Sverige behöver en ny skogspolitik
Skogen spelar en nyckelroll för våra möjligheter att hantera både naturkrisen och klimatkrisen. En välfungerande skogspolitik är avgörande för hur väl vi kan möta framtidens utmaningar. Det har vi inte idag och det måste till en omfattande översyn av skogspolitiken för att nå dit. Här kan du läsa mer om varför dagens skogspolitik är problematisk och vilka förändringar som behövs för en bättre skogspolitik.
Varför är dagens skogspolitik problematisk?
Nuvarande skogspolitik beslutades 1993. Sedan dess har mycket hänt som förändrat förutsättningarna för hur vi kan och bör använda skogen. Det intensiva skogsbruk som bedrivs, och som nuvarande politik styr mot, är utformat för att leverera stora volymer råvara till lågt pris. Men det sker på bekostnad av många andra värden och intressen, och politikens oförmåga att hantera utmaningarna har bidragit till en polariserad skogsdebatt och växande konflikter. Nedan listar vi fyra exempel på varför dagens skogspolitik är problematisk och bristfällig:
- Skogsvårdslagen ställer låga och otydliga krav
Skogsbruket regleras främst genom skogsvårdslagen. Lagen bygger på principen om frihet under ansvar och innehåller få bindande krav, i synnerhet när det gäller miljöhänsyn. Med andra ord den hänsyn som skogsägaren måste ta till bland annat djur och växter i samband med avverkning av skogen. Dessutom saknar skogsvårdslagen i stort sett helt krav på hänsyn till skogens sociala värden, som exempelvis rekreation och friluftsliv. Att skogsvårdslagen ställer låga och otydliga krav är en av de största bristerna med nuvarande skogspolitik. Samtidigt förväntar sig politiken att markägare ska ta större hänsyn än vad lagen kräver, vilket inte fungerar i praktiken. Ett annat problem är att kraven inte behöver följas strikt så länge inte myndigheterna på förhand har fattat ett beslut om vad skogsägaren får eller inte får göra i det enskilda fallet. Det gör att det i princip är omöjligt att döma någon för brott eller vidta andra åtgärder vid bristande hänsyn till miljön. Men eftersom beslutsprocesser är resurskrävande är det bara i knappt 1 procent av alla avverkningsärenden som detta görs. Lagstiftningens otydlighet samt bristen på tillsyn och sanktioner, gör att systemet inte bara är ineffektivt utan även kostsamt för samhället.
- Två olika lagar för skogsbruket skapar osäkerheter
Utöver skogsvårdslagen omfattas skogsbruket av vissa bestämmelser i miljöbalken. Om en bestämmelse saknas i skogsvårdslagen ska miljöbalkens bestämmelser gälla i stället. I praktiken bortses dock i princip alltid den miniminivå rörande beaktande av miljön som miljöbalken reglerar. Att skogsbruket faller under två olika lagar gör det ofta svårt för den enskilde skogsägaren att veta exakt vad som gäller. Ibland kan en och samma åtgärd omfattas av både skogsvårdslagen och miljöbalken, vilket kan leda till lagvalskonflikter. Det vill säga oklarheter kring vilken lag som ska tillämpas. De parallella lagstiftningarna gör också att både Skogsstyrelsen och länsstyrelsen kan ha tillsynsansvar. Det gäller till exempel i artskyddsärenden. Att inte bara två lagstiftningar, utan också två myndigheter, kan vara inblandade i ärenden gör det ännu mer komplicerat. Inte minst för skogsägaren som kan behöva ha kontakt med två myndigheter i ett och samma ärende, som i värsta fall ger olika besked.
- Skogspolitiken har bidragit till försämrat miljötillstånd i skogen
Några år efter att nuvarande skogspolitik utformades antog riksdagen Sveriges miljömål. De beskriver vad som är en god miljö och ska vara styrande för all miljöpolitik i landet. När miljömålen antogs gjordes däremot ingen översyn av skogspolitiken, som tyvärr har visat sig vara otillräcklig för att säkerställa en god miljö i skogen. Sverige har inte bara misslyckats med att nå miljömålet Levande skogar (samt flera andra mål med koppling till skogen), utan uppföljningen visar att vi inte ens rör oss i rätt riktning och att miljötillståndet i skogen försämras. I förlängningen innebär det även att Sverige inte lever upp till sitt åtagande i Agenda 2030 - som FN:s alla 193 medlemsländer enats om för en hållbar utveckling. Miljömålen utgör nämligen genomförandet av den ekologiska dimensionen av Agenda 2030 i Sverige. Med andra ord leder inte dagens skogspolitik till ett hållbart nyttjande av skogen, utan tillåter i stället att naturkrisen i skogen förvärras.
- Skogslagstiftningen har aldrig anpassats till EU:s miljökrav
Dagens skogspolitik utformades innan Sverige gick med i EU, men trots att EU-inträdet medförde nya och bindande miljökrav för Sverige har den svenska skogslagstiftningen aldrig anpassats till vad EU-rätten kräver och tillåter. I stället har rättsläget behövt klarläggas i utdragna domstolsprocesser, där domstolarna tillämpat EU:s krav och synliggjort hur otillräcklig den svenska lagstiftningen är. Nu pågår dessutom flera processer inom EU som kommer medföra nya krav och förväntningar på till exempel att skydda och restaurera skog för att bevara biologisk mångfald, stärka skogarnas motståndskraft mot klimatförändringar och öka kolinlagringen i skogen
Läs mer: Naturskyddsföreningen anmäler Sveriges skogslagstiftning till EU
Vilka förändringar behövs för en bättre skogspolitik?
För att bevara skogens biologiska mångfald och övriga ekosystemtjänster krävs en helhetssyn. För att komma ifrån dagens konflikter behöver politik och lagstiftning vara tydlig och i linje med övrig miljöpolitik och lagstiftning i såväl Sverige som EU. En ny skogspolitik behöver formas som är i takt med omvärlden och de förändringar som har skett sedan nuvarande politik skapades. Dessutom måste myndigheterna få tillräckliga resurser för skydd av skog, tillsyn och prövning. Nedan listar vi fyra exempel på förändringar som behöver genomföras:
- Skogsvårdslagen bör inarbetas i miljöbalken
För att säkerställa att skogsbruket orsakar minsta möjliga skada på ekosystemen behöver kraven på naturhänsyn vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder preciseras och höjas. Skogsbruket bör därför innefattas av samma styrning som övrig markanvändning. Genom att inarbeta skogsvårdslagen i miljöbalken kommer helhetssynen på markanvändningen öka. Detta är en grundförutsättning för en hållbar markanvändning och skulle innebära en tydligare koppling till målet om hållbar utveckling. Det skulle också förtydliga ansvaret för att bruka skogen med beaktande av naturens egenvärde och kommande generationers behov av funktionella skogsekosystem. Att inarbeta skogsvårdslagen i miljöbalken skulle ge ett mer enhetligt och systematiskt regelverk och även lösa lagvalskonflikter i skogsbruksärenden.
- Skogspolitiken behöver utvecklas i linje med EU:s lagstiftning och strategier
EU-kommissionen har lagt fram en lång rad förslag för att skapa förutsättningar för ett ökat kolförråd, stärkta ekosystem och bevarad biologisk mångfald. Regeringen motarbetar aktivt många av dessa förslag som rör skogen. Fortsätter Sverige att motarbeta miljökrav i stället för att anpassa sig efter dem så är det inte heller bara vår miljö som står på spel. EU har ingen gemensam skogspolitik, utan ansvaret ligger på varje enskilt medlemsland. Det finns dock en rad politikområden med stor påverkan på skog där EU har befogenhet att lagstifta. Det rör t.ex. miljö, handel, klimat och energi. En ny skogspolitik behöver därför utformas i linje med EU:s krav.
- En ansvarig myndighet för skogsbruk och skydd
Myndighetsansvaret för frågor som rör hur vi nyttjar skogen bör utformas på ett sätt som är effektivt utifrån de mål som samhället har ställt upp, och de arbetsuppgifter som finns att utföra i syfte att nå dessa mål. På regional nivå finns mycket goda skäl att föra över en rad av Skogsstyrelsens arbetsuppgifter till länsstyrelserna. Exempelvis arbetsuppgifter som ärendehantering, tillsyn, rådgivning och information, skydd av områden, med mera. För både tjänstemän och markägare skulle detta medföra en större tydlighet och effektivitet då det inom flera områden finns tydliga samband och överlappande ansvar mellan myndigheterna.
- Omställning till ett naturnära skogsbruk
Den nya skogspolitiken behöver utformas så att den styr mot en omställning till ett naturnära skogsbruk. Det handlar bland annat om att säkra en acceptabel miniminivå för naturhänsyn och naturvärden i skogsbruket för att värna den biologiska mångfalden och skogens ekosystemtjänster, samt att öka den brukade skogens förmåga till klimatanpassning och dess roll i klimatarbetet Det behöver också skapas incitament för skogsägare att ställa om sitt skogsbruk.
Läs mer om omställning till naturnära skogsbruk i vår rapport: Låt skogen leva - Ett hållbart nyttjande av den svenska skogen
