Vad händer med vädret?

Den globala uppvärmningen håller verkligen på att förändra våra vädermönster. Det beror på flera, ofta sammankopplade, saker. För oss här i Sverige beror det främst på att området nära polerna värms upp snabbare än resten av planeten. Det påverkar jordens jetströmmar en mil upp i atmosfären som i sin tur påverkar vädermönstren.  I Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Vi har redan cirka två graders uppvärmning, medan den globala uppvärmningen ligger på kring en grad. 

När jetströmmarnas banor förändras är det mer sannolikt att en vädertyp blir liggande kvar länge. Samtidigt har sannolikheten för extremt väder ökat. 

De här förändringarna behöver alltså inte göra att det generellt blir varmare överallt. Milt väder kan ligga kvar trots att det egentligen borde vara vinterväder. Kylan kan plötsligt slå till och bli liggande kvar länge. En sommar kan bli ovanligt het och torr med risk för bränder, eller blöt och kall. Vädret blir både mer oförutsägbart och mer extremt.  

Det oförutsägbara vädret påverkar förstås både djur och växter. Vintern är en tuff period för många, med kyla och brist på vatten och mat. Men genom att den är förutsägbar och återkommer varje år har djur och växter kunnat anpassa sig. De har olika strategier: en del flyttar söderut, andra går i vinterdvala, övervintrar som ägg eller puppa, fäller löv eller lagrar energi på olika sätt. 

När vädret inte längre är lika förutsägbart får djur och växter det extra tufft. Blommor som blommat extra tidigt på grund av en mild vinter löper stor risk att frysa senare om vädret slår om igen, och att inte kunna sätta frukt. Fåglar som stannat kvar när vintern inleds milt kan få det svårt om kylan plötsligt slår till. Eller, om vintern fortsätter vara mild ända fram till våren, kan de tvärtom få ett försprång jämfört med de fåglar som återvänder på våren efter en lång flytt. Igelkottar och fladdermöss kan vakna upp och tära på näringsreserven och får problem om det blir kallt igen.  

Snöfattiga vintrar gör att skogsharen, som har vit vinterpäls, blir mer synlig och utsatt för rovdjur. Brist på snö gör det också lättare för ugglor att ta sorkar och möss som inte kan söka skydd under snön. Vikaresälen och andra djur som är beroende av is där de föder sina ungar på våren får det svårare att fortplanta sig. 

Utan snö och tjäle ligger åkrarna bara. Tjälen håller normalt kvar fosfor och växtnäringsämnen i jorden. När det regnar spolas nu istället näringsämnen ned i diken och vidare ut i havet. Det bidrar till övergödningen och efterföljande algblomning på sommaren. 

Mildare vintrar bidrar till fler ”stressade” granar, försvagade träd, vilket ökar sårbarheten för angrepp av granbarkborrar. Granen är bättre anpassad för kallare vintrar.  

Nya arter vandrar in när klimatet blir varmare och vintrarna milda. Det kan gynna spridningen av invasiva arter som annars inte skulle klara vintern. Det kan också bidra till spridning av nya arter av insekter och svampar som kan orsaka skada för jord- och skogsbruk och sprida sjukdomar. 

Jetströmmar är mycket kraftiga vindar på hög höjd, cirka 8-10 kilometer upp i atmosfären. Vi känner inte av dem direkt, men de påverkar våra vädermönster. De drivs av temperaturskillnaden mellan polerna och ekvatorn, och även av jordens rotation. 

När polerna värms upp snabbare än områden längs ekvatorn påverkar det temperaturskillnaderna mellan polerna och ekvatorn, och det påverkar även hur jetströmmarna beter sig.  Jetströmmarna meandrar, böljar och rör sig annorlunda jämfört med förr, vilket kan påverka vädermönster så att samma väder ligger kvar under längre tid. 

Temperaturen började mätas systematiskt på jorden år 1880. Om man ser på perioden 1880-2017 har 17 av de 18 varmaste åren inträffat efter 2001.