Vad är konstgödsel?

Man brukar skilja mellan konstgödsel och organiska gödselmedel. Den stora skillnaden är att organisk gödsel kommer från djur eller växter, som till exempel stallgödsel, kompost eller rötrester från biogasanläggningar. Organiska gödselmedel innehåller samma ämnen som konstgödsel men även andra ämnen som är nyttiga för växter och markens organismer.

Växternas behov av näring har varit en central fråga för jordbruket ända sedan vi människor började bruka marken. Men det var inte förrän efter andra världskriget som konstgödseln förändrade jordbruket i grunden. Nu var det inte längre nödvändigt för gårdarna att odla kvävefixerande växter som klöver, utan de kunde använda hela åkerarealen till spannmål eller andra grödor som gödslades enbart med konstgödsel. Eftersom naturgödsel inte längre behövdes kunde de också sälja sina djur. Gårdar med mindre bördig odlingsmark ökade istället antalet djur och köpte foder från gårdar som specialiserat sig på det. På de djurlösa gårdarna blev ogräs och skadeorganismer ett större problem, men det hanterades med de kemiska bekämpningsmedel som kom samtidigt med konstgödseln.

Konstgödseln har tillsammans med kemiska bekämpningsmedel bidragit till ökade skördar i världens jordbruk. Det kan verka självklart att de kraftigt ökade skördarna bidragit till att vi kunnat försörja allt fler med mat. Men faktum är att den ökade produktionen i stor utsträckning gått till djurfoder som möjliggjort vår ökade konsumtion av kött. Utan konstgödsel hade vi troligen haft en helt annan kosthållning och, naturligtvis, ett annat jordbruk än vi har idag.

Konstgödsel sprids oftast i i form av små korn. Man gödslar ofta både vid sådd och senare under säsongen när grödan växer. Hur mycket man gödslar beror bland annat på vad som odlas och hur stor skörd man förväntar sig.

Under 2021/2022 köptes 184 900 ton kväve och 14 100 ton fosfor (SCB 2023) i form av mineralgödsel i Sverige. Siffrorna visar inte exakt hur mycket konstgödsel som faktiskt användes i Sverige men det ger en känsla för vilka mängder det handlar om. Globalt ökade användningen av konstgödsel med 46 procent mellan 1990 och 2020.

För att tillverka konstgödsel behöver man ta näringsämnen från olika källor och binda dem i en form som sedan kan spridas på åkern och tas upp av växterna. När det gäller kväve är det kvävgasen i atmosfären som är den huvudsakliga källan. Den binds in genom en process som kallas för Haber-Bosch, i vilken kvävgas och vätgas reagerar och bildar ammoniak. Processen sker under högt tryck och höga temperaturer, och är därför energikrävande. Ofta används naturgas som energikälla vid framställningen. Vad gäller fosfor och kalium är råvarorna mineral som bryts från gruvor eller dagbrott. Andra ämnen som ofta ingår i konstgödsel är svavel och magnesium.

I Sverige producerar vi idag ingen konstgödsel. Däremot tillverkas konstgödsel på flera håll i Europa. De största europeiska producenterna är Tyskland, Polen, Frankrike och Spanien. Denna produktion är mycket beroende av import av naturgas, fosfor och kalium. Trots det importerar vi mer näringsämnen till EU än vi exporterar.

De största producenterna av konstgödsel i världen är Kanada, Kina, Indien, Marocko, Ryssland och USA. I Sverige importerar vi cirka 750 000 ton fysisk vara per år, varav cirka 96 procent är konstgödsel. Merparten av Sveriges import kom under 2021 från EU-länder men 22 procent kom från Belarus och Ryssland.

Problemet med konstgödsel är inte att kväve, fosfor eller kalium är giftigt. Dessa tre ämnen är nödvändiga näringsämnen som växterna behöver. Konstgödsel innehåller även tungmetallen kadmium som förgiftar marken, men det största miljöproblemet förutom klimatpåverkan, är övergödningen som konstgödseln orsakar. Här kan du läsa mer om problematiken med konstgödsel.

Det är fullt möjligt att bedriva jordbruk utan konstgödsel. Allt ekologiskt jordbruk drivs idag utan konstgödsel. Istället jobbar man med kretslopp för att cirkulera näringen genom stallgödsel eller andra organiska gödselmedel, och tillför nytt kväve genom att odla grödor som fixerar kväve från luften.

Trots det kan vi relativt säkert säga att vi inte kan behålla vår nuvarande kosthållning utan konstgödsel. Åtta miljarder människor kan helt enkelt inte fortsätta att äta så mycket kött och animaliska produkter som vi gör i dag. Det finns beräkningar som visar att vi inom Europa skulle kunna försörja dagens befolkning med ett jordbruk helt utan konstgödsel, men då med en avsevärt mindre andel kött i kosten och en minskad överkonsumtion av energi och protein (Billen et al. 2021).

Konstgödsel är inte tillåtet i ekologisk odling. Det beror på att ekologiskt jordbruk ska bygga på ett kretslopp för att bevara markens och ekosystemens hälsa. Ekologiskt använder inte heller andra insatsmedel som kan ha skadliga effekter för djur och natur.