Svar på ledare om skogsbruket:
Under slutet av augusti publicerades en artikel skriven av Ester Hertegård i ett antal tidningar, bland annat Göteborgs-Posten, om att den biologiska mångfalden inte är hotad i Sverige. Detta antagande går tvärs emot vad såväl naturvårdsforskningens slutsatser som expertmyndigheternas utvärderingar gör gällande.
Ester Hertegård skriver att debatten om dagens skogsbruk behöver föras utifrån hur verkligheten i skogen ser ut. Naturskyddsföreningen delar denna uppfattning, men till skillnad mot vad Hertegård för fram är hotet mot den biologiska mångfalden ett faktum som är minst lika påtagligt och akut som klimatförändringarna. Om detta är forskningen överens. Frågan handlar inte längre om huruvida den biologiska mångfalden är hotad eller inte, utan snarare hur vi ska kunna lösa dessa två ödesfrågor parallellt.
Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer inom och mellan arter samt av ekosystem. Den är grunden för fungerande ekosystem som levererar omistliga ekosystemtjänster. Ekosystemens förmåga att tillhandahålla dessa tjänster är dock helt beroende av ett fungerande samspel mellan arterna och den icke levande delen av miljön.
Mer än halva Sveriges yta är täckt av skog, men skogsbruket har omvandlat vår natur i grunden. Våra skogsekosystem befinner sig nu i slutfasen av en total ekologisk landskapsomvandling. Naturskogar avvecklas till förmån för gran- och tallodlingar utan skogens naturliga variationsrikedom. Förutom i fjällregionerna är skogslandskapet starkt fragmenterat och domineras av ung produktionsskog.
Trenden för skogens biologiska mångfald är negativ. Ansvariga expertmyndigheter konstaterar att vi inte kommer nå miljömålet Levande skogar, Artdatabanken vid SLU har tydligt slagit fast att cirka 1 400 rödlistade arter påverkas starkt negativt av avverkning och Skogsstyrelsen konstaterar att de åtgärder som genomförts i skogsbruket inte varit tillräckliga för att stoppa förlusten av viktiga livsmiljöer i skogslandskapet. Kalhyggen är i denna aspekt inte en lösning, vilket Hertegård menar. Även om en kalavverkning, liksom bränder, innebär en stor störning så går dessa inte att likställa eftersom en naturlig skogsbrand alltid efterlämnar viktiga substrat för en lång rad arter till skillnad från skogsbruket, vars hela affärsidé är att ta ut dessa substrat, det vill säga träden, ur skogen.
I klimatförändringens tidevarv behöver skogsbruket nu ställa om för motståndskraftiga skogar som bättre än dagens odlingar kan möta ökade temperaturer, stormar och insektsangrepp. För att säkerställa att Sveriges skogar i framtiden också ska kunna leverera de många ekosystemtjänster som samhället är helt beroende av krävs ett hållbart nyttjande av skogsekosystemen. Naturskyddsföreningen menar därför att de politiska besluten om skogen måste fattas mot bakgrund av naturvårdsvetenskapens slutsatser och rekommendationer.
Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen
