5 områden där Sverige kan visa ledarskap i miljöpolitiken
Sverige bär en stark tradition av ledarskap inom många miljö- och utvecklingsfrågor, men på senare tid har det brustit på flera viktiga områden. Samtidigt som Sverige står värd för FN:s miljökonferens Stockholm+50 finansierar regeringen flyktingmottagandet genom att skära ner på klimatbiståndet och agerar bromskloss i EU:s arbete för att skydda världens skogar.
50 år efter FN:s första miljökonferens, Stockholmskonferensen, samlas återigen ledare från hela världen i Stockholm för konferensen Stockholm+50. Som värd för mötet vill Sverige leva upp till konferensens tema, att ta globalt ledarskap inom miljöfrågor och internationellt utvecklingssamarbete. Samtidigt uppvisar Sverige brister i ledarskap inom flera viktiga områden.
Ett färskt exempel är regeringens förslag om att använda 9,2 miljarder kronor av svenskt bistånd för att betala mottagandet av ukrainska flyktingar i Sverige. Självklart ska Sverige ta emot de människor som tvingas fly undan krig och kris, men att bekosta flyktingmottagandet genom att skära ner på biståndet är varken att visa ledarskap eller solidaritet. Det är att låta utsatta människor i andra delar av världen betala för krigets konsekvenser. Nedskärningarna slår hårt mot utvecklingssamarbetet inom många områden, inte minst mot miljö- och klimatsatsningar.
Ett annat exempel är Sveriges agerande i skogsfrågor i EU. Under flera år har EU försökt arbeta fram lagar för att skydda världens skogar, bland annat genom att stoppa import av varor som orsakar avskogning i Amazonas. Lagarna skulle vara viktiga för både klimatet och den biologiska mångfalden, men trots det har Sverige agerat för att urvattna förslagen. Orsaken är att regeringen vill undvika regleringar av det svenska skogsbruket.
Om Sverige på allvar vill visa ledarskap inom klimat och miljö kan regeringen inte agera bromskloss i viktiga frågor. Regeringen bör stoppa nedskärningarna inom biståndet och agera för att skydda världens skogar inom EU.
Naturskyddsföreningen efterlyser djärva och ambitiösa åtgärder för att skydda och återställa den biologiska mångfalden, mildra klimatförändringar och säkerställa mänskligt välbefinnande.
- Vi behöver förändra våra konsumtions- och produktionsmönster.
Produktion, exploatering av naturresurser och förädling av råvaror står för ungefär hälften av världens koldioxidutsläpp och över 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Det är också en stor orsak till vattenbrist. Många kränkningar av mänskliga rättigheter sker också i samband med olika typer av produktion och utvinning. Olje- och gasutvinning måste upphöra och mineralutvinning måste minska kraftigt och ske med respekt för miljö och mänskliga rättigheter. Företag måste ta ett större ansvar för biologisk mångfald, klimat och mänskliga rättigheter. Miljöförsvarare måste skyddas och ha möjlighet att ställa ansvariga företag till svars.
- Vi måste förvalta och skydda världens skogar, sjöar, vattendrag och hav på ett hållbart sätt.
Vi står inför det sjätte massutdöendet av arter. Det globala målet är att skydda 30 procent av jordens natur till år 2030. För att lyckas med det behöver vi förändra inställningen till vad som är effektivt skydd. En viktig del av detta är att erkänna, respektera och säkra urfolks och lokalsamhällens kollektiva mark- och besittningsrätt, samt deras kunskapssystem och bevarandemetoder. - Naturbaserade lösningar är ett viktigt bidrag för att hantera klimatkrisen och krisen inom biologisk mångfald.
Naturbaserade lösningar är ett viktigt bidrag för att hantera klimatkrisen och krisen inom biologisk mångfald. Men det saknas en tydlig definition vilket innebär en risk för att det stimulerar miljöskadlig verksamhet, till exempel naturskogar som ersätts av trädplantage. Det kan också innebära att det blir konflikter om mark och att mänskliga rättigheter kränks. Därför behöver definitionen av naturbaserade lösningar förtydligas så att nyttan för klimat och biologisk mångfald står i centrum och att respekt för mänskliga rättigheter säkerställs. - Det globala energisystemet måste snabbt gå mot 100 procent förnybar energi.
Den globala energisektorn driver på klimatförändringarna genom utvinning och utsläpp av fossila bränslen. Det globala energisystemet måste därför snabbt gå mot ett 100 procent förnybart energisystem och samtidigt förse fler människor med el och bränsle. Det är viktigt att energiomställningen inte sker på bekostnad av den biologiska mångfalden, utan med bevarandet i åtanke. - Återhämtningen efter covid-19 erbjuder en unik möjlighet att åtgärda det ohållbara och orättvisa finansiella systemet.
Finansiella flöden behöver omdirigeras till gröna och hållbara investeringar. All finansiering av fossila bränslen, miljöskadliga subventioner och andra typer av miljöskadliga sektorer bör upphöra.
