Soja – allt du behöver veta

Soja är en gröda som tillhör familjen ärtväxter och härstammar från Ostasien, där den odlats i tusentals år. Sojabönan är ovanligt rik på högvärdigt protein och olja, och har därför börjat användas som djurfoder inom livsmedelsindustrin. Soja är numera en av världens mest odlade grödor, efter andra vanliga grödor som majs, vete och ris.

Soja i dess olika former är också den gröda som det handlas mest med i världen. Brasilien är världens största producent av soja, följt av USA och Argentina. Tillsammans står de tre länderna för omkring 90 procent av världsproduktionen. Brasilien är den största exportören av soja till EU.

Den mesta sojan, ungefär 75–80 procent, används som djurfoder inom livsmedelsindustrin . Sojan är särskilt viktig som foder för produktion av kyckling och ägg, men används även för fläsk, nötkött, mjölk och odlad fisk. Bara en liten del av sojan konsumeras direkt av oss människor.

I Sverige är användningen av soja i fodret störst i kyckling- och äggproduktionen. Kyckling är också det köttslag som ökat mest på marknaden.

Av soja gör man också sojaolja, som är världens näst mest använda vegetabiliska olja efter palmoljan. Sojaoljan används i livsmedel, i foder och för att framställa biodiesel, tvål och kosmetika.

Konsumtionen av kött ökar i världen, och det har gjort att även efterfrågan på soja som proteinrikt foder i livsmedelsindustrin har ökat kraftigt.

De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja tiofaldigats och man tror att sojaarealen kommer att fördubblas till år 2050.

Den stora efterfrågan på soja har lett till en rad negativa effekter för både miljö och mänskliga rättigheter i de länder där sojan odlas, inte minst i Amazonasområdet. Här är några exempel på sojans negativa miljöpåverkan:

Som konsument kan det vara svårt att veta om köttet i affären producerats med foder som innehåller soja som bidrar till miljöproblematiken. Det står nämligen inte i innehållsförteckningen.

Om du vill undvika att äta kött och animaliska produkter som producerats med soja i fodret, så är det framför allt kyckling och ägg du ska undvika. Om du ändå äter kyckling och ägg, så välj ekologiskt. Den ekologiska kycklingen kan visserligen ha ätit ekologisk soja, men bara i mindre mängd, och den ekologiska sojan är betydligt bättre för miljön än den konventionellt odlade sojan.

Konventionellt odlad fisk, mejerivaror, fläsk och nötkött kan produceras med soja i fodret. Även här är ekologiskt det bästa valet.

Även om Sverige inte tillhör de största sojaimportörerna upprätthåller vår efterfrågan på importerat kött alltså den ohållbara produktionen av sojabönor, eftersom djuren är uppfödda på soja.

Eftersom köttet står för en stor del av vår miljö- och klimatpåverkan är det en viktig insats för miljön att äta mer vegetariskt. Då är vegetariska ersättningsprodukter ett bra alternativ till kött.

Den största delen av sojan från Brasilien används till djurfoder, och inte till livsmedel för oss människor. Det är med andra ord den ökade efterfrågan på kött som driver på den stora expansionen av sojaodlingar - och därmed avverkning - i regnskogen. Inte konsumtionen av sojaprodukter.

Den soja som finns i ersättningsprodukter för kött eller mjölk (sojakorv, sojadryck och liknande) är till största del odlad i andra länder än Brasilien. Det går också åt betydligt mer soja i fodret för att framställa ett kilo kött jämfört med att framställa ett kilo sojaprodukter.

Om du vill gynna svensk livsmedelsproduktion kan du välja vegoprodukter gjorda på havre eller ärtväxter som odlats i Sverige. Håll gärna utkik och fråga efter ekologiskt!
Naturskyddsföreningen rekommenderar en kost med mindre kött och mer växtbaserat protein.

Ja, den ekologiska sojan är okej ur miljösynpunkt. Men bara en väldigt liten del av världsproduktionen är ekologisk. Så lite som 0,5 procent av världens sojaareal är ekologiskt odlad. Den ekologiska sojan odlas framför allt i Kina - världens största producent av ekologisk soja- och i Europa där odlingen sker på gammal åkermark.

Precis som andra ekologiska grödor odlas ekologisk soja utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Den ekologiska sojan får inte heller vara genmodifierad.

Om den ekologiska sojan är certifierad av KRAV eller IFOAM får den inte vara odlad på regnskogsmark eller annan mark som varit av högt skyddsvärde och gjorts om till jordbruksmark under de senaste fem åren.

Den ekologiska sojan är spårbar och kan följas hela vägen från odlingsfälten till affären, precis som andra ekologiska produkter.
Sammanfattningsvis kan man säga att det är okej med ekologisk soja, men eftersom det finns i så små volymer kan den i dagsläget inte ersätta annan soja.

EU har identifierat soja som en riskgröda, det vill säga en gröda som riskerar att orsaka avskogning i andra länder. Andra exempel på riskgrödor är palmolja, kaffe och kakao.

För att EU:s konsumtion inte ska bidra till avskogning i andra länder arbetar man nu för att få till en lagstiftning som ska reglera handeln med sådana riskgrödor, den så kallade avskogningslagstiftningen. Enligt förslaget ska företag som producerar eller handlar med dessa riskvaror göra återkommande riskbedömningar och ta hänsyn till både miljö och mänskliga rättigheter. En sådan lag skulle vara ett viktigt skydd, både för världens skogar och för de miljöförsvarare som beskyddar dem.

EU diskuterar även bindande lagstiftning för att se till att alla företag tar hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö, något som kallas Corporate Sustainablility Due Diligence, CSDD. En sådan lag skulle innebära att företag måste ta ansvar för produktionen genom hela värdekedjan, oavsett i vilket land den sker. Företagen ska också kunna hållas ansvariga och bli ersättningsskyldiga om något brott begås. Det skulle göra stor skillnad mot idag, då det ofta är drabbade lokalsamhällen som måste bevisa övergrepp.

Naturskyddsföreningen jobbar för att företag ska ta större ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. Bland annat stöder vi lagförslaget på avskogningslagstiftning på EU-nivå, som ska förhindra att vår konsumtion av varor bidrar till avskogning. I det nuvarande förslaget ingår bland annat soja.

Naturskyddsföreningen stöder även bindande lagstiftning på EU-nivå för att se till att företag tar hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö, det som kallas Corporate Sustainability Due Diligence, CSDD.

I Sverige jobbar Naturskyddsföreningen för att svenska djur, särskilt nötboskap, ska födas upp på gräs och restprodukter, och att inhemsk odling av proteinfoder gynnas.

Naturskyddsföreningen följer även händelseutvecklingen i Amazonas och samarbetar med miljöorganisationer på plats.