Striden om slutförvaret
Turerna kring slutförvaret av kärnavfall har varit långa och många. I 2022 tog regeringen ett beslut att godkänna kärnkraftsbranschens metod för slutförvar – men det är inte säkert att frågan är löst. Här reder vi ut vad det egentligen handlar om.
Domstolsförhandlingen om slutförvaret av kärnavfall från svenska kärnkraftverk var en del av en flera år lång process. I Sverige har diskussionen om slutförvar av det radioaktiva avfallet egentligen pågått ända sedan den första forskningsreaktorn startades på 1950-talet. De senaste fyrtio åren har Svensk Kärnbränslehantering, SKB, undersökt hur avfallet från de svenska kärnkraftverken ska förvaras. I väntan på ett slutförvar ligger avfallet i bassänger i ett slags mellanlager i Oskarshamn.
Läs vår debattartikel om de uppmärksammade kopparrören i Dagens Nyheter.
12 000 ton avfall
I samband med att SKB år 2011 ansökte om tillstånd för att bygga ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle i Forsmark fick frågan ännu mer uppmärksamhet. Deras ansökan handlar om att använda sig av den så kallade KBS3-metoden, en metod som går ut på att placera avfallet i kapslar tillverkade av koppar, gräva ner dem i urberget och fylla hålen med bentonitlera. Sammanlagt handlar det om 12 000 ton avfall, som ska lagras i minst hundratusen år.
Ärendet har prövats parallellt enligt två olika lagstiftningar – kärntekniklagen och miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort prövningen enligt kärntekniklagen, och mark- och miljödomstolen har prövat ärendet enligt miljöbalken.
Processen i miljödomstolen var öppen för miljöorganisationer, forskare, närboende, med flera, som tilläts framföra sina synpunkter på ansökan. Domstolsförhandlingen pågick under fem veckor under hösten 2017.
Vill stoppa metoden
Naturskyddsföreningen har deltagit i miljöprövningen av ansökan tillsammans med Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG. Både MKG och Naturskyddsföreningen motsätter sig idén om att använda KBS3-metoden då det saknas vetenskapligt underlag för att styrka att metoden är säker.
Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen lämnade den 23 januari 2018 över varsitt yttrande till regeringen. Domstolen gav Naturskyddsföreningen och MKG rätt på en viktig punkt – nämligen att SKB inte lyckats visa att kopparkapslarna kommer att kunna hålla tillräckligt länge, på grund av kopparkorrosion och andra nedbrytande processer.
I januari 2022 gav regeringen grönt ljus till att låta bygga slutförvaret i Forsmark, trots de betydande osäkerheter rörande kopparkapslarnas hållbarhet som forskare från KTH pekat på och trots att kärnkraftsindustrin inte velat offentliggöra testresultat i sin helhet. Beslutet innehöll inte heller några betryggande tillståndsvillkor som kunde säkerställa att man ska komma tillrätta med kopparkorrosionen i kapslarna innan slutförvaret tas i bruk.
Naturskyddsföreningen har överklagat regeringens beslut. Läs begäran om rättprövning.
Läs mer om slutförvaret av kärnbränsle hos Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG).
Och i vår medlemstidning Sveriges natur.
