Striden om Preemraff – det här har hänt
Om planerna på att bygga ut Preemraff hade blivit verklighet skulle anläggningen i Lysekil bli den största utsläpparen av koldioxid i hela landet. Satsningen skulle dessutom gjort det mycket svårt för Sverige att nå sina klimatmål och leva upp till Parisavtalet. Hösten 2020 meddelade Preem att de ställde in den planerade utbyggnaden. Men vad hände egentligen innan dess?
Turerna har varit många kring den utbyggnad Preem tidigare ville göra av sitt oljeraffinaderi Preemraff i Lysekil. Vad som kunde ha satt hela Sveriges klimatmål på spel blev istället en seger för klimatet och miljörörelsen när Preem till slut drog tillbaka sin ansökan. I den här texten reder vi ut vad som egentligen hände i frågan om Preemraff, och varför bygget skulle spelat så stor roll för klimatet.
Preem fick tillstånd av mark- och miljödomstolen
Trots det akuta läget för klimatet fick Preem faktiskt tillstånd i första instans, det vill säga mark- och miljödomstolen, till att bygga ut oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil. Utbyggnaden skulle inneburit att deras koldioxidutsläpp ökade med 1 miljon ton per år. Om planerna hade blivit verklighet skulle Preemraff därmed blivit den enskilda anläggning som släppt ut mest koldioxid i Sverige, och tillståndet skulle dessutom gälla på obestämd tid. Men tillståndet betydde inte att frågan var avgjord – tvärtom väntade en lång fortsättning.
För att stoppa de här omfattande koldioxidutsläppen överklagade Naturskyddsföreningen mark- och miljödomstolens tillstånd under hösten 2018.
Tillståndet tog inte hänsyn till koldioxidutsläppen
Koldioxidutsläppen från Preemraff ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Därför tog inte mark- och miljödomstolen hänsyn till koldioxidutsläppen i sin dom. Men när Naturskyddsföreningen granskade de EU-direktiv som styr utsläppshandelssystemet kunde vi konstatera att EU-rätten inte hindrar domstolen från att avslå ansökan om tillstånd till verksamheten med anledning av de extremt höga koldioxidutsläpp som den kommer att leda till. Här kan du läsa mer om hur vi resonerar gällande utsläppshandelssystemet.
Regeringen gav sig in i frågan
Parallellt med överklagandet lämnade Naturskyddsföreningen dessutom en underrättelse till regeringen. En underrättelse enligt miljöbalken 17 kap. 5 § innebär att man informerar regeringen om att en viss verksamhet med omfattande miljöpåverkan bör prövas – av regeringen.
Vi uppmuntrade också privatpersoner att göra samma sak och över 1.600 underrättelser lämnades in till regeringen. Även Naturvårdsverket lämnade in en underrättelse. När regeringen tagit emot underrättelserna öppnade sig dörren för dem att ta sig an prövningen av utbyggnadens tillåtlighet genom ett så kallat förbehåll. I augusti 2019 kom så beskedet att regeringen skulle ta över frågan från Mark- och miljööverdomstolen.
Preem drog tillbaka sin ansökan
Huvudförhandling hölls våren 2020 och i juni 2020 tog regeringen emot domstolens yttrande om frågan. Domstolen ansåg att utbyggnaden av raffinaderiet kan tillåtas. De menade att den inte kan stoppas utifrån miljöbalken, men frågan var alltså fortfarande inte avgjord – nu var det istället upp till regeringen att fatta beslut.
Se också våra korta filmer där vi synar några av Preems klimatargument.
Regeringen skulle ha prövat Preemraff utifrån samma lagstiftning som Mark- och miljööverdomstolen skulle ha gjort. Skillnaden skulle ha varit att regeringen skulle haft en bättre möjlighet att bedöma Preems ökade utsläpp utifrån klimatlagen och Parisavtalet. Men innan regeringen hann säga sitt hann Preem ändra sig. I september 2020 uppgav Preem att de drog tillbaka sin ansökan och att beslutet fattades på marknadsmässiga grunder. Beslutet kom som ett glädjebesked för miljörörelsen och är en seger för klimatet. Efter att Preem dragit tillbaka sin ansökan har de också bestämt sig för att försöka öka sin produktion av förnybara bränslen vid raffinaderiet i Lysekil litegrann.
Preems nya ombyggnadsprojekt
I oktober 2020 gick Preem ut med att bolaget tänkte göra en ny ombyggnad av Preemraff i Lysekil, denna gång en mindre ombyggnad som motsvarar cirka en tjugondel av bolagets fossila produktion. Bolaget vill bygga om sin synsatanläggning i Lysekil (en existerande del av raffinaderiet) till att kunna ta emot cirka 40 procent förnybara råvaror från bland annat raps och tallolja. I december skickade Naturskyddsföreningen synpunkter i ett samråd där vi välkomnade att Preem nu börjar ställa om – men också pekade på problemen med råvarorna och krav på bindande åtaganden om avveckling av Preemraffs klimatpåverkan. Den färdiga ansökan till domstolen väntas i början av 2021.
