Vad hoppas vi ska hända på COP28?
På klimatmötet COP28 i Dubai behöver världens länder komma överens om att minska utsläppen och bidra till klimaträttvisa. Samtidigt kan förhandlingarna påverkas av att värdlandet är en stor oljestat, där mötets ordförande har tunga kopplingar till fossilindustrin.
Vad är COP28?
COP står för Conference of the Parties, ungefär “konferens mellan parterna” och är den förkortning som i vardagligt uttryck används för att benämna FN:s årliga klimatkonferens. Siffran kommer från att det är det 28:e året som klimatkonferensen anordnades.
Under COP samlas världsledare, forskare och organisationer för att diskutera frågor om miljön och klimatet och inte minst – för att förhandla fram lösningar och åtgärder. I år hålls mötet i Dubai, Förenade Arabemiraten, mellan 30 november och 12 december.
Den första konferensen hölls 1995 i Berlin. Tidigare konferenser har bland annat resulterat i Kyotoprotokollet 1997 och Parisavtalet 2015.
Det här står på spel
De globala växthusgasutsläppen fortsätter att öka och utsläppsbudgeten som finns kvar för att vi ska hålla oss inom 1,5- gradersmålet minskar snabbt. Under 2023 uppmättes den varmaste dagen och månaden någonsin. UNEP Emissions Gap Report rapporterar att med nuvarande klimatplaner – som ofta inte följs ordentligt – är världen på väg mot 2,5-2,9 graders uppvärmning.
Planerna behöver alltså skärpas. 1,5-gradersmålet från Parisavalet är fortfarande möjligt, men kraftfulla och snabba åtgärder krävs för att det ska lyckas. Den rikaste procenten av jordens befolkning släpper ut lika mycket som två tredjedelar av jordens befolkning. Samtidigt drabbas de grupper som har bidragit minst till klimatkrisen, framförallt marginaliserade grupper som kvinnor, barn, urfolk, migranter och flyktingar värst av klimatförändringarnas effekter.
Allt större splittring kring fossila bränslen
Årets klimatförhandlingar hålls i oljestaten Förenade Arabemiraten och mötets ordförande Sultan Al Jaber är VD för det statliga olje- och gasbolaget Adnoc. På fjolårets COP27 i Egypten där Naturskyddsföreningen deltog var närvaron av lobbyister för olja och gas mycket märkbar.
Det finns därför en oro att detta återupprepas på COP28, vilket riskerar att underminera själva legitimiteten i förhandlingarna. Ordförande och många av de länder som är starkt beroende av olja och gas lobbar för att fokus ska ligga på växthusgasutsläppen, istället för att fokusera på själva orsaken till utsläppen – förbränning av fossila bränslen som kol, olja och gas.
Fossillobbyisternas logik går ut på att vi ska kunna fortsätta använda fossila bränslen om det finns tekniska lösningar för uppfångning av koldioxid (såsom CCS), något som ordföranden lyft flera gånger. Han förespråkar även ”nedfasning” snarare än ”utfasning” av fossila bränslen.
Det är självklart inte en rimlig lösning. Naturskyddsföreningen anser, med forskningen i ryggen, att en snabb och rättvis utfasning av alla fossila bränslen är det som krävs för att vi ska kunna nå 1,5- gradersmålet.
Detta behöver COP28 leverera
På årets COP kommer man för första gången ha genomfört en så kallad global översyn av Parisavtalet. Det visar hur väl världens länder lever upp till löftena och om vi är på rätt väg. Det är viktigt att besluten som fattas i Dubai baseras på den här globala översynen. Besluten i Dubai behöver också innebära mycket höjda ambitionsnivåer med konkreta åtgärder för utsläppsminskningar, klimatanpassning och skador och förluster. Genomförandet bör grundas på jämställdhet och rättvisa.
Vi förväntar oss att Sverige och EU tar ett stort ansvar för att driva förhandlingarna framåt, och att Sverige driver på för högsta möjliga ambition, både inom EU och i samtal med andra länder. Inom följande sex områden har vi höga förväntningar på mötet och på Sveriges och EU:s agerande:
Starkare nationella ambitioner
Enligt Parisavtalet ska ländernas klimatarbete utvärderas genom en global översyn vart femte år. Den första kommer avslutas på COP28. Därefter ska regeringarna diskutera resultaten, där vår förhoppning är att det ska leda till nya och mer ambitiösa beslut om hur länderna ska ta klimatarbetet framåt. Vi tycker att beslutet måste baseras på den senaste vetenskapen, sätta 1,5-gradersmålet som en övre gräns samt resultera i ambitiösa och konkreta åtgärder.
Höjda ambitioner för utsläppsminskningar
De globala utsläppen måste minska med hälften senast till år 2030 och nå nollutsläpp senast år 2045 för att det ska vara möjligt att klara 1,5-gradersmålet. COP28 måste resultera i ökade ambitionsnivåer som leder till konkreta åtgärder i linje med 1,5-gradersmålet. Klimatomställningen måste ske på ett rättvist sätt som gynnar hela samhället världen över. Det innebär att omställningen till förnybar energi och de metaller den är beroende av sker på ett rättvist och inkluderande sätt, utan att biologisk mångfald utarmas och ekosystem försvagas.
Klimatanpassning
I takt med att effekterna av klimatförändringarna blir allt värre och tydligare ökar behovet av anpassningsåtgärder. Fördelningen mellan finansiering för utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder har länge varit obalanserad mellan rika och fattiga länder.
Skyddsåtgärder för människor och deras rättigheter samt friska ekosystem genom skydd, restaurering och hållbart brukande av skog, mark och hav bidrar till en mer rättvis och motståndskraftig värld. Det finns sedan tidigare ett globalt mål för anpassning, men nu måste det också omsättas i verkliga åtgärder. Det förväntar vi oss ska ske på årets COP, samt att mötet beslutar om mätbara hållpunkter och indikatorer som regelbundet kan följas upp.
Vi förväntar oss också att länderna på COP28 levererar på målet inom Glasgow Climate Pact om att fördubbla finansieringen till anpassningsåtgärder till år 2025.
Klimatfinansiering
Höginkomstländerna, där bland annat Sverige ingår, har sagt att man ska bidra med 100 miljarder dollar per år i ny klimatfinansiering mellan 2020-2025. Den här finansieringen ska också vara utöver det man redan ger på annat håll, som bistånd. I Sveriges fall innebär det alltså att vårt bidrag till klimatfinansieringen ska vara ett extra tillägg utanför den vanliga biståndsbudgeten.
Nästa år, på COP29, ska man sätta ett nytt mål för finansiering. Det diskuteras redan nu. Här anser vi att att det behövs åtaganden om ett högre mål med delmål för utsläppsminskningar, anpassning och skador och förluster.
Vi förväntar oss även att Sverige och EU stöttar fonden för skador och förluster. Fonden måste vara demokratisk styrd och bör därför ligga under FN-systemet snarare än under Världsbanken och de stora förorenande företagen måste ta ekonomiskt ansvar för sin historiska klimatskuld.
Minska risk för dubbelräkning i utsläppshandeln
Den omdebatterade artikel 6 i Parisavtalet handlar om handel med utsläppsrätter. Det innebär att länder kan köpa och sälja utsläppsutrymme. Sveriges regering vill satsa på detta och har slutit avtal med ett antal länder, men det finns flera risker relaterade till artikel 6 som är viktiga att uppmärksamma.
Några av de stora riskerna handlar om dubbelräkning och att utsläppsprojekt inte är additionella, det vill säga att de hade genomförts oavsett handeln. Det skulle betyda mindre utsläppsminskningar än vad man hade kunnat få om alla länder satsar nationellt.
Det kan också innebära minskad ambition hos de länder som räknar in utsläppskrediter i sina nationella åtaganden, ökad svårighet och kostnad för värdlandet att möta sina klimatmål, samt risken att klimatprojekten leder till negativa miljö-, sociala och ekonomiska effekter för lokalsamhällen.
Naturskyddsföreningen anser att Sverige inte bör använda artikel 6 för att uppnå sina nationella klimatmål.
Vi anser också att det är viktigt att information om artikel 6 är öppen och transparent. Det är en förutsättning för att möjliggöra civilsamhällets meningsfulla deltagande.
Omställning av finansiella flöden
Ett av Parisavtalets övergripande mål handlar om att ställa om finansiella flöden, till exempel skatter och finansiering som idag går till fossil energi.
Vi tycker att länderna på COP28 bör åta sig att avveckla all offentlig finansiering och subventioner till fossila bränslen och andra miljöskadliga aktiviteter. Istället bör resurserna styras om till finansiering av utsläppsminskningar, anpassning och skador och förluster.
