Sverige behöver en samlad politik för naturen – ett naturpolitiskt ramverk
Förlusten av arter och livsmiljöer är ett växande hot mot mänskligheten, precis som klimatförändringarna. Trots det ges inte biologisk mångfald den politiska prioritet som krävs och de insatser som görs är inte tillräckliga. Sverige behöver en samlad och kraftfull politik för naturen – ett naturpolitiskt ramverk.
Den biologiska mångfalden är grunden för människans välfärd och existens. Den ger oss mat, friskt vatten, förutsättningar för vår hälsa och är basen för vår ekonomi. Ändå håller vi på att låta den gå förlorad. Vetenskapen visar tydligt att förlusten av biologisk mångfald är ett växande hot och att förlusten beror på ökad mänsklig påverkan.
Naturkrisen förvärras också av klimatförändringarna. Samtidigt motverkar välmående ekosystem klimatförändringarna och ökar naturens och samhällets motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter
Vad är naturkrisen?
Enligt FN är hotet mot jordens biologiska mångfald så allvarlig att den hotar mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten. Denna ödesfråga har samma dignitet som klimatkrisen och omnämns som naturkrisen.
Vad innebär ett naturpolitiskt ramverk för Sverige?
För att möta naturkrisen och leva upp till Sveriges åtaganden krävs, liksom för klimatet, en samhällsomställning där alla måste bidra – från enskilda personer till företag, politiker, myndigheter och organisationer.
När det gäller klimatkrisen har vi sedan flera år ett klimatpolitiskt ramverk med ett klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Detta har bidragit till att klimatet idag är en central fråga i politiken. För att vi på allvar ska kunna hantera naturkrisen och ge biologisk mångfald den plats och prioritet den behöver och förtjänar på den politiska agendan behövs ett motsvarande naturpolitiskt ramverk.
Det naturpolitiska ramverket bör omfatta:
- Ett långsiktigt naturpolitiskt mål som beslutas av riksdagen, baserat på Sveriges åtaganden internationellt och inom EU.
- En naturlag som anger att varje regering vid varje ny mandatperiod tar fram en naturpolitisk handlingsplan som talar om vad som ska göras för att nå målet och vilka resurser som avsätts för att nå dit, liksom en årlig naturredovisning som beskriver hur det naturpolitiska arbetet fortlöper.
- Ett naturpolitiskt råd som ger stöd till och utvärderar regeringens insatser.
Varför behöver Sverige ett naturpolitiskt ramverk?
Ett naturpolitiskt ramverk, med en naturlag som styr mot ett naturpolitiskt mål baserat på Sveriges åtaganden, skulle ge frågan den prioritet som krävs för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och säkra de naturnyttor som vi är beroende av.
Ramverket skulle också ge en stabil grund för en tydlig och sammanhängande naturpolitik. En politik som ger långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå uppsatta mål för biologisk mångfald och säkra en välmående natur.
Föreslaget naturpolitiskt mål för Sverige:
”Sverige ska senast till 2030 stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald i Sverige, samt senast till 2050 upprätthålla, stärka eller återställa alla svenska ekosystems integritet, konnektivitet och resiliens, öka förekomsten av inhemska vilda arter till livskraftiga och resilienta nivåer och bevara deras genetiska mångfald, och därigenom upprätthålla och stärka ekosystemens funktioner och tjänster.”
Internationella åtaganden för att vända kurvan finns redan
Världens länder antog i december 2022 ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald (Kunming-Montreal ramverket), som syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, och ge naturen förutsättningar att återhämta sig till 2050.
Genom ramverket har länderna bland annat åtagit sig att väsentligt utöka arealen av naturliga ekosystem, hejda förlusten av hotade arter, nyttja och förvalta biologisk mångfald på ett hållbart sätt och mobilisera de ekonomiska resurser som krävs för att nå dessa mål. För att uppnå detta innehåller ramverket 23 åtgärdsmål som ska nås senast 2030.
Målen handlar bland annat om att skydda minst 30 procent av land, vatten och hav, att restaurera minst 30 procent av utarmade ekosystem, att säkerställa att förlusten av områden med stor betydelse för biologisk mångfald är nära noll, att säkerställa ett hållbart brukande inom skogsbruk, fiske och jordbruk samt att ta till kraftfulla åtgärder för att säkerställa hotade arters återhämtning.
En viktig del av EU:s svar på åtagandena i det globala ramverket är EU:s strategi för biologisk mångfald. Strategin, som antagits av EU:s medlemsstater, innehåller åtaganden om att ta till de åtgärder som krävs för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030. Det ska bland annat göras genom en ambitiös satsning på restaurering av skadade ekosystem och skydd av områden med stor betydelse för biologisk mångfald.
Förslaget till ett naturpolitiskt ramverk för Sverige har tagits fram av Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF.
