Stockholm+50 – femtio år av global miljöpolitik
Stockholmskonferensen 1972 blev startskottet för den globala miljöpolitiken. 50 år senare står Stockholm återigen värd för en miljökonferens inom FN, Stockholm+50. Så vad har Sverige och världen åstadkommit för miljön de senaste 50 åren? Vi reder ut!
Stockholmskonferensen satte miljöfrågor på agendan
På knagglig svengelska ledde Sveriges jordbruksminister Ingemund Bengtsson förhandlingarna på den första FN-konferensen med miljöfrågor i fokus. Det var den 5–16 juni 1972 och det fanns ännu inga miljöministrar eller särskilda miljöministerier i världens länder.
Stockholmskonferensen kom till på förslag av Sveriges FN-ambassadör Sverker Åström och satte för första gången miljöfrågan på agendan inom FN-systemet. Konferensen ledde inte till så många konkreta åtaganden från världens länder, men resulterade i att FN:s miljöorgan UNEP bildades. Dessutom inrättades världsmiljödagen den 5 juni varje år, samma datum som konferensens invigningsdag.
Några miljöfrågor fick också sitt internationella genombrott på Stockholmskonferensen. Till exempel presenterade den svenske kemisten Svante Odén nya rön om hur svavel och kväveoxider i regnet orsakar försurning av mark och vatten. Hans upptäckter fick stort genomslag internationellt och satte i gång förhandlingar för att minska svavelutsläppen från bland annat kol- och oljeeldning i Europa.
Vilka framsteg har skett sedan Stockholmskonferensen 1972?
I vilka miljöfrågor har Sveriges haft en viktig roll?
Sverige har varit aktiva i en rad miljöfrågor globalt. Här listar vi några exempel:
Vad är förväntningarna inför Stockholm+50?
Under de 50 år som gått sedan den första miljökonferensen i Stockholm har det globala miljöarbetet utvecklats kraftigt, men miljöproblemen har inte minskat. Tvärtom så har klimatkrisen och naturkrisen blivit allt allvarligare med tiden. Vissa föroreningsproblem har vi klarat av, men ständigt nya kemikalier släpps ut i miljön, med okända konsekvenser.
I juni 2022 står Sverige ännu en gång värd för en global miljökonferens. Behovet av ökade ambitioner för bevarandet av ekosystem och krafttag som både minskar omfattningen av skador som redan skett, liksom hanterar bakomliggande drivkrafter är stort. Världen har en unik chans att i återhämtningen efter covid-19-pandemin kombinera en snabb omställning med att lägga grunden för långsiktig hållbarhet.
Sverige måste visa ledarskap i miljöpolitiken
Sverige bär en stark tradition av ledarskap inom många miljö- och utvecklingsfrågor, men trots att temat för Stockholm+50 är att ta ledarskap brister nu den svenska regeringen på flera viktiga områden. I stället för att ta ledartröjan inom miljöpolitik och internationellt utvecklingssamarbete tar regeringen pengar från klimatbiståndet och motarbetar lagar som syftar till att skydda all världens skogar.
Om Sverige på allvar vill visa ledarskap inom klimat och miljö bör regeringen stoppa nedskärningarna inom biståndet och agera för att skydda världens skogar inom EU.
Naturskyddsföreningen efterlyser djärva och ambitiösa åtgärder för att skydda och återställa den biologiska mångfalden, mildra klimatförändringar och säkerställa mänskligt välbefinnande.
Läs mer
Vad är Stockholm+50?
Stockholm+50 är ett FN-möte med miljöfrågor i fokus. Det äger rum i Stockholm den 2–3 juni 2022, 50 år efter den så kallade Stockholmskonferensen 1972. Mötet har inget mandat att fatta bindande beslut, men syftet är att skynda på det globala hållbarhetsarbetet. Temat för Stockholm+50 är att ta ledarskap.
Det här gör Naturskyddsföreningen på Stockholm+50
Naturskyddsföreningen deltar i Stockholm+50 med flera delegater, bland andra generalsekreterare Karin Lexén och ordförande Johanna Sandahl. Vi är med och anordnar två sidoevenemang på konferensen, ett om hållbar ekonomi och ett om miljöförsvarare och rätten till en hälsosam miljö.
Dessutom anordnar vi två seminarier som är öppna för allmänheten, på förmöten till Stockholm+50. Det ena är på Kulturhuset och det andra i ABF-huset.
