Svenskt skogsbruk är inte hållbart även om enskilda skogsägare gör rätt
Slutreplik. Vi lyfte vikten av att regeringen lever upp till sitt FN-löfte om att ta fram en räddningsplan för naturen i Sverige. Sverker Lidén, jägarmästare och skogsägare, skriver i sin replik att Naturskyddsföreningen ” behöver uppdatera sig om läget i svenskt skogsbruk”, skriver Beatrice Rindevall och Karin Lexén.
Lidén påstår att vi kommer med ”få eller inga fakta som underbygger kravet på en räddningsplan för svensk natur” och att ”svenska skogsägare och deras skogsbruk är föredömliga när det gäller att ta hänsyn i skogsbruket.” Vi vet och är glada över att det finns skogsägare som värnar om naturen, men dessvärre är den sammantagna bilden att det svenska skogsbruket inte är hållbart. Vår argumentation bygger på tillförlitliga och uppdaterade fakta.
Enligt Skogsstyrelsens uppföljning av miljömålet Levande Skogar går utvecklingen i miljön åt fel håll. Bland annat skriver Skogsstyrelsen att ”Sveriges möjligheter att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet kräver kraftfulla åtgärder”. Att stoppa förlusten av livsmiljöer beskrivs som avgörande. Samtidigt visar Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att en betydande del av våra ur- och naturskogar är oskyddade, och de löper därmed risk att avverkas.
Ökad avverkning
Lidén påstår att det är ”klarlagt” att EU-kritik mot svenskt skogsbruk byggt på “felaktiga satellitdata”. Vi undrar om det Lidén syftar på är ett inslag i SVT där det smög in sig fel som SVT rättade till. Vad studien som lyfts i inslaget visade var inte ökad avskogning, utan ökad avverkning. Nationell statistik visar att både avverkad volym och avverkad areal har ökat kraftigt på senare år. Samtidigt har tillväxten sjunkit och den naturliga avgången ökat. Det betyder att skogens funktion som kolsänka har försvagats, vilket är särskilt allvarligt givet klimatförändringarna och kraven från EU på ökad kolinlagring. Baserat på Riksskogstaxeringens statistik är det med andra ord tydligt att avverkningsnivån är för hög.
När Naturskyddsföreningen uppger att enbart 3 procent av den brukade skogen brukas med hyggesfria metoder baseras detta på Skogsstyrelsens statistik. Vi har svårt att se hur det skulle kunna bli korrekt att göra såsom Lidén föreslår, att räkna in skog undantagen från skogsbruk i brukad skog. Vi fortsätter att utgå från nationell statistik, både vad gäller hur mycket skog som brukas hyggesfritt och hur mycket brukad skog som finns.
När Naturskyddsföreningen uppger att enbart 3 procent av den brukade skogen brukas med hyggesfria metoder baseras detta på Skogsstyrelsens statistik
Vi i Naturskyddsföreningen ser att det finns ett växande intresse bland skogsägare för hållbara sätt att bruka skogen. Forskning visar dock att omställningen försvåras av starka normer och skogsindustrins inflytande, men nu finns allt fler aktörer som erbjuder skogsägare råd och hjälp med andra sätt att bruka skogen. Självklart ska skogsägare få möjlighet att välja mer hållbara sätt att bruka sin skog, och det är glädjande att de främsta hindren har börjat undanröjas för de skogsägare som arbetar för att bevara skogens naturvärden.
Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
