Vad innebär regeringens budget för natur, klimat och miljö?
Naturskyddsföreningen har analyserat regeringens och Sverigedemokraternas budget. Det är ett stort bakslag för miljöpolitiken.
Regeringens och Sverigedemokraternas politik leder till stora utsläppsökningar. En tredjedel av reformutrymmet i budgeten läggs på subventioner till bensin, diesel och bilresor. Och pengar tas från järnväg till väg. Budgeten saknar effektiva åtgärder som ger resultat och som kompenserar för de stora utsläppsökningarna.
Miljö- och naturvård
Budgeten för hela utgiftsområde 20, där en stor del av miljöbudgeten ryms, skärs ner från 23,75 miljarder år 2022 till 19,55 miljarder 2023. Det innebär en minskning med närmare 20 procent. Prognosen för 2025 är att utgiftsområdet ska skäras ner till totalt 10 miljarder vilket skulle innebära en minskning med 60 procent jämfört med dagens nivå.
Sänkta anslag till skydd av värdefull natur
Mer skog behöver skyddas i Sverige, både av klimatskäl och för den biologiska mångfaldens skull. Förlusten av biologisk mångfald, även kallad naturkrisen, är en kris som är lika akut som klimatkrisen, men mindre uppmärksammad. I Sverige är närmare 5000 arter rödlistade, varav nästan hälften klassas som ”hotade”. Det största hotet mot dem är det hårda skogsbruket och igenväxning av landskapet.
EU har beslutat att minst 30 procent av ekosystemen på land och till havs ska skyddas. Sverige ligger långt från det målet, inte minst när det gäller skogen. Totalt sett är endast 6 procent av den produktiva skogsmarken formellt skyddad. Utan tillräckliga anslag till skydd av värdefull natur riskerar skogar med höga naturvärden att avverkas. Nu skär regeringen ner budgeten för skydd av värdefull natur med en tredjedel från dagens 1,7 miljarder till 1,2 för 2023 miljarder. Prognosen för 2025 är ännu lägre, endast 0,7 miljarder.
Efter decennier av hårt utnyttjande av naturen krävs nu restaurering av stora arealer natur. EU föreslår att 20 procent av ekosystemen ska restaureras till år 2030. Nu sänker regeringen anslagen för åtgärder för värdefull natur med 45 procent, från dagens dryga 2 miljarder till 1,1 miljard.
Återvätning av torvmarker
Andelen våtmark i Sverige har minskat kraftigt. När våtmarkerna försvinner ökar utsläppen av växthusgaser, grundvattenbildningen minskar och den biologiska mångfalden utarmas. Torrläggningen av kärr, mossar, sjöar och vikar som genomförts, står idag för motsvarande 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Torvmarker som dikats för jord- eller skogsbruk, behöver som huvudregel återvätas. Resurserna för skötsel och restaurering av våtmarker i skyddade områden behöver utökas kraftigt.
I regeringens budgetproposition är anslaget för 2023 ungefär lika stort som tidigare år men därefter sänks det med 100 miljoner per år.
Sverige ligger efter med arbetet att återväta torvmarker - därför behövs en betydligt större satsning på våtmarker både för att minska utsläppen och för att gynna biologisk mångfald.
Det är bra att regeringen fortsätter satsningen på återvätning men mycket mer pengar behövs.
Minskade anslag till havs- och vattenmiljö
I anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö ingår bland annat arbetet med att minska övergödningen i Östersjön och bidrag till lokala vattenvårdsprojekt. Trots att regeringen aviserade att den vill satsa på särskilda insatser för att motverka övergödning av Östersjön i regeringsförklaringen minskas anslaget för ”åtgärder för havs- och vattenmiljö” med 355 miljoner kronor 2023, vilket motsvarar en neddragning på ungefär 20 procent.
I budgeten skriver regeringen att det är särskilt angeläget med ytterligare åtgärder mot övergödning och att öka takten i genomförandet av åtgärder för att minska övergödningen ökar.
De vill också minska näringstillförseln från jordbruk och avlopp, fortsätta arbetet för att minska försurningen och för att hindra att skräp, läkemedel och andra föroreningar sprids. De anser också att de mest värdefulla havsområdena ska skyddas som marina reservat och att särskilda insatser ska göras för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske.
Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna framgår inte.
Transporter
Budgeten riskerar att bromsa den elektrifiering av vägtrafiken som behövs. Regeringen menar att elektrifiering är vägen framåt för att nå klimatmålen. Samtidigt skickar de helt motsatta signaler när de sänker skatten på fossila drivmedel, river upp reformen av reseavdraget och tar bort klimatbonusen för att köpa en elbil. Genom en kraftig sänkning av reduktionsplikten försvinner också ett avgörande verktyg för att klara de svenska klimatmålen för trafiken. Om målen ska ligga kvar kommer det att krävas omfattande satsningar på andra åtgärder för att nå målen, inte minst genom transporteffektivisering.
Sänkt energiskatt på bensin och diesel
Regeringen föreslår sänkt skatt på bensin och diesel med 6,7 miljarder kronor per år. Vi står mitt i en klimatkris som orsakas av just förbränning av fossila bränslen. Att då sänka skatten på bensin och diesel är ett kortsiktigt och ohållbart sätt att stötta hushåll och företag. Sådana åtgärder ger större vinster för oljeproducerande länder som Ryssland och Saudiarabien, då det håller efterfrågan hög. Det saktar också ned elektrifieringen av transportsektorn, som är nödvändig för att ta oss ur det fossilberoende vi sitter fast i.
Slopad reformering av reseavdraget
Så sent som i juni 2022 stod sju av åtta riksdagspartier bakom ett beslut i riksdagen om att införa en ny form av skattereduktion för arbetsresor. Reformen skulle gälla alla färdmedel och ge samma skattereduktion för alla oavsett inkomst. Reformen förväntades minska utsläppen och det mycket omfattande fusket och öka jämlikheten. Regeringen gör nu en helomvändning och föreslår att reformen ska slopas. Dessutom vill de utöka det gamla problemtyngda avdraget med 1,6 miljarder årligen riktat enbart till bilresor. Regeringens reseavdrag ökar utsläppen, missgynnar landsbygden, ökar skatteutgifterna och fördjupar fossilberoendet. På kort sikt gynnar det manliga höginkomsttagare i storstäder, på längre sikt missgynnar det alla.
Minskat järnvägsunderhåll
Tågresandet har ökat enormt på senare år vilket är en oerhört positiv utveckling. Samtidigt är behovet av underhåll av järnvägen stort. Trots detta minskar regeringen anslaget till järnvägsunderhåll med 750 miljoner kronor 2023. Det kommer att öka förseningar och försvaga återskapandet av en konkurrenskraftig järnväg. I stället ökar regeringen anslagen för underhåll av vägar.
Bonusen i bonus malus slopas
Bonus–malussystemet har byggt på att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt (malus).
Bonusen i bonus- malussystemet för lätta fordon avskaffas nu med omedelbar verkan. Bonus malus har varit ett effektivt styrmedel för att påskynda omställningen av fordonsflottan till att drivas med mindre miljöbelastande drivmedel. Tanken var att systemet skulle vara självfinansierande.
Att bonusen har blivit för generös och malusen för svag har gjort att systemet har börjat kosta pengar. Det är inte skäl att kasta hela systemet överbord, i stället bör malusen höjas och gränserna för bonus skärpas, för att systemet åter ska bli självfinansierande. Regeringens besked kommer bromsa omställningen av vägtrafiken.
Sänkt reduktionsplikt
Effektivare transporter och elektrifiering är de viktigaste lösningarna i den stora omställning som måste göras för att minska utsläppen från våra transporter. Reduktionsplikten, där biodrivmedel blandas in i vissa fossila drivmedel, är dock en viktig övergångslösning och ett helt centralt redskap för att nå Sveriges klimatmål. Därför är det ett stort bakslag för klimatpolitiken att regeringen aviserar en sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå år 2024.
Energi
Budgeten innehåller väldigt få satsningar på förnybar energi och visar i stället en stor tilltro till kärnkraft, samtidigt ser vi inte de stora satsningar på investeringsstöd till kärnkraften som regeringen tidigare aviserat. Samtidigt presenterar regeringen flera klimatskadliga skattenedsättningar.
Satsningar på ny kärnkraft
I Tidöavtalet aviserade regeringen 400 miljarder i kreditgarantier till kärnkraft, men det står inget om det i budgeten.
I budgeten föreslås garantiramen för gröna kreditgarantierna uppgå till 65 miljarder kronor 2023 och beräknas till 80 miljarder kronor 2024. Inklusive tidigare utfärdade garantier som är 25 miljarder för 2021 och 2022. Det innebär 40 nya miljarder till gröna kreditgarantier 2023.
Det är oklart om regeringen kommer att satsa 400 miljarder i kreditgarantier till kärnkraft under mandatperioden. Men om en sådan satsning genomförs finns risken att alla kreditgarantier riktas till kärnkraften och övriga näringslivets omställning bromsas.
Dessutom finns det en risk att kärnkraften inte blir lönsam och att det i slutändan blir skattebetalarna som får stå för notan.
Energieffektivisering
Energieffektivisering är absolut nödvändigt för att klara energiomställningen. Regeringen satsar 397 miljoner kronor på effektivisering av småhus jämfört med 28 miljoner kronor 2022, vilket är positivt. Men samtidigt minskar regeringen anslaget för energieffektivisering av flerbostadshus kraftigt från 1,4 miljarder 2022 till 350 miljoner 2023. Anslaget ska också avvecklas på sikt, vilket är en politik i helt fel riktning. Regeringen gör själva bedömningen att riksdagens mål för energieffektivisering inte kommer att nås.
Förnybar energi
Det är positivt att regeringen vill vidta åtgärder för att förenkla utbyggnaden av solceller. Men ökade subventioner till solceller inom ramen för stödet till ny teknik är den enda satsningen på förnybar energi i budgeten. Enligt branschen är det dock inte lönsamheten som är problemet utan att det saknas tillräcklig kapacitet för installation av solceller.
De försämrade villkoren för vindkraften som aviserades i Tidöavtalet syns däremot inte i budgeten.
Slopad skattenedsättning för datorhallar
Regeringen slopar skattenedsättningen för energiskatt för datorhallar. Det är ett positivt besked då det innebär avskaffande av en klimatskadlig subvention. Det ger datorhallar ytterligare incitament att energieffektivisera och har potential att frigöra el som kan användas till att minska klimatpåverkan i andra sektorer.
Avskaffad avfallsförbränningsskatt
Idag beskattas avfall som förbränns. Syftet är att uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Regeringen avskaffar nu den skatten. Det finns behov av skarpare åtgärder för att öka materialåtervinningen och minska avfallsförbränningen tidigare i produkternas livscykel, men i brist på dessa mer verkningsfulla styrmedel fyller avfallsförbränningsskatten en funktion. Den gör avfallsförbränning relativt sett dyrare än materialåtervinning och ger materialåtervinnare incitament att minska mängden så kallat sekundäravfall som uppstår i återvinningsprocessen. Det är därför negativt att skatten avskaffas. För att skatten ska få effekt på graden av materialåtervinning borde den istället höjas.
Slopad koldioxidskatt på bränsle i kraftvärme- och värmeverk
Idag är bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme belagt med koldioxidskatt. Regeringen slopar nu skatten för bränsle som används i anläggningar inom EU:s utsläppshandelssystem. Det här leder till ökade utsläpp, ökad energianvändning och minskar möjligheterna att nå klimatmålen.
Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk
Nedsättningen av koldioxid- och energiskatt till noll kronor för diesel inom jord- och skogsbruk förlängs hela 2023, vilket förväntas kosta 380 miljoner kronor. Detta riskerar att minska de areella näringarnas (jordbruk, skogsbruk, fiskerinäringen, jakten och rennäringen) incitament för att framställa och använda biodrivmedel. Naturskyddsföreningen vill i stället se stöd till näringarna som är miljöanpassade och som skapar en marknad för deras egna produkter.
Övrigt miljö och klimat
Jord- och skogsbruk
Utgiftsområde 23 som rör areella näringar (jordbruk, skogsbruk, fiskerinäringen, jakten och rennäringen), landsbygd och livsmedel minskas från 24 miljarder till 19 miljarder, en minskning på 20 procent. Detta kan knappast beskrivas som en satsning på landsbygden.
Regeringen har uttryckt att de vill göra det lättare för markägare att ta initiativ till skydd av sin skog. För att möta upp markägares önskemål om att skydda mark behövs tillräckliga anslag i budget. Men regeringen minskar anslagen till naturvård inom både utgiftsområde 20 och 23. När staten inte skjuter till pengar för naturvård signalerar det att markägarna – både lantbrukare och skogsägare - själva ska stå för kostnaderna för de åtgärder som krävs för att Sverige ska nå miljömålen.
Industrins klimatomställning
Ett av få områden som får utökade medel inom klimat- och miljöområdet är industriklivet, anslaget ökas med 600 miljoner. Fokus ligger där på koldioxidinfångning, CCS. Sådana lösningar kommer att behövas, men det är ett sistahandsval för utsläpp som inte går att få bort på andra sätt. Det är också en lösning som ligger längre fram i tiden och inte kommer ge några utsläppsminskningar i närtid, samtidigt som det är de närmsta åren som är helt avgörande för vår chans att begränsa uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet. Att satsa på CCS och bio-CCS är välkommet, men att presentera det som en huvudlösning för industrins mycket stora klimatpåverkan är en farlig strategi som underskatta såväl potentialen som nödvändigheten i industrins omställning, och som skjuter utsläppsminskningarna på framtiden och därmed hotar klimatmålen.
Slopat enprocentsmål för biståndet
Regeringen och Sverigedemokraterna har tidigare aviserat att enprocentsmålet för Sveriges bistånd överges. Biståndspolitiken handlar om mycket mer än en siffra, men det är tydligt att regeringen sänker ambitionerna när det gäller internationellt utvecklingssamarbete. Det sker i ett läge där demokratin backar globalt, när människorättsaktivister och miljöförsvarare attackeras och mördas, och när organisationers rätt att verka begränsas och yttrandefrihet inskränks. Kriserna för klimat och natur eskalerar och den globala hungerkatastrofen är ett faktum. Att i det läget minska biståndet är ett stort misstag.
Vi känner stor oro för att dessa nedskärningar kommer drabba låginkomstländer och de mest utsatta människorna. Av texterna i budgetpropositionen ser vi risk för att nedskärningarna även leder till mindre ambitiösa insatser för att hantera klimatförändringarna, minska utsläppen av växthusgaser och minska utarmningen av den biologiska mångfalden.
Det är olyckligt att regeringen valt att fortsatt låta kostnader för asylsökande och skyddsbehövande belasta biståndsbudgeten. Det är trots detta positivt att dessa avräkningar begränsas till max åtta procent av biståndsbudgeten.
Höjd moms på vissa reparationer
Det finns en mängd undantag och nedsättningar från momsens normalnivå på 25 procent. Nu avskaffar regeringen den sänkta moms som gällt för vissa reparationer. Istället för att underlätta för människor som vill förlänga livet på sina kläder och prylar ger detta förslag motsatt effekt. Färre reparationer skulle dessutom ge negativa effekter för miljön. Regeringen har en diger uppgift framför sig om den planerar att skapa större enhetlighet i momssystemet. Naturskyddsföreningen anser att en sådan översyn bör göras på ett systematiskt vis och vara del av en större skattereform som bidrar till att uppfylla miljö- och klimatmål. Om mindre justeringar av enstaka momssatser ska göras bör de riktas mot sådant som har potential att främja hållbar konsumtion, inte sådant som fördyrar den.
