempel göra att avdunstningen från mark och växter ökar, vilket kan göra att den tidsperiod när grundvattnet fylls på blir kortare. Dels för att det är varmare i luften och dels för att den period växterna växer blir längre. Eftersom vattenånga är en växthusgas kan mer vattenånga i atmosfären i sin tur medföra en förstärkt växthuseffekt – vilket i sin tur kan leda till ännu mer avdunstning, och så vidare.
En ond cirkel
Enligt klimatscenarier som SMHI tagit fram kommer risken för intensiva skyfall öka i framtiden, samtidigt som markfuktigheten ser ut att minska. Generellt sett verkar det som att torra områden kommer blir torrare och blöta platser blötare. Det ser också ut som att den totala nederbördsmängden kommer att öka i Sverige, och den förväntade nederbördsökningen ser ut att bli större i norra än i södra delen av landet.
Förändringar i jetströmmarnas hastighet och rörelsemönster (de stratosfäriska luftströmmar som blåser fram vädersystemen över vårt land) har lett till att sannolikheten för blockeringar ökat, (att samma hög- eller lågtryck står still under längre tid och förorsakar torka eller översvämningar). Dessa förändrade vädermönster kan komma att förstärkas i framtiden, så att extremväder blir allt vanligare.
Fler än vi påverkas
Om vattentillgången minskar påverkas inte bara människans dricksvattenförsörjning. Också förutsättningarna för jordbruk, skogsbruk, industri och turism förändras. Dessutom påverkas växter och djur.
När vattenståndet i sjöar och vattendrag är lägre än vanligt kan till exempel fiskar som lax, öring och harr få svårare att ta sig till sina lekplatser. Därmed blir det svårare för dem att fortplanta sig. Också landlevande djur och fåglar som är beroende av särskilda förutsättningar vid vattendrag kan påverkas av de lägre vattennivåerna. Grodor och salamandrar är särskilt känsliga. Ett torrare klimat kan dessutom öka risken för skogs- och gräsbränder – vilket påverkar livet för alla djur och växter som lever på de platser som drabbas.
Vattenfrågan är alltså större än bristen på dricksvatten, och det är dags att vattnet får den uppmärksamhet det förtjänar. Vi vill få upp vattenfrågan på den politiska agendan. För utan vatten – inget liv.
