Snöskotrarnas vilda framfart bör stoppas
Vi är djupt besvikna på den utredning om terrängkörning som överlämnades till miljöministern på fredagen. Det skriver företrädare för rennäring, naturvård, friluftsliv och markägare.
Terrängkörning upplevs av många som höjden av frihet, men för andra grupper vållar dagens tämligen oreglerade verksamhet stora problem. När förslagen i terrängkörningsutredningen i fredags presenterades för miljöminister Isabella Lövin känner vi som företrädare för naturvård, friluftsliv, samer och privata markägare stor besvikelse. Förslaget ser i princip ut som den nuvarande dåligt fungerande lagstiftningen. Den kommer inte minska de markskador och störningar som snöskoteråkning många gånger leder till. Vi bedömer utredningen som ett stort misslyckande. Utredaren har trots tydliga direktiv inte gjort vad regeringen bett honom att göra.
Snöskoterkörning är en viktig del av livet i norra Sverige, för boende, turism och de areella näringarna. Men vi kräver ordning och reda. Dagens höga nivå av skador och störningar har tre huvudorsaker; den kraftiga ökningen av antalet skotrar, teknikutvecklingen och den otydliga lagstiftningen. Vi var därför både positiva och förväntansfulla när miljöministern tillsatte en utredning i syfte att minska skador och störningar från snöskotrar och andra terrängfordon.
När nuvarande terrängkörningslag infördes 1975 fanns det 28 500 skotrar - idag finns det 330 000 skotrar. Det är enkel matematik - ju fler skotrar desto fler skador och störningar. Dessutom har användningen och utformningen av skotrar förändrats från arbetsmaskin och transportmedel till ett fritidsintresse. Merparten av dagens skotrar är lössnömaskiner, alltså gjorda för körning utanför leder. Tyvärr är det just när skoterförarna avviker från överenskomna leder/områden som skador kan uppstå. Vita snötäckta fält kan se väldigt inbjudande ut men dölja sköra skogsplantor, jordbruksgrödor eller känsliga naturvärden. Dessutom är friåkningen oförutsebar vilket riskerar betydande störningar för friluftsliv, vilda djur och renar. Just renar går under vinterhalvåret på "energisparläge" och om de skräms och skingras förloras mycket av livsviktig energi.
Problemet med dagens lagstiftning är att körningen utanför led och friåkningsområden inte är tydligt reglerad. Många förare tror sig kunna köra med stöd av allemansrätten, andra tror att det är tillåtet så länge det inte skadar.
Mot den bakgrunden blev vi förhoppningsfulla då regeringen tillsatte en utredning av lagen. Och utredningsdirektiven var tydliga - minska skador och störningar och klargör vad som gäller för körning utanför avtalade leder och friåkningsområden. Utredningen har djupdykt i frågan om allemansrätt och konstaterat att det saknas rätt att köra skoter utan tillåtelse på annans mark. Det finns ingen motoriserad allemansrätt. Därför måste skoterkörning grunda sig på överenskommelser med markägare och nyttjanderättshavare.
Trots att betänkandet innehåller kloka resonemang och slutsatser avspeglas dessa inte i lagförslaget. Utredaren har därför inte följt sina direktiv. Utan lagförändring kommer inget positivt resultat att uppnås. Därigenom kommer trenden med ökande skador och störningar fortsätta. Att det skulle finnas politiskt stöd för att befästa en trend av ökade skador på djur och natur är för oss en gåta.
Här står vi - representanter för rennäring, naturvård, friluftsliv och markägare - och ställer oss frågan hur en sådan bedömning kunde göras?
Vi förväntar oss att miljöministern nu tar sitt ansvar och gör ett omtag i frågan, snarare än att anta ett urvattnat förslag som inte åtgärdar den problematik som föranledde själva utredningen. Vi kommer även fortsättningsvis att göra allt för att stötta den processen.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund
Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef/förbundsjurist Svenska Samernas Riksförbund
Per Klingbjer, ordförande Svenskt Friluftsliv
Artikeln publicerades den 21 december 2019 i Svenska Dagbladet.
