Tropiska skogar – nödvändiga för vår överlevnad
Människor världen över är beroende av tropiska skogar. De är skattgömmor med oerhörd biologisk artrikedom som binder kol och mildrar effekterna av klimatförändringar. Regnskog, monsunskog, molnskog, lövfällande torrskog, mangrove och trädklädd savann är exempel på tropiska skogar.
Mer än hälften av jordens arter finns i de tropiska skogarna som löper runt jordklotet längs med ekvatorn. De är vitt skilda skogstyper, men de har gemensamt att de alla rymmer en unik biologisk mångfald.
Varför är de tropiska skogarna så viktiga?
- Regnskogarna är världens i särklass mest artrika ekosystem. De är biologiska skattgömmor som skapats under miljontals år. Man beräknar att vetenskapen bara känner till ungefär tio procent av alla arter som lever i regnskogarna. Brasilien har mer än 9 000 trädslag, flest i världen, Indonesien är nummer tre med över 5000 arter.
- Skogen bidrar också till att binda och absorbera koldioxid och kan dämpa effekterna av klimatförändringar på många sätt.
- Mer än 60 miljoner människor som tillhör olika urfolk är i hög grad beroende av regnskogen för sin överlevnad. De tropiska skogarna är starkt knutna till historia, kultur och också försörjning för de människor som bor i eller intill dessa områden. Områden som förvaltas av urfolk, vilket är omkring 28 procent av världens landyta, inkluderar några av världens mest intakta områden ekologiskt sett och även många så kallade hot spots, områden som är extra värdefulla i och med sin artrikedom. En viktig faktor för att detta ska bestå är att urfolk fortsatt har inflytande över hur dessa områden förvaltas och brukas. Regnskogen är inte alltid en av människan orörd pärla som många kanske tror utan är områden som också berikats av urfolkskulturer på olika sätt.
- Människor får också mångfalt tillbaka i form av en rikedom på mat från växtriket, som till exempel svamp, frukt, bär, nötter, grönsaker, honung, kryddor men även genom jakt och fiske. Mycket av vardagsmedicinalväxter fås från skogen vilket är av stor betydelse för människors hälsa. Råvaror som timmer och fibrer för olika användningsområden är andra resurser om brukas varsamt. Skogsområden skyddar omkringliggande områden mot översvämning, skadeinsekter (fåglar är effektiva skadebekämpare) och mot erosion. Dessa funktioner är oerhört värdefulla både i ett lokalt och globalt perspektiv.
- Skogarna bidrar även till bättre skördar. Studier i Costa Rica har visat att kaffeproduktionen i närheten av ett skogsområde där elva arter av bin lever ger 20 procent högre skörd, jämfört med områden en kilometer bort från skogsområdet där det endast finns en sorts bi.
- I EU-kommissionens rapport The Economics of Ecosystems and Biodiversity, TEEB, beräknas skogen i nationalparken Masoala på Madagaskar ge människan gratistjänster till ett värde av 116 497 800 USD, och då utgör Masoala bara en bråkdel av jordens tropiska skogar.
Avskogning av tropisk skog – vad får det för konsekvenser?
Trots detta avverkas skog i en alarmerande hög takt. Omvandling till jordbruksmark för storskalig produktion av främst soja och palmolja står för 40 procent av avskogningen i tropiska skogar. När skogen avverkas drabbas också klimat och vatten långt utanför skogens gränser. Omkring en femtedel av koldioxidökningen i atmosfären beror på avskogningen. Skog är inget isolerat ekosystem utan är tätt kopplat till jordbruksmark och marina miljöer. Resultatet blir extrem torka under torrperioderna och kraftiga översvämningar under regnperioderna.
I Sydostasien, framför allt i Indonesien och malaysiska delen av Borneo, är det oljepalmsplantager som är den dominerande orsaken till avskogning. Först pågår en intensiv skogsskövling och därefter anläggs ofta helt landskapsomdanande oljepalmsplantager. Kvar blir ett landskap där djur och växter får ge plats för odlingar av en enda gröda. Många lokalsamhällen förlorar de gemensamt brukade skogarna och jordbruksmark, levnadssituationen förändras drastiskt för drabbade människor. Trycket från såväl myndigheter som plantageindustrin att acceptera denna expansion är stor.
Hur kan vi bevara de tropiska skogarna?
För att bevara de tropiska skogarna måste forskning och traditionell kunskap gå hand i hand. Många av de urfolk som lever i eller i närheten av de tropiska skogarna har kunskap om förvaltning som är unik och behöver lyftas in i debatten om hur skogar ska brukas och skyddas framöver. Genom att kombinera ekologi, etik och kultur till en världsbild där människan är en del av naturen har de ofta lyckats väl med att ta hand om sina naturresurser. Den traditionella kunskapen har också fått erkännande i konventionen om biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity (CBD).
Vad gör Naturskyddsföreningen för att skydda de tropiska skogarna?
Naturskyddsföreningen samarbetar med ett flertal lokala organisationer och internationella nätverk för att bevara de tropiska skogarna i Asien, Afrika och Latinamerika. Ett bra miljöarbete ska respektera mänskliga rättigheter, urfolks särskilda rättigheter och ge möjligheter till inflytande i hur världens skogsresurser ska förvaltas och brukas.
Vi stödjer organisationer som arbetar på policynivå för att stater ska ta ansvar och för att exploatering av skogsresurser ska begränsas. Vi samarbetar också med våra globala kollegor i relevanta processer. Naturskyddsföreningen arbetar också gentemot Sverige och EU för detta. Vi främjar projekt i linje med Community Forest Management (CFM). Det är en modell för att utveckla god samhällsekonomi genom att ge lokalsamhällena kontroll över skogsresurserna. Samhällena får ansvar att förvalta skogen långsiktigt, och anpassat till naturens begränsningar.
Naturskyddsföreningen samarbetar även med organisationer i bland annat Kenya och Etiopien som fokuserar på spirituella naturområden, så kallade Sacred Natural Sites. Områdena har spirituell betydelse för människor sedan lång tid tillbaka. De har också fyllt en viktig funktion ur försörjningsperspektiv. Det kan vara källor för rent vatten, mindre skogsområden som skyddats för att floder inte ska påverkas och brukssystem för floden så att inte vattnet förorenas och så vidare.
På så sätt har dessa områden bevarats under en lång tid och idag utgör de en oas för många arter, trots att omgivningarna kan vara hårt påverkade av människan.
Värdet av dessa områden ur kulturellt och biologiskt perspektiv har också uppmärksammats av den Internationella Naturvårdsunionen, IUCN, som arbetar för att uppmärksamma dessa områden och för att urfolk och lokalsamhällen fortsatt ska få vårda dessa.
