Sydafrika: Motståndare till kolgruva hotad och attackerad
Vinterblåsten i Sydafrika brukar vara hård. Men sedan det stora dagbrottet öppnat jordskorpan för kolgruvan Ikwezi Mine piskar vinden ännu ettrigare, och miljöförsvararen Lucky Shabalalas ansikte blästras av sand när han besöker familjerna som bor här.
Artikeln i korthet:
- En kolgruva, i form av ett dagbrott för att bryta kol, öppnas i västra Sydafrika trots att gruvbolaget Ikwezi Minings tillstånd för gruvan redan gått ut och att den tillsatta styrelsen var olaglig.
- Familjer som bor i området sedan 1950-talet tvångsförflyttas för att ge plats till dagbrottet. Deras hus har rivits med bulldozers med skydd av polis och säkerhetsvakter, trots att familjerna aldrig konsulterats.
- Miljöförsvararen Lucky Shabalala som kämpar mot gruvan har hotats och attackerats flera gånger, hans telefon är avlyssnad, han skuggas och kan inte längre bo med sina barn för att inte utsätta dem för fara. Det demokratiska utrymmet för civilsamhället i Sydafrika är hårt ansatt och krymper.
- Enligt Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation groundWork finns det minst 50 pågående gruvkonflikter i Sydafrika, en del av dem mycket allvarliga med dödlig utgång. År 2016 mördades Sikhosiphi Radebe, högljudd motståndare till en titangruva i Xolobeni.
Det som hänt vid Ikwezi-gruvan, som ligger på Kliprand Farm, är ett typexempel på hur gruvbolagen kan gå tillväga i Sydafrika. Gruvbolaget Ikwezi Mining i västra Sydafrika fick med sig ett fåtal familjer som bodde där dagbrottet skulle ligga med löften om pengar, nya hus och anställning vid gruvan. En kvinna som representerade tre familjer skrev på, medan sex andra familjer inte hade någon aning om vad som hände. Ändå menade bolaget att lokalbefolkningens behov nu var tillgodosedda.
Familjer tvångsförflyttade för kolgruva
Plötsligt fick flera hushåll besök av gruvans utsända som mätte deras hus. Sedan kom bulldozers som jämnade bostäderna med marken. Demoleringen utfördes med skydd av lokal polis och säkerhetsföretag. Byborna tvångsförflyttades till små plåtskjul.
Familjerna har fått bo på Kliprand Farm sedan 1950-talet mot att de arbetat gratis. När farmaren lämnade gården på 1990-talet lovade han att de skulle få bo kvar och fortsätta bruka jorden. De skulle aldrig behöva flytta. Men de indiska och sydafrikanska ägarna till kolgruvan ville annorlunda. Det lukrativa kolet skulle brytas.
Miljöförsvarare hotas för sin kamp mot gruvan
När familjerna tvångsförflyttades av gruvbolaget kontaktade de Lucky Shabalala. Han är aktiv inom organisationen Sisonke, som arbetar nära Naturskyddsföreningens sydafrikanska samarbetspartner groundWork. Lucky Shabalala ordnade möten och protestaktioner. I sitt arbete upptäckte han att den styrelse som valts var olaglig, eftersom bara vissa av de boende fått vara med och välja familjernas representanter. Dessutom uppdagades det att Ikwezi Minings tillstånd för gruvan gått ut.
Lucky blev nu fiende nummer ett – och inte bara till gruvbolaget. De familjer som fått fördelar, jobb, pengar och plats i styrelsen bekämpade Lucky med våld. Han har attackerats tre gånger. Värst var det utanför en mataffär i Newcastle i mars 2019. Mobben hade omringat Lucky och en av ledarna kom emot honom med pistolen i sin hand.
– Men då kom köpcentrets säkerhetsvakter och räddade mig och sprutade pepparspray, säger Lucky Shabalala.
Han brydde sig inte om att polisanmäla händelsen, eftersom de anmälningar han gjort tidigare har försvunnit. Det har däremot inte de polisanmälningar mot Lucky som anställda vid gruvbolaget gjort, för bland annat påstådda attacker. En polischef har sagt till honom att han ställer till problem för både gruvan och för polischefen själv, berättar Lucky. Och flera gånger har han varit nära att gripas.
Miljöförsvararen Lucky har heller inte fått något stöd från gruvministeriet, som exempelvis inte svarat på de skrivelser han lämnat in. Däremot har Lucky hört från en medarbetare vid ministeriet att hans telefon är avlyssnad och att han skuggas.
Minst 50 gruvkonflikter i Sydafrika
Sydafrika är mycket beroende av gruvinkomsterna som uppgår till nära sju procent av BNP. Sammanlagt har gruvnäringen nästan en halv miljon anställda. Enligt groundWork finns det minst 50 gruvkonflikter i Sydafrika. Vissa har varit värre än vid Ikwezi-gruvan. Aktivister har dödats. 2016 mördades till exempel Sikhosiphi Radebe, som var högljudd motståndare till en titangruva.
Efter attacken i mars fick Lucky Shabalala ekonomiskt bistånd från Human Rights Watch och kunde hyra in en livvakt under några månader. Men nu är pengarna slut och han flyttar istället runt mellan olika adresser. Han kan inte längre bo med sina barn som är fem, nio och 15 år gamla. Släktingar tar hand om dem men ibland smyger han dit och träffar dem.
– Barnen vet att mitt liv är i fara så de förstår, säger Lucky Shabalala sorgset.
Text: Torbjörn Selander
